Dödlighet i alkoholdiagnoser
LyssnaVarje år orsakar eller bidrar alkoholdiagnoser till att personer avlider. Dödligheten är ojämlikt fördelad och det finns stora skillnader i dödlighet mellan personer med förgymnasial och eftergymnasial utbildning. Det är även stora skillnader mellan män och kvinnor. Alkohol bidrar därmed till ojämlikhet i hälsa.
Alkoholdiagnoser bidrog till nästan 2 200 dödsfall 2023, vilket motsvarar 25 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre. Dödligheten var tre gånger högre bland män än bland kvinnor. Under perioden 2000–2023 har dödligheten minskat bland män, medan den har varit relativt oförändrad bland kvinnor (figur 1).
Figur 1. Dödsfall till följd av alkoholdiagnoser (alkoholindex), per 100 000 invånare 15 år och äldre under perioden 2000 till 2023. Figuren visar fördelningen män och kvinnor.
Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
Det finns skillnader i den alkoholrelaterade dödligheten mellan grupper i befolkningen, exempelvis mellan utbildningsgrupper (figur 2). Dödligheten var tre gånger högre i gruppen med förgymnasial utbildning och dubbelt så hög i gruppen med gymnasial utbildning jämfört med dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildning 2022.
Figur 2. Dödsfall till följda av alkoholdiagnoser (alkoholindex), antal per 100 000 invånare 25 år eller äldre 2022. Fördelning i utbildningsgrupper. Åldersstandardiserade värden.
Källa: Dödsorsaksregistret, bearbetad av Folkhälsomyndigheten.
Ofta är människors hälsa sämre ju lägre social position de har. Detta stegvisa samband kallas för en social gradient i hälsa. Den uppmätta riskkonsumtionen i befolkningen är mer jämt fördelad mellan utbildningsgrupper än dödligheten. Skillnaden mellan konsumtion och skador framkommer i flera länder. Personer med lägre social position utsätts oftare för många olika faktorer som kan inverka negativt på hälsan – såväl sociala och fysiska livsvillkor som levnadsvanor – vilket gör att effekten av ytterligare en faktor ofta blir starkare.
Statistiken fångar inte alla dödsfall till följd av alkohol
Dödligheten i statistiken är baserad på dödsfall med uttalad alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande orsak, så kallat alkoholindex. Därmed fångas inte dödsfall av sjukdomar där exponering av alkohol kan bidra till sjukdomen, till exempel cancer eller dödsfall som orsakas av en alkoholpåverkad individ. Alkoholindex ger därför en begränsad bild av den alkoholrelaterade dödligheten.