Frågor och svar om lustgas

Lustgas är en färglös gas med en sötaktig lukt. Det kemiska namnet är dikväveoxid, N₂O.

Lustgas används inom sjukvården som ett läkemedel mot smärta, till exempel vid förlossningar. Lustgasen är då blandad med syrgas.

Lustgas används även som drivgas i livsmedelsprodukter, framför allt till så kallade gräddsifoner. Denna lustgas är koncentrerad, alltså inte utblandad med syrgas.

I dagsläget är lustgas inte klassat som narkotika, eller förbjudet på annat sätt. En statlig utredning har dock föreslagit att det ska bli förbjudet att sälja lustgas till någon under 18 år, och att lustgas i övrigt bara ska få säljas i begränsade mängder eller för användning i näringsverksamhet. Lustgas ska inte heller få säljas om det finns anledning att anta att den ska användas som berusningsmedel. Förslagen bereds nu av regeringen.

En trygg uppväxt utan nikotin, alkohol och lustgas – SOU 2024:23 (regeringen.se)

På senare år har det blivit vanligare att använda lustgas som berusningsmedel både i Sverige och i andra europeiska länder. Ökningen verkar framför allt ske bland ungdomar och unga vuxna.

Denna ökade användning avspeglas också i att samtalen till Giftinformationscentralen rörande lustgas har ökat väldigt kraftigt under de senaste åren (både från allmänheten och sjukvårdspersonal). Antalet frågor har fortsatt att öka under 2024. När det gäller frågorna från sjukhuspersonal så är det vanligast att de gäller personer i åldersspannet 15–29 år, det vill säga äldre ungdomar samt unga vuxna. Allra flest frågor rör personer i åldern 20–24 år.

I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) årliga nationella skolundersökning 2023 uppgav 4 procent av eleverna i årskurs 9 att de provat lustgas någon gång, medan motsvarande andel bland eleverna i gymnasiets år 2 var 10 procent. Bland gymnasieleverna var detta en nedgång jämfört med 2022, då andelen var 14 procent. För eleverna i nian var dock läget oförändrat.

CAN:s nationella skolundersökning 2023 (can.se)

CAN:s skolundersökning visar också att användningen är:

• vanligare bland elever i storstadsområden
• ungefär lika vanlig bland killar som bland tjejer
• tydligt sammanhängande med bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Lustgas säljs i små silverfärgade patroner (till gräddsifoner) eller som större tuber. Inhalering av lustgas kan ske antingen direkt från tuben/patronen eller från ballonger som fyllts med lustgas från tub/patron.

När lustgas används som ett läkemedel inom sjukvården är det ofarligt. Detta beror på att lustgasen då ges av medicinskt kunnig personal som kontrollerar mängden och styrkan. Dessutom är lustgasen då uppblandad med syrgas. Att använda koncentrerad lustgas i berusningssyfte kan däremot innebära allvarliga hälsorisker.

Det här kan hända om man använder lustgas i berusningssyfte:

• Koncentrerad lustgas är väldigt kall direkt när den kommer ut ur tuben, och kan därför ge köldskador i munnen, matstrupen och luftvägarna. Man kan få svårt att andas och svälja en lång tid efteråt.
• Om man andas in koncentrerad lustgas får man inte i sig något syre, vilket gör att man kan bli yr och svimma.
• När man andas in lustgas förstörs vitamin B12 i kroppen. Om detta sker upprepade gånger leder det till slut till skador på nervsystemet. Symtom på detta är känselbortfall, domningar och nedsatt kraft i fingrar, händer, armar och ben samt att man kissar på sig. Man kan få svårt att stå och gå. Andra symtom är ångest, psykos och kognitiv nedsättning liknande demens. B12-brist ökar också risken för blodproppar i lungorna och hjärnan. En vanlig missuppfattning är att det räcker att ta vitamin B12 som tillskott för att undvika skadorna, men det stämmer inte. Lustgasen förstör all vitamin B12 i kroppen, även den som tillförs via kosttillskott och mat.

Folkhälsomyndigheten stöttar lokala och regionala aktörer, till exempel kommuner, i deras arbete med att förebygga användning och skador av alkohol, narkotika, dopnings, tobak och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Vi tar fram, sammanställer och förmedlar kunskap till aktörerna om hur det förebyggande arbetet kan bedrivas på ett långsiktigt, systematiskt och effektivt sätt. Detta generella förebyggande arbete omfattar även andra substanser, som lustgas.

Förebyggande arbete inom ANDTS

Folkhälsomyndigheten har också i uppdrag att, tillsammans med Läkemedelsverket (Giftinformationscentralen) och länsstyrelserna, sprida information om lustgas och de skador som kan uppstå till följd av bruk av lustgas i berusningssyfte.

Uppdrag att sprida information om risker vid berusning med lustgas (regeringen.se)

Giftinformationscentralen har mer information om riskerna med att använda lustgas som berusningsmedel.

Riskerna med att berusa sig på lustgas (giftinformation.se)

Du som arbetar inom hälso- och sjukvården hittar också information om behandling av lustgasrelaterade skador på Giftinformationscentralens webbplats.

Substansregister – Lustgas (giftinformation.se)

Du som möter ungdomar eller unga vuxna i din yrkesroll hittar användbara informationsmaterial på Läkemedelsverkets webbplats.

Lustgas som berusningsmedel (lakemedelsverket.se)