Hembaserat föräldrastöd till högriskfamiljer

Projektrapport

Projektets egen slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

ALHVA – Hembaserat, verksamhetsövergripande arbete riktat till späda och små barn och deras föräldrar (docplayer.se)

Om projektet

Projektet riktar sig till späd- och småbarnsföräldrar med psykiska svårigheter, missbruk eller socioekonomiska problem. En modell prövas i samverkan med andra verksamheter. Familjerna erbjuds två hembesök per vecka samt deltagande i familjegrupp. Målet är en fungerande vardag samt ett tillräckligt bra samspel med barnet för en positiv utveckling.

Bakgrund

Projektet riktar sig till späd- och småbarnsföräldrar som synliggjorts inom en etablerad samverkansmodell i Malmö, kallad ALMA. Tyngdpunkten i föräldrarnas problematik är psykiska svårigheter men även andra problem som missbruk eller socioekonomiska problem kan finnas.

Syfte

Projekt ALHVA syftar till att prova och vetenskapligt utvärdera en modell för psykoedukativt (Psykoedukativ behandling: psykologisk behandling med ett inlärningsperspektiv för att stödja funktioner och förståelse. Källa: forskning.se) hembaserat föräldrastöd, riktat till högriskfamiljer med späda – och små barn, där befintligt stöd och/eller behandling inte är tillräckligt för att kunna förvänta sig en positiv utveckling för barnet.

Arbetssätt

Det är en helhetsmodell som innehåller arbete i samspel mellan förälder och barn, samverkan med andra vårdgivare, samt kompletterande stöd som till exempel erbjudande om anpassad förskola med anknytningspedagog, nätverksbygge och socioekonomiskt stöd. Urvalet är samtliga som erbjuds ett hembaserat stöd. Familjerna erbjuds två hembesök per vecka med fokus dels på samspelet mellan förälder och barn, men också på att få till stånd en fungerande vardag för familjen och en samverkan med andra verksamheter. Varje fredag bjuds föräldrarna till föräldragrupp tillsammans med sitt barn. Målet är att förändra barnets situation från en risksituation till en situation som är tillräckligt bra för en positiv utveckling.

Uppföljning och utvärdering

För att få en fyllig bild kombineras återkommande samtal med föräldrar och personal med självskattningsformulär som ger kunskap om barnets utveckling inom områden som kommunikation, relationsförmåga och problembeteende. Dessutom planeras att ta del av barnhälsovårdens journaler, samt att beskriva personalens erfarenheter i hemmet, i föräldragrupp, i nätverksarbete samt i samverkansarbete. Med dessa olika vägar för datainsamling ges möjlighet att studera det hembaserade arbetet utifrån olika aspekter.