Alkohollagen för förtroendevalda

Denna sida innehåller

• Kommunens uppdrag inom alkohollagen
• De olika ärendetyperna i alkohollagen
• Beslut enligt alkohollagen
• Överklaganden
• Kommunens rätt att ta ut avgifter
• Andra myndigheter med roller inom alkohollagen

Det finns många anledningar till varför det finns regler kring försäljning och servering av alkoholhaltiga drycker och preparat. Några exempel är att:

• Minska risken att barn påverkas negativt av vuxnas alkoholkonsumtion
• Skydda barn och unga från eget bruk genom ålderskravet
• Minska risken för överservering och oordning
• Minska risken för ekonomisk och annan brottslighet
• Främja konkurrens på lika villkor

Svensk alkoholpolitik ska skydda människor

Alkohollagen är en så kallad skyddslagstiftning. Den är till för att förebygga och minska risken för alkoholens sociala och medicinska skador. Särskilt viktigt är det att skydda unga människor.

• Sociala skador kan bland annat handla om att barn påverkas av vuxnas alkoholbruk och att alkohol bidrar till våld och olyckor. Vid våldsbrott, som misshandel, hot, rån och sexualbrott, är det vanligt att gärningspersonen är berusad.
• De medicinska skador som är relaterade till alkohol är till exempel beroendesjukdom, cancer, blodtrycks- och leversjukdomar samt förgiftningar.

Ett sätt att skydda människor indirekt är att pröva serveringstillstånd på ett rättssäkert sätt, och att prioritera tillsyn av serverings- och försäljningsställen för att motverka eventuell brottslighet.

Alkoholkonsumtion innebär kostnader för samhället

År 2017 uppskattades att de sociala och medicinska konsekvenserna orsakade av alkohol kostade samhället 103 miljarder kronor. I den siffran ingick kostnader för sjukvård och rättsväsende, men också produktionsbortfall och hälsoförluster.

Alkoholens samhällskostnader

Prioritera människors hälsa vid beslut

Ibland kan det komma upp ärenden där du måste väga olika intressen mot varandra. En utgångspunkt i den svenska alkoholpolitiken är att skyddet för människors hälsa bör gå före företagsekonomiska och näringspolitiska intressen (prop 1994/95:89, s. 62).

Syftet med Sveriges alkoholpolitik är att förebygga och begränsa skador

Syftet med alkoholpolitiken i Sverige har under lång tid varit att förebygga och begränsa skador som kan orsakas av bruket av alkohol. Det har framför allt skett genom strategier och regler som begränsar tillgängligheten till alkohol och ställer krav på skyddsåtgärder.

Strategier för att begränsa tillgången till alkohol:

• Ålderskrav.
• Systembolagets detaljhandelsmonopol.
• Reglering av antalet försäljningsställen och öppettider.
• Reglering av prissättning och skattesatser.
• Begränsning av marknadsföring

Regler för att begränsa alkoholens skadeverkningar:

• Alkohollagen, som beslutas av riksdagen.
• Alkoholförordningen, som beslutas av regeringen.
• Föreskrifter och allmänna råd, som beslutas av bland annat Folkhälsomyndigheten.

Ett exempel på en skyddsåtgärd är att det som huvudregel ställs krav på att tillhandahålla lagad mat vid all slags alkoholservering. Det är ett krav som ska skydda människor. Om man äter mat i samband med att man dricker alkohol så ökar blodets alkoholhalt långsammare. Det leder i sin tur till en minskad grad av berusning.

Kommunens uppdrag inom alkohollagen

En nämnd kan behöva fatta beslut i många olika frågor som har med alkohol att göra, till exempel om styrdokument och i olika ärenden. Handläggningen och beslutsfattandet ska ske i enlighet med förvaltningslagens allmänna principer om legalitet, objektivitet och proportionalitet.

För att styra verksamheten ska kommunen enligt alkohollagen tillhandahålla riktlinjer för alkoholservering och upprätta en tillsynsplan.

