Vägledning till föräldrar till barn med olika funktionsnedsättningar eller särskilda behov

Rekommendationerna om skärmanvändning för barn och unga ska minska risken för att barn och unga påverkas negativt av att använda digitala medier, men de kan behöva anpassas till familjens och barnets situation. Exempelvis kan olika funktionsnedsättningar ge lite andra behov och förutsättningar.

Föräldrar till barn med en funktionsnedsättning kan gärna tänka på de här sakerna när det gäller skärmanvändning:

• Många barn behöver digitala hjälpmedel för att klara av vardagen bättre. Sådana hjälpmedel ska inte begränsas, och de ingår inte i våra rekommendationer och tumregler om skärmtid.
• Det är viktigt att få balans mellan skärmanvändning och andra aktiviteter som barnet mår bra av, till exempel sömn, fysisk aktivitet, socialt umgänge utan skärmen, lek och skolarbete. Det gäller för alla barn, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.
• Alla barn behöver öva på socialt samspel och utveckla färdigheter både online och utanför nätet. En del barn med funktionsnedsättningar kan ha lättare att få sociala kontakter på nätet.
• Om barnet har en allvarligare form av funktionsnedsättning är det bra att prata med vården om hur man kan hantera utmaningar med skärmanvändning.

Många barn och unga med funktionsnedsättningar eller särskilda behov tycker att det är lättare att få och umgås med vänner på nätet än utanför. Det kan också vara ett sätt att få spela eller leka på lika villkor som andra barn, inte minst för dem med fysiska funktionsnedsätttningar. På så sätt kan digitala medier ge en möjlighet att känna gemenskap och vara delaktig, vilket är centralt för barns hälsa och utveckling.

Många är särskilt sårbara

Men barn och unga med funktionsnedsättning är mer utsatta för mobbning, hat, hot, grooming och övergrepp på nätet, jämfört med andra. I dialoggrupper berättar föräldrar att barn och unga med till exempel intellektuell funktionsnedsättning lätt blir lurade, hamnar i filterbubblor och har svårare att stå emot exempelvis desinformation, uppmaningar till köp och reklam från influencers.

Barn och unga med adhd är generellt mer benägna att fastna vid skärmen och utveckla problematisk eller beroendeliknande användning. Det kan bero på att de har sämre impulskontroll och ett känsligare belöningssystem. De kan också vara känslomässigt sårbara och ha nedsatt social förmåga, och då kan det vara lättare med digital interaktion. Dessutom finns ofta tydlig struktur i dataspel och digitala medier, vilket skapar förutsägbarhet och ger en känsla av trygghet, som barn och unga med adhd eller autism kan uppskatta.

Läs mer om att hantera problematisk eller beroendeliknande användning

Goda relationer mellan föräldrar och barn är en skyddsfaktor mot problematisk skärmanvändning. Att sätta tydliga gränser och samtidigt visa empati och värme är en bra föräldraskapsstrategi, och det kan man utgå från när man sätter upp rutiner för skärmtid hemma. Det är också bättre att se hela tv-program eller filmer än att ständigt svajpa fram nya. Därför är det bättre att inte använda touchscreen-funktioner när man tittar på filmer, särskilt för yngre barn.

Tips till föräldrar

Skärmanvändning och begränsningar

Alla barn och familjer är unika. Rekommendationerna kan behöva anpassas för att passa specifika behov och förutsättningar.

• Kom överens om hur mycket tid som är rimligt att lägga på olika plattformar. Gör gärna en mediaplan tillsammans med barnet. Ni kan också bestämma att läxorna ska vara gjorda innan barnet får spela, eller att hen ska ta en paus lagom till middagen. Håll de gränser som ni sätter.
• Om barnet har mycket skärmtid: fundera på om något grundbehov trycks undan, till exempel om hen sover för lite. Hur kan ni rätta till detta?
• Fundera över i vilka situationer det går att minska på skärmtiden, och vad ditt barn kan tänka sig att göra i stället. Kanske något kreativt? Eller någon fysisk aktivitet?
• Många barn med funktionsnedsättingar är väldigt trötta efter skoldagen och har ett stort behov av avkoppling och återhämtning när de kommer hem. Finns det andra sätt att koppla av än med skärm? Om skärmen ändå känns som bästa alternativet, går det att hitta skärmbaserade aktiviteter som är mer avkopplande och kanske lättare att bryta?

Läs mer om mediaplan

Förändringar för en bättre vardag

I många fall är det lättare att göra förändringar i flera små steg än att ändra saker tvärt. Det går också att få hjälp utifrån om det är svårt att få ordning på vardagen.

