Förhålla sig till innehållet i digitala medier

Engagera dig i barnets liv på nätet

Barn och unga vill att föräldrarna ska förstå deras liv på nätet bättre och engagera sig i deras intressen. Det öppnar för samtal om intressen, relationer, skärmtid, olämpligt innehåll, och eventuell utsatthet. Engagemang kan också handla om att stötta i att följa åldersgränser för sociala medier, videodelningsplattformar och andra digitala medier, så att barn och unga inte exponeras för sådant som inte är lämpligt för deras mognadsnivå.

Tips till föräldrar

För de flesta barn och unga är den digitala världen lika verklig som den icke-digitala. Det är viktigt att tänka på för vuxna som kanske inte riktigt tar internetlivet på samma allvar.

• Var engagerad och nyfiken på vad ditt barn gör och upplever på nätet. Ställ frågor och prata om vilka barnet har kontakt med och vad hen gillar att göra. Be gärna barnet visa roliga saker som hen sett eller gjort.
• Prata om vad som händer i den digitala vardagen på samma sätt som man pratar om skolan eller träningen. Om du till exempel hört på nyheterna om något otäckt eller oroväckande som händer i den digitala vardagen kan du fråga om ditt barn hört talas om detta eller varit med om något liknande.
• Prata om hur ditt barn mår av att använda digitala medier. Du behöver inte vara expert på plattformar för att vara ett bra stöd.
• Lär dig mer om de appar, spel och webbsidor som barnet ofta använder. Ställ frågor och diskutera med ditt barn innan du dömer ut innehåll eller sätter in några begränsningar – förutsatt att innehållet inte är uppenbart kränkande eller olämpligt. Här kan lära du dig mer om olika sociala medieplattformar, spel och appar: Digitala medier på föräldriska (Mediemyndigheten.se)
• Prata om vad det innebär att vara en schysst användare och hur man kan bidra till en positiv gemenskap på nätet, exempelvis genom att tänka på sin ton och sitt språkbruk.
• Prata med ditt barn om hur hen ska hantera nya kontakter i den digitala världen. Jämför med vad du skulle säga när det gäller främmande personer som börjar prata med ditt barn på gatan.

Prata om innehåll i digitala medier

Ett sätt att inleda ett samtal är att be barnet visa roliga eller intressanta saker som hen sett eller gjort, eller något som förvånade eller berörde. Här är några förslag på frågor att utgå ifrån:

• Vilka spel brukar du spela? Vad går spelet ut på? Varför är det roligt att spela just detta spel? Är det avgränsade matcher eller händelser, eller handlar det om att bli bättre och avancera till olika nivåer?
• Vilka appar brukar du använda? Vad gör du främst på dem? Chattar, kollar filmklipp, gör egna saker, gör inlägg, kommenterar andras inlägg, lär dig saker…? Vad är roligast på appen?
• Brukar du se saker som du inte gillar? Eller finns det delar som är tråkiga och bara tar en massa tid?
• Har du vänner och kontakter via dessa appar och spel? På vilket sätt umgås ni där? Är det någon jag känner?
• Hur är attityden, språket och stämningen? Är folk schyssta mot varandra? Hur skriver du och vad brukar du kommentera på? Är det mest positiva saker eller mest negativa? Varför gör du så?
• Tar det mycket tid? Skulle du vilja använda appen eller spelet mer eller mindre? Varför?

Fundera på vad du ser och var kritisk till innehållet

Digitala medier är fyllda med spännande information, kunskap, reflektioner och livsberättelser, men det finns också falsk information, manipulerade bilder och dolda motiv och agendor. Därför är det viktigt att förhålla sig kritiskt till innehållet och fundera på vad avsändaren vill med det.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om något är reklam, till exempel i personliga berättelser. En influencer kan exempelvis berätta om sina erfarenheter av psykisk ohälsa för att få uppmärksamhet och få innehållet att kännas intimt och äkta, trots att det bakomliggande motivet är att marknadsföra kläder och andra produkter. Även vänner och bekanta kan välja att visa upp en tillsnyggad bild av sin vardag. Detta gör att barn och unga får en skev bild av verkligheten, och många påverkas negativt av detta.

Ouppnåeliga eller ohälsosamma skönhets- och kroppsideal

Digitala medier speglar samhälleliga normer och ideal. Mycket innehåll på digitala medier förmedlar ouppnåeliga eller skeva skönhets- och kroppsideal, till exempel genom retuscherade bilder och bilder på personer som har genomgått skönhetsingrepp eller har överdrivet mycket smink. Det kan även gälla ohälsosamt smala personer eller muskelideal som är svåra för de flesta att uppnå. Den som jämför sig med dem kan lätt känna sig otillräcklig. Barn och unga som använder sociala medier är också mer missnöjda med sina kroppar och har oftare symtom på ätstörning än andra. Både flickor och pojkar kan påverkas negativt även om flickor verkar vara mer sårbara för skönhetsideal och pojkar påverkas mer av ”fitspiration”. Barn och unga kan alltså få sämre psykisk hälsa av att regelbundet möta ouppnåeliga skönhets- och kroppsideal.

Pornografi på nätet

Många ungdomar och vuxna tittar på porr regelbundet och det finns mycket sexuellt eller pornografiskt innehåll på Internet. Det finns innehåll som kan vara bejakande, men också innehåll som kan vara skrämmande, kränkande och våldsbejakande. Porren förstärker ofta vissa skönhetsideal och visar sexuell praktik som kan vara orealistisk. Man behöver förhålla sig kritisk till porr och förstå att det inte speglar verkligheten. Oönskat sexuell eller pornografiskt innehåll på appar eller sociala medier kan anmälas.

Tips till föräldrar

Det går inte att tro på allt man ser på digitala medier, och även vuxna behöver träna upp sin källkritiska blick. Se faktaruta om källkritik nedan.

• Börja prata om innehållet i digitala medier tidigt. Om sådana samtal blir en vana kan det bli lättare att förstå vad ditt barn upplever, och lättare för barnet att ta upp innehåll som påverkar negativt.
• Prata med ditt barn om skönhets- och kroppsideal. Är det viktigt att vara snygg, vältränad eller snyggt sminkad? Visa att du värderar andra saker än utseende och prata inte nedvärderande om ditt eget eller andras utseenden.

Tips till ungdomar

Det går inte att tro på allt man ser på digitala medier, och det går att träna upp sin källkritiska blick. Se faktaruta om källkritik nedan.

• Försök att göra flödet mer positivt. Avfölj kanaler och innehåll som inte ger så mycket eller som får dig att må dåligt.
• Överväg att sluta med spel som kanske innehåller mycket våld, ger en negativ bild av olika människor eller får dig att lägga en massa pengar på att stärka din spelkaraktär.
• Fundera på vilka egenskaper du uppskattar hos exempelvis dina familjemedlemmar och kompisar. Tycker du bättre om en kompis för att hen är snygg, har fina kläder eller är vältränad? Finns det annat som är viktigare?
• Tänk efter om du brukar kommentera andra människors utseende på sociala medier, och fundera på vad det i så fall gör med den personen eller andra som läser kommentaren.
• Du kan styra vad du vill se och inte på flera sätt. Begränsa tiden du lägger på plattformar som innehåller mycket skönhets- och kroppsideal. Avfölj personer som du märker gör att du blir mer missnöjd med ditt utseende. Det går också att blockera vissa ord och hashtags. Det finns även innehållsfilter som man kan använda för att slippa olämpligt innehåll, se Inställningar för skärmtid, innehåll och säkerhet
• Om sociala medier och spelande gör att du mår sämre på något sätt, försök att lägga mer tid på andra aktiviteter i stället, kanske tillsammans med några vänner.

På Mediemyndighetens sidor kan du läsa om dina rättigheter på nätet som barn eller ung. Läs mer om frågor som: Hur kan du skydda dig på internet? Vad får dina föräldrar dela om dig?

• Du har rättigheter på nätet (mediemyndigheten.se)
• Dina rättigheter online (mediemyndigheten.se)

Läs mer om källkritik

Medie- och informationskunnighet (MIK) handlar bland annat om att analysera och kritiskt värdera information samt ta till sig tillförlitlig information, det vill säga att skaffa sig kunskap och kompetens om källkritik och källtillit.

I MIK Sveriges kunskapsbank finns information om källkritik, källtillit, algoritmer, hälsa och välmående, utsatthet, teknik, digital kunskap och juridik kopplat till medier:

Startsida - MIK Sveriges kunskapsbank (kunskapsbank-miksverige.se)

Läs mer om vad källkritik är och frågor man kan ställa sig om det på MSBs sida om krisinformation från svenska myndigheter:

Källkritik (krisinformation.se)

Hos myndigheten för psykologiskt försvar hittar information om hur man kan tänka mer källkritiskt:

Källkritik (mpf.se)