Fritidskort för barn och ungdomar
LyssnaUppdraget syftar till att ge barn och ungdomar som är mellan 8 och 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.
Att barn och ungdomar upplever sin fritid som meningsfull påverkar deras psykiska och fysiska mående. Att må bra och att få möjlighet att göra roliga saker påverkar vår hälsa på ett positivt sätt. Aktiviteter genom föreningar och kulturskola kan bland annat ge social delaktighet, trygghet, möjligheter att utveckla ett intresse och ökad möjlighet till rörelse.
Fritidskortet ska lanseras under senare delen av 2025 och kunna användas som betalning för fritidsaktiviteter. Navet för Fritidskortet kommer att vara en webbplats som lanseras under våren 2025. Där samlas information om hur det får till att använda Fritidskortet i praktiken för organisationer och familjer.
Vi som arbetar med Fritidskortet är Folkhälsomyndigheten, E-hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Kulturrådet. Samarbete sker också med Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner (SKR).
I uppdraget ansvarar Folkhälsomyndigheten för kommunikation om Fritidskortet, och att löpande följa upp och utvärdera Fritidskortets effekter på barns och ungdomars hälsa efter lansering.
Läs mer
-
E-hälsomyndigheten: Fritidskort för barn och unga (E-hälsomyndigheten.se)
- Försäkringskassan: Försäkringskassans arbete med fritidskortet (forsakringskassan.se)
- MUCF: Fritidskort för barn och unga (mucf.se)
- Kulturrådet: Fritidskort för barn och unga (kulturradet.se)
- Regeringen: Fritidskort för barn och unga (regeringen.se)
- Frågor och svar om Fritidskortet