Prövning av serveringstillstånd för nya ägare av verksamhet som tidigare fått tillståndet återkallat
Prövning av lämplighet
LyssnaDen här vägledningen vänder sig framför allt till dig som arbetar som kommunal handläggare inom alkoholområdet. Du kommer att få läsa om vad du ska bedöma när du prövar en sökande eller en person med betydande inflytande.
Syftet med regleringen
Det är en socialt ansvarsfull uppgift att få servera alkoholdrycker. Därför måste sökanden uppfylla vissa krav på lämplighet för att få tillstånd. (Prop. 1994/95:89, s. 63)
Prövningen regleras i alkohollagen
Att prövningen av en person med betydande inflytande, PBI, ska ske regleras i alkohollagen, AL (2010:1622). Där framgår att bland annat att personen ska vara lämplig ur personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt. Personen ska också visa att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs i alkohollagen. (8 kap. 12 § AL)
Sökande eller person med betydande inflytande?
Sökanden kan vara en juridisk eller fysisk person. Vid en prövning av en sökande som är en juridisk person riktas kraven på lämplighet även mot den eller de fysiska personer som har ett betydande inflytande i rörelsen, så kallade PBI:er. Det kan till exempel vara verkställande direktör, styrelseledamöter, bolagsdelägare eller aktieägare med betydande aktieinnehav. I Folkhälsomyndighetens föreskrift (FoHMFS 2014:7) om kunskapsprov ges ett allmänt råd om att ett aktieinnehav bör ses som betydande om en person innehar minst 25 procent av aktierna i det sökande företaget.
Även den som har ekonomiskt intresse i rörelsen kan vara aktuell att pröva som PBI (prop. 1994/95:89, s. 102). Exempelvis en ”verklig huvudman”, se lagen om registrering av verkliga huvudmän (2017:631). Bolagsverket har uppgifter om dessa.
Sökanden ska vara lämplig även efter ett tillstånd meddelats. Detta innebär att bedömningen av lämplighet av de fysiska personer som har betydande inflytande i verksamheten ständigt bör hållas aktuell. Rörelsen har ett ansvar för att anmäla ändringar av ägarförhållanden eller styrelsen. Kommunen kan också kontrollera dessa uppgifter som en del av sin tillsyn
Bulvanförhållanden
Kommunen bör vara uppmärksam på att det förekommer ansökningar där sökanden i själva verket företräder någon som vill undvika prövning, ett så kallat bulvanförhållande. Här är exempel på situationer där detta kan misstänkas och där en närmare utredning bör göras:
- En sökande kommer in med en ansökan strax efter det att en närstående (släkting, före detta kompanjon eller liknande) bedömts som olämplig.
- De personer som redovisats i ansökan ändras återkommande när det kommer fram att någons lämplighet är tveksam.
- En person som i ansökan inte är redovisad som en person med betydande inflytande i rörelsen, har ändå undertecknat viktiga handlingar. Det vill säga personen har agerat som om hen är en person med betydande inflytande.
Grundläggande krav på sökanden
Sökanden får inte vara under 20 år eller ha en förvaltare enligt föräldrabalken (3 kap. 7 § AL). Intyg om att en förvaltare inte är förordnad utfärdas av överförmyndaren i kommunen.
Enligt konkurslagen (1987:672) får en gäldenär, som är en fysisk person, under konkurs inte bedriva näringsverksamhet som medför bokföringsskyldighet. Sökanden ska därför visa att hen inte är försatt i konkurs. Ett sätt att visa detta är ett utdrag ur Bolagsverkets insolvensregister över konkurser (konkursregistret) som visar om en person förekommer i registret eller inte.
Kunskap i alkohollagen
Sökanden ska som regel visa sin lämplighet genom att göra ett kunskapsprov för att visa sina kunskaper i alkohollagstiftningen. Kommunen ska ge sökanden möjlighet att genomföra provet. Kunskap i alkohollagstiftningen måste också finnas hos personer med betydande inflytande som är aktiva i företaget. Omfattningen av provet beror på vilket slags tillstånd som söks.
I ett mindre företag som drivs av ett fåtal personer där samtliga har betydande inflytande och själva är aktiva i serveringsverksamheten, bör kravet på godkänt resultat på kunskapsprovet gälla minst hälften av de personerna. I ett större företag där ägarna och den centrala företagsledningen inte involveras i den dagliga driften av serveringsverksamheten kan bedömningen bli annorlunda. I det fallet bör de personer som är utsedda av ledningen att vara ansvariga för serveringsverksamheten bedömas ha ett betydande inflytande i företaget. Därför ska de som fått denna uppgift ha godkänt resultat på kunskapsprovet för att sökanden ska anses lämplig. (FoHMFS 2014:7).
Kravet på kunskap i alkohollagstiftningen kvarstår även efter det att sökanden har fått serveringstillståndet. Detta innebär att om en person med betydande inflytande, PBI, lämnar företaget måste kommunen försäkra sig om att tillståndshavaren fortsatt uppfyller kunskapskravet. Om återstående personer i företaget saknar tillräckliga kunskaper kan en nytillträdd eller kvarvarande PBI behöva genomföra ett kunskapsprov för att kravet fortsatt ska anses vara uppfyllt. (FoHMFS 2014:7).
Folkhälsomyndigheten har tagit fram föreskrifter om bland annat vad som gäller för att genomföra kunskapsprovet. Där framgår förutsättningarna för kunskapsprovet samt under vilka omständigheter kommunen kan besluta om undantag från att genomföra provet.
Kunskapsprov för alkohollagstiftningen
Folkhälsomyndighetens föreskrifter om kunskapsprov (FoHMFS 2014:7)
Prövning av sökandens personliga och ekonomiska förhållanden
För att få serveringstillstånd måste sökanden visa att hen är lämplig att utöva verksamheten enligt de krav som ställs i alkohollagen. Lämpligheten ska prövas från två utgångspunkter:
- Personliga och ekonomiska förhållanden
- Omständigheterna i övrigt
Dessa krav gäller alla slags serveringstillstånd (8 kap. 12 § 1 st. AL).
I ansökningsärenden är det sökanden som har bevisbördan (prop. 1994/95:89, s. 103). Det innebär att sökanden ska lämna in de handlingar som behövs för prövningen. Det kan till exempel vara intyg om utbildning och anställningar, hyreskontrakt eller köpeavtal. Det kan också vara underlag från myndigheter, till exempel Kronofogdemyndigheten och Bolagsverket. Om sökanden inte kommer in med de begärda underlagen kan kommunen avslå ansökan. (Prop. 1994/95:89 s. 64). När det gäller sökandens vandel, det vill säga allmän och ekonomisk skötsamhet, ska kommunen själv begära in vissa av de uppgifter som behövs. Till exempel besked om huruvida sökanden har gjort sig skyldig till brott och om hen har betalat in skatt i tid.
Att sökanden ska visa sin lämplighet innebär att kommunen kan neka tillstånd redan vid misstanke om ekonomiska oegentligheter eller brottslig verksamhet. Det är med andra ord upp till sökanden att komma in med det underlag som behövs för att undanröja misstanken (prop. 1994/95:89 s. 103). Tillstånd kan alltså inte beviljas enbart på den grunden att ingenting negativt är känt om sökandens tidigare verksamhet, utan hen måste visa sin lämplighet (prop. 1994/95:89 s. 102). Sökandens lämplighet måste alltså alltid klargöras innan kommunen meddelar tillstånd. Om det finns tveksamheter kan kommunen inte meddela tillstånd.
Kravet på personlig lämplighet kvarstår även efter det att kommunen har meddelat serveringstillståndet (prop. 1994/95:89 s. 102).
Rättsfall som du kan ta tolkningshjälp av
Prövning av sökandens vandel
Kravet på sökandens vandel, skötsamhet, är detsamma oavsett vilket slags tillstånd det är fråga om. Det vill säga oberoende av om det gäller stadigvarande tillstånd, tillstånd för enstaka tillfälle eller tidsperiod, tillstånd för servering till allmänheten eller slutna sällskap.
Exempel på underlag som har betydelse för prövningen av tidigare skötsamhet:
- Uppgifter baserade på Polismyndighetens register. Vid ansökningar om stadigvarande serveringstillstånd ska Polismyndighetens yttra sig innan kommunen får bevilja ärendet. Detsamma gäller för tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten, med undantag för tillställningar som är av obetydlig omfattning (8 kap. 11 § 1 st. AL).
- Uppgifter från Skatteverket om huruvida sökanden självmant och i tid har fullgjort sina skyldigheter gentemot det allmänna. Det vill säga att i tid ha betalat in sina skatter och avgifter och lämnat nödvändiga deklarationer, bland annat av mervärdesskatt och källskatt.
- Uppgifter från Kronofogdemyndigheten om huruvida sökanden varit eller är registrerad hos myndigheten och, i så fall, vilka registreringar det rör sig om. Av registerutdraget från Kronofogdemyndigheten framgår bland annat om sökanden är restförd, hur många restföringar det är fråga om samt vilka typer av skulder och vilka belopp det är fråga om. Restföring är när statliga skulder lämnas över till Kronofogdemyndigheten för indrivning.
- Utdrag ur Patent- och registreringsverkets, PRV:s, aktiebolagsregister samt Bolagsverkets register över både aktiebolag och föreningar. Detta för att få klarhet i om sökanden är eller har varit registrerad exempelvis som styrelseledamot eller vd i företag som har försatts i konkurs.
