Riskfaktorer för barns och ungas narkotikabruk eller narkotikarelaterade problem

Vi har kartlagt och analyserat den forskningslitteratur som undersöker vilka faktorer som skyddar från eller ökar risken att barn och unga i Sverige börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem. De resultat som framkom i denna översikt är i linje med de riskfaktorer man har identifierat i internationella översikter och även med många av de samband som identifierats i svenska tvärsnittsstudier. Inga av de inkluderade studierna har haft som syfte att undersöka skyddsfaktorer.

För mer information om resultaten från litteraturöversikten, se faktabladet eller rapporten:

Riskfaktorer för ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem

Riskfaktorer för ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem – en sammanfattning

I en kortrapport sammanfattar vi vad som är gemensamma risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) hos barn och unga. Den redovisar även resultat från den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (HLV) som bygger på självrapporterade svar vid ett tillfälle. Publikationen baseras på tidigare publicerade kunskapsunderlag om risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel.

Risk- och skyddsfaktorer för alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar hos barn och unga

Riskfaktorer på nivån livsvillkor och levnadsförhållanden

Bland barn och unga som växer upp med olika typer av hälsomässiga, familjerelaterade, sociala eller ekonomiska svårigheter är det fler som senare i livet får narkotikarelaterade problem. Denna översikt fann t.ex. samband med senare narkotikarelaterade problem för:

• lägre socioekonomisk position,
• låga eller ofullständiga betyg i nionde klass,
• förälder med alkohol- eller narkotikadiagnos, och
• att vara med om en allvarlig händelse i familjen.

Riskfaktorer på nivån sociala nätverk och levnadsvanor

För flera av de studerade faktorerna som har att göra med sociala relationer och normer och föräldra-barn-relationen är kunskapsläget oklart för samband med senare narkotikabruk. Men översikten tyder på att

• pojkar som erbjudits cannabis som unga i högre grad uppger senare narkotikabruk än de som inte har erbjudits cannabis.

Kunskapsläget är oklart för flera studerade faktorer på nivån levnadsvanor, som cannabisbruk, fysisk inaktivitet och indikatorer på sexuellt risktagande, och dess samband med senare narkotikabruk. Men översikten tyder på att

• tidigt och dagligt bruk av cigarretter har ett samband med senare cannabisanvändning.

Riskfaktorer på individnivå

Sambanden mellan olika faktorer på individnivå och senare narkotikarelaterade problem har undersökts framförallt i större registerstudier. Pojkar löper större risk att börja använda narkotika och få ett substansberoende, vilket är väl känt sedan tidigare och även något som framkommer i denna översikt. Att vara pojke är inte en faktor som går att påverka och den ökade risk pojkar har för narkotikarelaterade problem kan vara kopplad till de sociala och kulturella aspekter som är förknippade med kön.

Översikten visar också på samband med senare narkotikarelaterade problem för

• adhd,
• självskadebeteende, och
• beteendeproblem.

Översikten visar sammantaget på vikten av ett brett hälsofrämjande och förebyggande arbete, i kombination med tidiga och samordnade insatser till barn med ökad risk för att börja använda narkotika eller få narkotikarelaterade problem. Att skapa strukturer för att kunna identifiera barn och unga i behov och kunna sätta in rätt stöd i god tid, t.ex. genom extra resurser och stöd i skolan, god tillgång till barn- och ungdomspsykiatri, stöd till familjer och att arbeta för att minska stigmatisering kring både adhd och annan psykisk ohälsa kan vara viktigt för att minska risken för framtida problem med hälsan och det sociala livet.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete baserat på kunskap om risk- och skyddsfaktorer

Kunskap om vilka risk- och skyddsfaktorer som ökar risken eller skyddar från att barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem kan användas som en del i arbetsmodellen Att lyckas med ANDTS-prevention - en snabbguide för kvalitetssäkring och utveckling av hälsofrämjande och förebyggande arbete. Kunskapen kan användas för att kartlägga och analysera den lokala situationen, följa utvecklingen över tid, prioritera bland grupper och insatser samt för att utvärdera effekterna av de insatser som genomförs.

Kunskap om den lokala kontexten är en förutsättning för att bedriva ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det ger underlag för val av insatser, arenor och målgrupper. Därför behöver deltagare i förebyggande arbete:

• kartlägga och analysera hur narkotika- och annan substansanvändning ser ut
• undersöka möjliga orsaker och bidragande faktorer till denna situation

En kartläggning av utgångsläget är också nödvändig för att senare kunna följa upp det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. I analysen av den lokala kontexten kan kunskapen om riskfaktorer för narkotikabruk och narkotikarelaterade problem i en nordisk kontext fungera som utgångspunkt för att tillsammans med kunskap om den specifika lokala kontexten skapa ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.