Kommunala riktlinjer stöttar i prövningen av tillstånd

Riktlinjerna ska vara ett stöd för handläggarna när de prövar serverings- och provsmakningstillstånd. De ska bidra till att alla ansökningar behandlas likvärdigt, och att tillståndsprövningen ska vara rättssäker, snabb och effektiv. Kommunens riktlinjer för alkoholservering får varken ställa högre eller lägre krav än lagstiftningen.

Vägledning för kommunala riktlinjer för alkoholservering

Kommunens tillsyn ska planeras i en tillsynsplan

Kommunens tillsyn av de som säljer eller serverar alkohol i kommunen planeras i en tillsynsplan. Den kan gälla för ett eller flera år och bör revideras vid behov. En genomtänkt tillsynsplan är ett bra verktyg för inventering, prioritering och uppföljning av verksamheten. Den ökar också förutsättningarna för att tillsynsverksamheten ska fungera på ett effektivt sätt, och minskar risken för utebliven eller otillräcklig tillsyn.

Tillsynsplanen bör säkerställa att tjänstemännen har förutsättningar att utöva tillsyn på ett effektivt sätt, till exempel genom att det finns tillräckliga resurser och tillräcklig kompetens. Det primära syftet med tillsynsplanen är att den ska fungera som ett stöd för tillsynsverksamheten och bidra till kostnadseffektivitet.

Regeringens proposition 2009/10:125 En ny alkohollag (s. 98–99) (regeringen.se)

De olika ärendetyperna i alkohollagen

Det finns tre olika ärendetyper som blir aktuella enligt alkohollagen: tillståndsärenden, anmälningsärenden och tillsynsärenden. En av skillnaderna mellan en ansökan och en anmälan är att det i allmänhet inte görs någon prövning av en anmälan. Tillsynsärendena kan innebära hantering av olika administrativa sanktioner.

Tillståndsärenden

Det finns ett flertal olika tillstånd för servering. De kan gälla tills vidare, så kallade stadigvarande serveringstillstånd, eller tillfälligt. Tillfälliga tillstånd kan gälla för en tidsperiod eller för enstaka tillfällen. Stadigvarande och tillfälliga tillstånd kan gälla antingen för servering till allmänheten eller i slutna sällskap.

Gemensamt för alla tillståndsärenden är att kommunen ska pröva om den som ansöker om tillståndet uppfyller de krav som ställs i alkohollagen. Det innebär bland annat att pröva personlig och ekonomisk lämplighet, utformningen av lokalen samt utformningen av köket och utbudet av mat, där det är aktuellt.

Särskilda tillstånd för särskilda tillfällen

Det går också att ansöka om särskilda tillstånd för att få servera alkoholdrycker vid särskilda tillfällen.

• Tillstånd för att anordna provsmakning av alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat.
• Cateringtillstånd för den som anordnar catering med servering av alkoholdrycker.
• Tillstånd för att servera alkoholdrycker i samband med paus vid till exempel teater- eller konsertarrangemang.
• Trafiktillstånd för att få servera alkoholdrycker på tåg, båt och flyg.

Undantag från krav på serveringstillstånd

Huvudregeln är att all servering av alkoholdryck kräver tillstånd. Det finns dock två undantag.

1. Tillstånd krävs inte för servering till slutna sällskap om samtliga punkter uppfylls:
   • Det avser ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer.
   • Det sker utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna.
   • Det äger rum i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker.
2. Tillstånd krävs inte för servering av alkohol på särskilda boenden. Detta undantag gäller för boenden som avses i socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. En förutsättning är att det tillhandahålls måltidsservice.

Anmälan

Enligt alkohollagen så ska den som har ett serveringstillstånd meddela både förändringar i verksamheten och vissa händelser till kommunen. Det gäller till exempel:

• Tidpunkten för när verksamheten påbörjas efter att någon har fått tillstånd.
• Information om att verksamheten har lagts ned eller kommer ha ett uppehåll.
• Information inför varje tillfälle då provsmakning kommer att erbjudas.
• Information om lokal och tidpunkt för catering.
• Om verksamheten förändras till sin omfattning, till exempel om serveringsstället byggs om, om minibarer inrättas i hotellrum eller om sittplatserna eller brandsäkerheten förändras.
• Förändrade ägarförhållanden.

Om någon vill sälja folköl i detaljhandeln, eller om någon som inte har serveringstillstånd vill servera folköl, krävs det också en anmälan till kommunen.

Syftet med dessa anmälningar är att kommunen ska få den information som de behöver för att utföra eventuell tillsyn. Anmälan ska som huvudregel göras i förväg.

Tillsynsärenden

En annan uppgift som kommunen har är att granska verksamheterna efter att de har fått tillstånd, så kallad tillsyn. Tillsynen ska säkerställa att verksamheterna följer beslut och eventuella krav i besluten. Ibland kan information som kommer in till förvaltningen, från exempelvis andra myndigheter eller allmänheten, innebära att kommunen inleder tillsyn.

Det finns olika sätt att utöva tillsyn. Det kan handla om att hämta in handlingar, eller att vara ute på plats i en verksamhet när den är igång. Av alkohollagen framgår att handläggarna har rätt att begära in handlingar och att få tillträde till en verksamhets alla lokaler. I förarbetena till lagen framgår att den personliga och ekonomiska lämpligheten för de som har ett betydande inflytande i en rörelse ska granskas löpande. Ett lämpligt intervall är att en sådan granskning sker en gång per år (prop. 2000/01:97 s. 79).

Administrativa åtgärder för att få tillståndshavare att åtgärda brister

För att få en tillståndshavare att åtgärda brister i en serveringsverksamhet finns en trappa med administrativa sanktioner.

1. Erinran är den lägsta sanktionen för mindre överträdelser.
2. Varning är nästa nivå för allvarligare eller återkommande överträdelser.
3. Återkallelse av serveringstillståndet kan ske bland annat vid återkommande varningar eller om brottslig verksamhet förekommit på serveringsstället.

Varför ska kommunen utöva tillsyn?

Kommunen har ett tillsynsansvar över servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat. Det är viktigt att granska att lagen efterlevs och att samma krav ställs för samma typ av serveringsställen. Tillsynen är också ett viktigt verktyg för att främja konkurrens på lika villkor mellan serveringsställena. En annan positiv följd av tillsynen är att den bidrar till att minska riskerna för människors hälsa, olyckor och brott.

Om det finns utmaningar med att få resurser eller den kunskap som behövs för att ha en fungerande tillsynsverksamhet, finns det möjligheter att samarbeta med andra kommuner för att dela på resurserna.

Beslut enligt alkohollagen

Kommunerna har enligt förvaltningslagen ansvar för att ärenden blir tillräckligt utredda. I tillståndsärenden är det sökanden som ska visa att denna uppfyller alkohollagens krav. I tillsynsärenden är det däremot kommunen som ska visa att en tillståndshavare inte följer bestämmelserna. Efter utredning så avslutas ärenden som regel med ett beslut.

En kopia på besluten som fattas med stöd av alkohollagen ska skickas till bland annat Folkhälsomyndigheten.

Besluten ska motiveras

Förvaltningslagen reglerar hur beslut ska utformas och där framgår till exempel att beslut som huvudregel ska motiveras. Motiveringen ska förklara hur beslutsfattaren har kommit fram till sitt ställningstagande. Ställningstagandet ska göras utifrån fakta i ärendet samt de regler och juridisk praxis som gäller. Detta innebär till exempel att om nämnden kommer till ett annat beslut än det förslag som har lagts fram, så behöver sannolikt både beslutsmening och motivering justeras.

Vem som får fatta beslut finns i delegationsordningen

Vem som får ta ett beslut framgår i kommunens delegationsordning. Av kommunallagen (2017:725) framgår dock att ”ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt” inte får delegeras. När ett beslut utifrån alkohollagen ska anses vara principiellt eller inte har bland annat avgjorts i Högsta förvaltningsdomstolen.

Rättsfall som gäller alkohollagen: Högsta förvaltningsdomstolen, Mål 6330-20 2022 (ref 13)

Krav på opartiskhet

En person som är jävig ska som huvudregel inte delta vare sig i handläggning eller beslutsfattande. Att vara jävig innebär att det finns förhållanden som kan innebära att en persons opartiskhet kan ifrågasättas.

