Import och införsel av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat

Partihandlare får införa och importera

Du som vill importera eller införa alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat som är skattepliktiga behöver i första hand vara partihandlare.

Partihandel med sprit och alkoholdrycker

Andra situationer när import och införsel är tillåten

Det finns dock ett flertal situationer där även import eller införsel av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat av andra aktörer är tillåtna som framgår av 4 kap. 4 § alkohollagen (1622:2010). Till exempel får en privatperson införa sådana varor över gränsen under vissa förutsättningar.

Distanshandel

Även distanshandel kan vara möjligt för en privatperson. Här är det viktigt att skilja mellan import och införsel eftersom alkohollagens regler är olika. Införsel är handel över gränsen inom EU och import är handel över gränsen utanför EU. Distanshandel är inte tillåtet när det gäller import.

Med distanshandel menas här att du beställer varor i en butik ett annat EU-land och får varorna skickade hem till dig för din eller din familjs bruk. Denna hantering sker ofta med hjälp av yrkesmässiga mellanhänder, till exempel olika transportföretag. Det kan också finnas andra oberoende mellanhänder som hjälper till med införsel på andra sätt. Om en oberoende mellanhand är etablerad på den svenska marknaden får aktören inte sälja varor till privatpersoner. I sådant fall betraktas det som detaljhandel. Det är enbart Systembolaget som får bedriva detaljhandel.

Rättsfall

Svea hovrätt har i sin dom av den 26 april 2016 i mål nr B 6057 gjort ett förtydligande av begreppet oberoende mellanhand på följande sätt: ”det är helt klart att försäljning till konsumenter på den svenska marknaden, av en aktör som är etablerad och registrerad i Sverige, inte kan anses utgöra en oberoende mellanhand, eftersom det då rör sig om försäljning och inte om en tjänst där en privatperson utför sin import via en oberoende mellanhand”.

Högsta Domstolen har i en dom från 2023 förtydligat vad som är tillåtet avseende distanshandel och privatinförsel på följande sätt:

”Av det föregående framgår att lagstiftarens avsett att distansförsäljning, där alkoholdryckerna vid köpet finns i en annan EU- eller EES-stat och därefter transporteras till Sverige av en transportör som anlitats av säljaren ska vara tillåten enligt alkohollagen. […]

För att distansförsäljningen inte ska ses som detaljhandel i strid med alkohollagen måste det bl.a. krävas att säljaren inte är etablerad i Sverige; en säljare som är etablerad här och som säljer alkoholdrycker direkt till konsumenter i Sverige bryter alltså mot svensk lag, även om dryckerna förs in i landet efter köpet.

Vidare måste det förutsättas att någon försäljningsverksamhet inte äger rum på plats i Sverige, till exempel genom en handelsagent eller motsvarande. Om säljaren exempelvis är etablerad i ett annat EU- eller EES-land och säljer varor via en webbplats på internet så innebär inte det förhållandet att webbplatsen är tillgänglig från Sverige eller att utrustningen för webbplatsen finns här, att försäljningen ska anses äga rum här i landet.

Vid tydliga tecken på rent formella eller konstlade upplägg kan det finnas anledning att pröva om en påstådd etablering eller försäljning verkligen återspeglar de rätta förhållandena.” (Högsta Domstolens dom 2023-07-23 T 4709-22 punkt 24-28)

Folkhälsomyndigheten kan inte göra prövningar

Folkhälsomyndigheten kan inte pröva frågor om import och införsel, däribland affärsidéer, utan myndigheten kan enbart informera generellt om vad som gäller enligt lagen.

Kontakt med Skatteverket

Aktörerna vars handel avser import, införsel eller distanshandel kan för frågor om vad som gäller enligt det skatterättsliga regelverket kontakta Skatteverket.