Stöd för en god start i livet
LyssnaPå myndigheten pågår flera arbeten för tidiga insatser till barn 0-5 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.
Nordiskt samarbete för bästa möjliga start i livet
Folkhälsomyndigheten deltar under 2019–2022 i projektet ”De första 1 000 dagarna i de nordiska länderna” som ska stärka förutsättningarna för en god känslomässig utveckling och psykisk hälsa hos barn i åldern 0–2 år. Målet är att alla barn i Norden ska få bästa möjliga start i livet.
Projektet består av tre delar.
Del 1. Beskrivning av arbetet med barns vård och omsorg
Projektet inleddes med att deltagarna tog fram en beskrivning av hur de olika nordiska ländernas mödrahälsovård, barnhälsovård och barnomsorg arbetar för att ge barn en hälsosam start i livet. Deltagarna undersökte även hur dessa verksamheter arbetar för att identifiera risker för barnen, t.ex. en förälders psykiska sjukdom, beroendeproblem eller våld inom familjen.
Del 2. Utvärdering av psykosociala insatser och arbetssätt
I nästa steg utvärderade deltagarna den vetenskapliga kvaliteten i de psykosociala insatser och arbetssätt som för närvarande används i ländernas verksamheter.
Del 3. Workshoppar för att förbättra tidiga stödinsatser för barn
Under del 3 har deltagarna genomfört nationella workshoppar med centrala aktörer. Syftet med workshopparna har varit att ta fram förslag på handlingar som kan förbättra verksamheternas stöd till barnen under de första 1 000 dagarna i livet. Folkhälsomyndigheten höll fyra workshoppar, en för vart och ett av områdena mödrahälsovård, barnhälsovård, förskola, och arbetet för att tidigt upptäcka risker för barnen.
Utifrån de underlag som länderna sammanställt från de nationella dialogerna arbetade projektets nordiska arbetsgrupp fram gemensamma förslag på handlingar för att alla barn i Norden ska få bästa möjliga start i livet. Resultaten presenterades på en konferens den 27 juni i Reykjavik 2022. För närvarande pågår arbete med att bilda ett nätverk för fortsatt kunskapsutveckling.
The First 1 000 Days in the Nordic Countries – Supporting a Healthy Start in Life (first1000days.is)
Om deltagarna i projektet
Projektet ”De första 1 000 dagarna i de nordiska länderna” startades av Island under landets dåvarande ordförandeskap i Nordiska ministerrådet år 2019. Det är Folkhälsomyndigheten på Island som leder projektet. De övriga medverkande är:
- Från Norge: Hälsodirektoratet samt Regionalt center för barn och ungdomars psykiska hälsa öst och söder (RBUP).
- Från Danmark: Sundhetsstyrelsen.
- Från Finland: Självständighetsjubileets barnstiftelse sr (Itla) och Institutet för hälsa och välfärd (THL).
- Från Sverige: Folkhälsomyndigheten.
Läs mer
- Rapport från del 1: The First 1000 days in the Nordic Countries – A situation analysis (norden.org)
- Rapport från del 2: The First 1000 Days in the Nordic Countries – Psychosocial Interventions and Psychological Tests: A Review of the Evidence (norden.org)
- Rapport från del 3: The First 1000 Days in the Nordic Countries – Policity recommendations (pub.norden.org)
Värna våra yngsta 2022
Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Nka/Linne Universitetet arrangerar den nationella konferensen "Värna våra yngsta" för att öka kunskapen om hur psykisk hälsa och en god utveckling kan stödjas under de tusen första dagarna.
Konferenserna ska lyfta det späda barnens rätt till hälsa och utveckling, former av stöd till det späda barnet i utsatta situationer, betydelsen av tidig upptäckt och tidigt stöd för barnets hälsa och utveckling då det finns svårigheter i familjen och föräldraskapet.
Konferenserna vänder sig till alla som möter blivande föräldrar, späda barn och deras föräldrar inom mödra- och barnhälsovård, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, specialverksamheter, vuxenpsykiatri, beroendevård, beslutsfattare på olika nivåer.
Ta del av föreläsningar och presentationer: Värna våra yngsta 2022 (anhoriga.se)
Publikationer
-
Socioemotionell förmåga hos små barn: betydelsen av föräldrars inkomst, utbildning och födelseland
Publicerad:Faktabladet presenterar resultaten från en befolkningsbaserad studie om socioemotionell förmåga hos 3-åringar. Resultaten visar ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barnet och vissa faktorer…
-
Hur mår små barn i Sverige? – Hälsa och hälsans förutsättningar bland barn i åldern 0–5 år
Publicerad:Uppdaterad:Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen…
-
24 lärande exempel om tillgänglighet i barnhälsovården (2018–2020)
Publicerad:Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad…
-
Kartläggning av datakällor, indikatorer och index för uppföljning av små barns hälsa och barnhälsovård – Kartläggning inom uppdraget Följa och stödja överenskommelsen om ökad tillgänglighet i barnhälsovården
Publicerad:Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas…