Kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter

Antalet verksamheter har ökat de senaste 15 åren

År 2008 genomförde Socialstyrelsen en kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Då identifierades 131 verksamheter. I Folkhälsomyndighetens och Socialstyrelsens kartläggning år 2023 identifierades 246 verksamheter vilket innebär att antalet familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter har ökat i antalet de senaste 15 åren.

Verksamhetsformerna finns spridda över stora delar av landet

Kartläggningen visar att det 2023 finns verksamheter i 18 av landets 21 regioner och att de 246 verksamheterna som identifierades i kartläggningen finns fördelade i 158 kommuner.

Figur 1. Karta över familjecentralers (rosa punkter) och familjecentralsliknande verksamheters (gröna punkter) geografiska placering.

En tredjedel av verksamheterna finns i områden med socioekonomiska utmaningar

Det är vanligast att verksamheterna finns i socioekonomisk blandade områden, en dryg tredjedel av verksamhetsformerna finns i dessa områden. Det är även vanligt att verksamheterna finns i områden med socioekonomiska utmaningar, en tredjedel finns i dessa två områdestyper. Du kan läsa mer om de olika områdestyperna i rapporten.

Ett betydande hälsofrämjande och förebyggande arbete pågår hos verksamhetsformerna

Myndigheternas kartläggning visar att familjecentralen är en arena där ett omfattande hälsofrämjande och förebyggande arbete pågår i den dagliga verksamheten, främst för åldersgruppen barn 0–6 år. Arbetet inom familjecentralen möjliggör tidig upptäckt och tidiga insatser och är en del i att främja trygga uppväxtvillkor för barn. Utöver arbetet inom familjecentralens väggar pågår arbete tillsammans med andra parter. En majoritet av familjecentralerna har samarbete med verksamheter som bibliotek, förskola, tandvård och mödra- och barnhälsovårdspsykolog. Familjecentralen, i sig självt och tillsammans med andra parter, erbjuder stöd för det tidiga livets villkor.

För att uppnå det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen behöver insatser erbjudas universellt, det vill säga riktas till alla, samtidigt som insatserna behöver vara proportionella utifrån behov som finns i utsatta grupper, det vi kallar proportionell universalism. Familjecentralens arbete, med ett lättillgängligt utbud av insatser, innebär goda förutsättningar för att bidra till arbetet för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. En bra start i livet och jämlika uppväxtvillkor är särskilt viktiga för att uppnå en god och jämlik hälsa hos befolkningen.

Förslag för att stödja och vidareutveckla verksamhetsformerna

För att åstadkomma ett strukturerat, uthålligt och långsiktigt familjecentralsarbete behöver verksamheterna stöd på lokal, regional och nationell nivå. Det behöver finnas ansvariga aktörer på alla nivåer som organiserar arbetet och fungerar stödjande.

Enhetlig ledning och styrning behövs på lokal nivå för en stabil verksamhet

För att vidareutveckla familjecentralsarbetet på lokal nivå behöver förutsättningarna stärkas och därför föreslås att

• Verksamheternas ledning säkerställer att förutsättningar finns för arbetet med att åstadkomma en enhetlig styrning och samsyn om vad verksamheterna ska uppnå; en styrning som möjliggör att alla professioner ges möjlighet att avsätta tillräcklig tid för samverkan samt gemensam kompetensutveckling.

Regionala förutsättningar behövs för ett mer långsiktigt arbete

För att bistå den lokala vidareutvecklingen av familjecentraler och för att vidareutveckla det regionala stödet föreslås följande:

• Utveckla regional styrning i form av styrdokument och sprid dessa.
• Inrätta en samordningsfunktion eller annan stödfunktion för det länsövergripande familjecentralsarbetet.

Nationellt stöd behövs för att stötta den regionala utvecklingen

För att bistå den regionala vidareutvecklingen av stöd till familjecentraler behöver nationellt stöd säkras och därför föreslås att:

• Statliga medel avsätts till en nationell aktör under 2024 för att möjliggöra en satsning för att vidareutveckla det regionala stödet för familjecentraler.

Kunskapsläget om familjecentraler behöver utvecklas

Genom forskning kan familjecentralens betydelse belysas, vilket i sin tur kan skapa incitament för stabilitet och trygghet för verksamheterna. För att bistå kunskapsutvecklingen om familjecentraler föreslås att:

• Statliga medel avsätts för att stimulera studier om familjecentraler i syfte att stärka kunskapsutvecklingen på området.

Om uppdraget

I juni 2022 fick Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen i regeringsuppdrag att genomföra en kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter. Utifrån kartläggningen skulle myndigheterna genomföra en analys och lämna förslag på hur verksamhetsformerna kan stödjas och vidareutvecklas. Regeringsuppdraget återrapporterades till Socialdepartementet den 29 september 2023.

Läs mer

Familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter – Kartläggning, analys och förslag (socialstyrelsen.se)