Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande och förebyggande ANDTS-arbete

Här hittar du samlade resultat från ett antal hälsoekonomiska analyser inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANDTS).

Samhällsekonomiska kostnadsberäkningar

Samhällets årliga kostnader för områdena ANDTS har beräknats vara:

• 103 miljarder kronor för alkoholkonsumtion (år 2017)
• 44,1 miljarder kronor för narkotikaanvändning (år 2020)
• 31,5 miljarder kronor för rökning (år 2015)
• 9-11,5 miljarder kronor för spelproblem (år 2021)

Samhällskostnaden för ANDTS kan delas in i direkta och indirekta kostnader. De direkta kostnaderna handlar om exempelvis vård, omsorg och rättsväsende. De indirekta kostnaderna handlar om produktionsbortfall på grund av sjukskrivning, arbetslöshet och förtida död. När hälsoförlusterna, det vill säga värdet av förlorad livskvalitet och eventuell förtida död bland personer med ANDTS-problem, inkluderas i beräkningen kallas de för immateriella kostnader. Här ingår även påverkan på deras närstående.

Metoden bakom samhällsekonomiska kostnadsberäkningar inom ANDTS- och folkhälsoområdet varierar, bland annat utifrån vilka kostnader som ingår och vilka datakällor som använts. Studierna om alkoholkonsumtion, narkotikabruk och spelproblem har till exempel på olika sätt inkluderat hälsoförluster i kronor, medan studien om rökning är begränsad till samhällets direkta och indirekta kostnader. Det innebär att jämförbarheten mellan olika beräkningar är begränsad.

Mer om Hälsoekonomi

Alkoholkonsumtionens samhällsekonomiska kostnader

Samhällskostnaderna för alkoholkonsumtion i Sverige uppskattades till 103,4 miljarder kronor år 2017 enligt en samhällsekonomisk beräkning gjord av Ramboll Management Consulting på uppdrag av Systembolaget AB. De direkta kostnaderna för sjukvård, socialtjänst och rättsväsende uppgick till 25,2 miljarder kronor (24 procent), medan de indirekta kostnaderna kopplat till produktionsbortfall uppgick till 35,1 miljarder kronor (34 procent). De immateriella kostnaderna för hälsoförluster som orsakas av alkoholkonsumtion beräknades vara 43,1 miljarder kronor (42 procent).

Alkoholens kostnader (omsystembolaget.se)

Narkotikabrukets samhällsekonomiska kostnader

Samhällskostnaderna för narkotikabruk i Sverige uppskattades till 44,1 miljarder kronor år 2020 enligt en uppdaterad beräkning som Folkhälsomyndigheten låtit Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE) göra. Kostnaderna delades in i direkta, indirekta och immateriella kostnader. De direkta kostnaderna för bland annat vård, behandling och rättsväsende beräknades vara 15 miljarder kronor (34 procent). De indirekta kostnaderna för bland annat produktionsbortfall på grund av förtida död och arbetslöshet uppgick till 8,4 miljarder kronor (19 procent). De immateriella kostnaderna för hälsoförluster beräknades vara 20,7 miljarder kronor (47 procent).

• Faktablad: Det svenska samhällets kostnader för narkotikabruk – Kunskapsstöd för ett hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbete
• Samhällsekonomiska kostnader för narkotikabruk i Sverige (ihe.se)

Figur 1. Procentuell fördelning av samhällskostnader för narkotikabruk i Sverige 2020.

Vi har även låtit IHE ta fram scenarier för hur samhällskostnaderna skulle kunna påverkas om användningen av narkotika förändrades. Andelen i befolkningen som använder narkotika i Sverige är idag något under gemonsnittet i EU. Om förekomsten av narkotikabruk i Sverige varit i nivå med fjärdedelen länder med lägst rapporterad användning i EU skulle kostnaderna halveras. Om förekomsten skulle vara lika hög som i EU i genomsnitt skulle kostnaderna öka med cirka 50 procent. Skulle förekomsten av narkotikaanvändning i Sverige istället vara lika hög som i fjärdedelen länder med högst användning i EU så skulle kostnaderna öka med ungefär 150 procent.

Figur 2. Samhällskostnaderna för olika typer av narkotika i Sverige idag samt vid förändrat bruk motsvarande lägsta kvartilen, genomsnittet och den högsta kvartilen i EU.

• Faktablad: Så kan samhällets kostnader påverkas vid ändrat narkotikabruk
• Samhällsekonomiska konsekvenser av förändrat narkotikabruk i Sverige – Scenarier för förändrad användning (ihe.se)

Samhällskostnader för rökning

Samhällskostnaderna för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige uppskattades till 31,5 miljarder kronor 2015 i en rapport som IHE gjort på uppdrag av Cancerfonden och Skandia. Rapporten är en uppdatering av en rapport som publicerades 2004 av dåvarande Statens folkhälsoinstitut. Sjukvårdskostnaderna beräknades vara 9,9 miljarder kronor (32 procent), förlusterna i hemarbete till 3,3 miljarder kronor (10 procent) och kostnaderna för informell vård till 2 miljarder kronor (6 procent). Den största kostnaden var marknadsproduktionsförluster som uppgick till 16,3 miljarder kronor (52 procent). Notera att man i denna studie inte har inkluderat en värdering av hälsoförluster i kronor som i övriga presenterade studier.

Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige (ihe.se)

Samhällskostnader för spelproblem

Samhällskostnaden för spelproblem i Sverige 2021 uppgick till 9,1 miljarder kronor enligt en ursprunglig hälsoekonomisk studie som gjorts av IHE på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Enligt en uppdaterad beräkning uppgick samhällskostnaderna till 11,5 miljarder kronor. De direkta kostnaderna, som vård och behandling samt rekrytering på grund av bristande arbetsförmåga till följd av spelproblem, beräknades vara 2,0 miljarder kronor (17 procent). De indirekta kostnaderna, alltså produktionsbortfall för spelproblem, beräknades vara 5,6 miljarder kronor (48 procent). De immateriella kostnaderna kopplat till fysisk och psykisk hälsoförlust för spelare, anhöriga och brottsoffer uppgick till 4,0 miljarder kronor (34 procent).

• Samhällets kostnader för spelproblem i Sverige 2021 – En uppdatering (ihe.se)
• Spelproblem ger stora samhällskostnader (spelprevention.se)

Figur 3. Procentuell fördelning av samhällskostnader för spelproblem i Sverige 2021.

Hälsoekonomiska konsekvenser av dopning

Den genomsnittliga årliga samhällsekonomiska kostnaden för användning av anabola androgena steroider (AAS) beräknades vara omkring 11 miljoner kronor för 18–41-åringar som frekvent tränar på gym. Skattningen av de hälsoekonomiska konsekvenserna av komplikationer som är relaterade till användning av dopningspreparat i Sverige, specifikt anabola androgena steroider (AAS), genomfördes av forskare vid Uppsala universitet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Den största kostnaden relaterad till bruk gäller hälso- och sjukvården och därefter produktionsbortfall som är kopplat till sjuklighet. Notera att metoden som användes för att beräkna samhällets kostnader för dopning skiljer sig från dem som användes för alkohol, narkotika, rökning och spel om pengar.

Hälsoekonomiska konsekvenser av användning av anabola androgena steroider i Sverige

Sjukdomsbördan till följd av alkohol, narkotika och tobak i Sverige

Tobaksbruk, följt av alkoholkonsumtion och narkotikabruk, återfinns bland de tio största riskfaktorerna för den samlade sjukdomsbördan i Sverige (2019) eftersom områden kan kopplas till ett stort antal sjukdomar. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) redovisar hälsoläget i 195 länder med data över dödsorsaker, funktionsnedsättningar, livslängd och total sjukdomsbörda. Källan till uppgifterna är det globala sjukdomsbördeprojektet Global Burden of Disease (GBD).

Health research by location Sweden (healthdata.org)

Kostnadseffektiviteten i ANDTS-förebyggande insatser

För att förstå värdet av det hälsofrämjande och förebyggande ANDTS-arbetet används så kallad kostnadseffektivitetsanalys. Denna analys innebär att man ställer kostnader för en insats i relation till de besparingar och hälsovinster som följer av insatsen. Det vanligaste sättet att presentera hälsoekonomisk kostnadseffektivitet är i form av kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) eller funktionsjusterat levnadsår (DALY).

Litteraturöversikt om ANDTS-insatsers kostnadseffektivitet

I Folkhälsomyndighetens kartläggande litteraturöversikt från 2020 om kostnadseffektiviteten i förebyggande ANDTS-insatser identifierades 39 studier som utvärderade 42 insatser om alkohol, 48 insatser om tobak och 1 insats om narkotika. Inga studier om dopning eller spel om pengar kunde inkluderas i översikten utifrån urvalskriterierna. Inom alkoholområdet visade resultaten att 37 av 40 universella insatser var kostnadseffektiva, liksom 1 av 2 insatser riktade till särskilda målgrupper. Inom tobaksområdet var 27 av 31 universella insatser kostnadseffektiva, liksom 15 av 17 riktade insatser. Den inkluderade narkotikaförebyggande insatsen var skolbaserad och enligt författarna kostnadseffektiv. Slutsatsen var att alkohol- och tobaksförebyggande insatser har potential att vara kostnadseffektiva i Sverige.

Hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom områdena alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS) – Litteraturöversikt om kostnadseffektivitet

Kostnadseffektivitet i dopningsförebyggande arbete

Den hälsoekonomiska modellen över AAS-bruk har också använts för att analysera kostnadseffektiviteten av en hypotetisk insats. Grunden för insatsen var samordnade förebyggande aktiviteter på nationell, regional och lokal nivå. Resultaten visar att dopningsförebyggande insatser har potential att vara kostnadseffektiva. I grundanalysen framkom dessutom att den hypotetiska dopningsförebyggande insatsen var kostnadsbesparande. Om insatsen leder till att 10 procent färre antal person börjar använda AAS kan det leda till samhällsbesparingar på 157 miljoner kronor över den studerade perioden.

Hälsoekonomiska konsekvenser av användning av anabola androgena steroider i Sverige

Läs mer

• Det samhällsekonomiska värdet av hälsofrämjande och förebyggande ANDTS-arbete
• Förebyggande arbete inom ANDTS
• Tema folkhälsa