Brottslighet och ekonomisk misskötsamhet
Det går inte att säga generellt hur brottslighet ska påverka bedömningen. När det framgår av polisens yttrande att sökanden varit inblandad i brottslig verksamhet måste kommunen bedöma varje enskilt fall utifrån brottets art, svårighetsgrad och dess relevans för sökandens lämplighet att driva en serveringsrörelse. Särskilt allvarligt är till exempel brott som har anknytning till rörelsen, narkotikabrott, trafikonykterhetsbrott, våldsbrott och ekonomisk brottslighet. (Prop. 1994/95:89 s. 102).
Det finns också ekonomisk misskötsamhet som inte är brottslig. Exempel på detta är misskötta inbetalningar av skatter och avgifter, brutna avbetalningsplaner, ökande skuld trots avbetalning samt skattebetalning först vid konkursansökan. Av en sökande eller tillståndshavare krävs att hen självmant fullgör sina förpliktelser när det gäller bland annat skatter och avgifter och reglerar sina skulder. Även vårdslöshet i ekonomiska sammanhang kan utgöra hinder för tillstånd. Det är alltså inte enbart uppsåtlig misskötsamhet som kan vara diskvalificerande i detta sammanhang. (Prop. 1994/95:89 s. 103).
Lämplighetsprövningen bör beakta om det rör sig om exempelvis upprepade försummelser och storleken på eventuella skuldbelopp. Att sökanden systematiskt underlåter att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna är särskilt allvarligt. (Prop. 1994/95:89 s. 103).
Däremot bör inte en eller ett fåtal restförda skatte- och avgiftsskulder vara ett hinder för tillstånd, om det inte rör sig om stora belopp. Även en seriös företagare kan råka i tillfälliga ekonomiska svårigheter. Prövningen bör också ta hänsyn till om sökanden har visat på en vilja att göra rätt för sig. Öppna kontakter med Kronofogdemyndigheten och en välskött avbetalningsplan tyder normalt sett på att sökanden är seriös. (Prop. 1994/95:89 s. 104).
När kommunen prövar en ansökan bör tyngdpunkten läggas på sökandens beteende innan ansökan lämnats in. Reglering av skulder i samband med ansökningstillfället är inte en självklarhet för att sökanden ska anses som lämplig. Avgörande är istället om det finns godtagbara skäl för sökandens tidigare handlande. Kommunen måste därför alltid pröva det enskilda fallet. (Prop. 1994/95:89 s. 104).
Konkurs
En konkurs kan vara ett tecken på ekonomisk misskötsamhet. Om sökanden har förekommit i företag som försatts i konkurs måste kommunen utreda omständigheterna i konkursen, till exempel när den inträffat samt sökandens roll och ansvar i företaget. En konkurs kan ha betydelse för en sökandes ekonomiska lämplighet även om den inträffat i ett företag som inte ägnat sig åt serveringsverksamhet (prop. 1994/95:89, s. 102–103).
Underlag för en sådan bedömning kan till exempel komma från Bolagsverket och förvaltarberättelsen eller andra uppgifter från konkursförvaltaren. Om det framkommer att oegentligheter har förekommit eller att redovisningen varit bristfällig är det sökanden som ska visa att detta inte bör påverka lämpligheten. Misskötsel mot det allmänna är även i dessa sammanhang att se som mer allvarligt.
Karenstid
En sökande som är brottsligt belastad, har varit ekonomiskt misskötsam eller fått ett serveringstillstånd återkallat måste visa att hen under viss tid (karenstid) levt laglydigt och varit ekonomiskt skötsam. Hur lång karenstid som är lämplig får bedömas utifrån förhållandena i det enskilda fallet, till exempel med hänsyn till brottets karaktär. Det innebär att karenstiden måste kunna variera.
Prövning av ekonomiska förhållanden i övrigt
I ansökningsärenden bör sökanden visa en finansieringsplan, där det framgår varifrån kapitalet kommer. Anledningarna är följande:
- Motverka tillkomsten av serveringsställen som finansieras med illegala medel.
- Kontrollera så att sökanden inte är ekonomiskt beroende av någon som är olämplig att driva en serveringsrörelse.
- Kontrollera så att sökanden inte är utsatt för ekonomiska åtaganden som betydligt begränsar möjligheterna att bestämma över serveringsställets drift. Till exempel kan det handla om starkt begränsade leverans- eller marknadsföringsavtal.
Vad händer om bestämmelsen inte följs?
Om kommunen kan konstatera brister i lämplighet är bestämmelsen i 9 kap. 17 § 1 p. tillämplig. Det innebär att kommunen kan ge tillståndshavaren en erinran eller en varning vid allvarliga eller upprepade överträdelser. Detta gäller även om serveringen av alkoholdrycker har skötts enligt lagen. Detsamma gäller om bristen fanns redan när tillståndet gavs, men uppdagas först senare (prop. 1994/95:89 s. 102).