• För vissa barn är det viktigt med förutsägbarhet och tydliga regler och ramar. Då kan det vara särskilt bra att göra en mediaplan som alla förstår och vet hur den fungerar.
• Vissa barn och unga trivs bäst om det är samma regler och tider för skärmanvändning som gäller varje dag. Andra har svårt att avsluta aktiviteter, och då kan det vara enklare att ha mer tid ena dagen och helt skärmfritt andra dagar.
• Många barn med kognitiv och kommunikativ funktionsnedsättning är vana vid att använda schema och bildstöd för att förbereda och tydliggöra en aktivitet. Du kan hitta material hos Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten eller hos vården.
• Kontakta en arbetsterapeut för om ni behöver stöd att planera vardagsbalansen och skapa hållbar struktur. En arbetsterapeut kan hjälpa till sådant som arbete med kvällsrutin eller sömn, stöd i att ta fram en mediaplan för familjen samt stöd i att komma igång med en rimlig vardagsförändring. Det behövs ingen diagnos eller remiss för att träffa en arbetsterapeut. Kontakta din vårdcentral, BUP/Habilitering eller din kommun. Du kan också vända dig till 1177 för mer information genom att ringa 1177 eller besöka 1177.se.
• Fundera över din egen skärmanvändning. Hur ofta och hur länge använder du digitala medier, och i vilka situationer? Använder du till exempel mobiltelefonen vid matbordet, under samtal eller när du ska sova? Finns det något du borde förändra i din egen användning? Försök att vara en bra förebild för ditt barn. Berätta gärna vad du gör när du använder skärmen.

Innehåll och aktivititeter på digitala medier

Vad man gör på digitala medier, hur man umgås, och vilket innehåll man tar del av är alla viktiga frågor. Du som förälder kan hjälpa ditt barn genom att lära dig mer, ställa frågor och ha en dialog med barnet om det här.

• Styr innehållet som barnet tar del av och undvik gärna sådant som snabba klipp eller att skrolla mellan olika program eller spel eftersom det på sikt kan ge sämre koncentrationsförmåga.
• Om barnet har lättare för att umgås online kan du uppmuntra hen att variera aktiviteterna. Du kan till exempel föreslå att de ska träffas via videosamtal eller ägna sig åt spel som innebär att man rör på sig.
• Ta reda på var barnets internetvänner bor och om det finns möjlighet att träffa dem fysiskt.
• Prata med barnet om att det kan vara svårt att ha koll på digitala vänners verkliga identitet. Och att vänskapen ibland tar tvärt slut genom en enkel knapptryckning.
• Eftersom barn med funktionsnedsättning är mer utsatta på nätet är det extra viktigt att ha en öppen och bra dialog så att barnet vågar prata med dig om något händer.
• Försök att ha insyn i och vara engagerad i ditt barns digitala medieanvändning. Gör gärna skärmanvändning till en gemensam aktivitet och prata med barnet om vad som är bra eller dåligt.
• Det finns mycket felaktig och missvisande information om adhd och autism på sociala medier. Hjälp barnet att hitta pålitliga källor till information om sin funktionsnedsättning till exempel via 1177.
• Lär dig mer om de appar, spel och webbsidor som barnet ofta använder. Ställ frågor och diskutera med ditt barn innan du dömer ut innehåll eller sätter in några begränsningar – förutsatt att innehållet inte är uppenbart kränkande eller olämpligt. Här kan lära dig mer om olika sociala medieplattformar, spel och appar: Digitala medier på föräldriska (mediemyndigheten.se)
• Förstår du de begrepp som förekommer i den digitala världen, såsom algoritmer, grooming och spoofing? Annars kan du slå upp dem i Internetstiftelsens ordlista som innehåller enkla och lättbegripliga förklaringar: Ordlista – vanliga internetord och begrepp (internetkunskap.se)

Specifikt för föräldrar till barn med NPF

Många barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har svårt att reglera känslor, vilket kan ställa till med problem i vardagen.

• Skärmar och digitala medier kan vara ett snabbt sätt att distrahera ett argt eller ledset barn. Det kan vara okej ibland, men försök att inte låta det bli en vana. Fundera över om det är så hos er och om det går att lösa på andra sätt. Det är viktigt för barn med NPF att få öva på att reglera sina känslor.
• Barn med NPF har ibland svårt att hantera sina impulser och kan till exempel skriva taskiga kommentarer eller göra inlägg som de senare ångrar. Fråga ditt barn ifall hen känner igen detta och hur hen kan bidra till ett schysst klimat på nätet.

Se över dina inställningar

Det finns inställningar för skärmtid och säkerhet som är användbara på olika plattformar.

Inställningar för skärmtid, innehåll och säkerhet

Diskussionsfrågor till ungdomar med funktionsnedsättning

De här frågorna kan vara ett stöd i att fundera och diskutera tankar kring användande av digitala medier, hur man skulle vilja ha det och hur man kan göra saker annorlunda.

• Om du minskade din skärmtid väldigt mycket – vad skulle du göra med den tiden som blir över (till exempel om du bara kan använda skärm under en timme på fritiden)?
• Vad tycker du att föräldrar borde ha mer koll på när det gäller digitala medier? Finns det något som du kan lära vuxna i din närhet, till exempel hur en app fungerar? Vad som händer på TikTok? Hur ett spel spelas?
• Finns det någon plats, situation eller tidpunkt som borde vara skärmfri, tycker du? Vad skulle vara bra med det?
• Fundera på dina vänner som du mest eller enbart träffar online. Är det skillnad på att umgås online och i verkligheten, och på vilket sätt i så fall? Skulle det vara roligt och möjligt att träffa dem i verkligheten också?
• Mycket av den information om till exempel adhd och autism som finns på sociala medier är felaktig eller missvisande. Var hittar du information om din diagnos? Finns det anledning att tvivla på den källan?
• Prata ihop dig med någon kompis och gör en challenge: testa skärmfria tider eller dagar. Utvärdera efteråt hur det kändes och hur ni mådde!