Överklaganden

Alla beslut som kommunen tar med stöd av alkohollagen går att överklaga. Det är därför viktigt att skilja mellan vad som är ett beslut och vad som är information. Det finns ett beslut från JO, som belyser skillnaden. I det fallet var det en kommun som inskränkte folkölsförsäljningen vid en festival utan att fatta ett överklagbart beslut.

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse. Redogörelse 2008/09:JO1, s 511 (riksdagen.se)

Instansordningen för överklagade beslut enligt alkohollagen är:

• Förvaltningsrätten
• Kammarrätten
• Högsta förvaltningsdomstolen

I kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen krävs det dock att domstolen har gett prövningstillstånd innan de hanterar det överklagade ärendet.

Kommunens rätt att ta ut avgifter

För att kommunen ska ha möjlighet att följa lagstadgade krav finns det möjlighet att ta ut avgifter som ska täcka kommunens utgifter för uppdraget. Avgifterna fastställs i en taxa, som beslutas av kommunfullmäktige. I alkohollagen är det fastställt vad som får avgiftsbeläggas:

• Prövning av serveringstillstånd.
• Tillsyn av den som har serveringstillstånd.
• Tillsyn av den som har anmälningspliktig detaljhandel med folköl eller servering av folköl.

Detta innebär att kommunen inte kan ta ut avgifter med stöd av alkohollagen för till exempel anmälan för folköl samt information och rådgivning, såsom krögarträffar.

Andra myndigheter med roller inom alkohollagen

Det finns flera olika myndigheter, förutom kommunen, som har olika roller och ansvar inom alkohollagen.

Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har ett brett uppdrag inom alkohollagens område. Myndigheten tar fram föreskrifter och allmänna råd och ger tillsynsvägledning inom servering och folkölsförsäljning. På myndighetens webbplats finns det vägledningar. Information om planerade vägledningar finns i en treårig tillsynsvägledningsplan. Vägledningarna ger stöd för att förstå och tillämpa lagstiftningen på en övergripande nivå, så därför uttalar sig Folkhälsomyndigheten inte i enskilda ärenden.

• Folkhälsomyndigheten förvaltar det prov som den som ansöker om serveringstillstånd ska göra för att visa på tillräckliga kunskaper i alkohollagen och anslutande föreskrifter. Det är dock kommunen som administrerar det praktiska kring kunskapsprovet.
• Folkhälsomyndigheten ansvarar för det centrala register som bland annat innehåller information om de serveringstillstånd som kommunerna beviljar och om restaurangrapporterna.
• Folkhälsomyndigheten har tillsyn över tillverkning och partihandel med alkoholdrycker. Tillsynen omfattar även import, införsel och handel med teknisk sprit samt handel med alkoholhaltiga preparat.

Tillsynsvägledning för försäljning av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat

Plan för tillsynsvägledning enligt alkohollagen, lagen om tobak och liknande produkter 2022-2024

Kunskapsprov om alkohollagstiftning

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har i uppgift att ge råd och information till kommunerna inom alkoholområdet. Genom utbildningsinsatser, nätverksträffar och individuell rådgivning kan länsstyrelserna stötta kommunerna i tillsynsarbetet.

Länsstyrelserna granskar också kommunernas arbete med handläggning och tillsyn. De kan exempelvis granska kommunernas tillsyn av serveringstillstånd och kontroll av åldersgränser för köp av folköl. Länsstyrelsen har även ett uppdrag att underlätta samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter och kan därför samordna kontakter mellan kommuner och andra myndigheter.

Polismyndigheten

Polismyndigheten har tillsammans med kommunerna ett tillsynsansvar över serveringsställen och detaljhandel med folköl. Det kan därför underlätta vid handläggning och tillsyn att kommunen och Polismyndigheten har en bra samverkan. Polismyndigheten fungerar också som remissinstans, både vid tillståndsärenden och vid tillsyn.

Konsumentverket

För vissa delar av marknadsföringen av alkoholdrycker har Konsumentverket tillsynsansvar och möjlighet att besluta om föreskrifter och allmänna råd.

Skatteverket

Skatteverket har bland annat tillsyn över partihandel. De lämnar också ut uppgifter till kommunen vid tillståndsprövning och tillsyn, efter förfrågan.