Cannabis och folkhälsa

Det förebyggande arbetet är framförallt inriktat på att barn och unga inte ska börja använda cannabis. Men det handlar också om att minska användningen och dess negativa konsekvenser generellt.

Beskrivning av kunskapsläget

Denna text är en övergripande beskrivning av kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i Sverige och riktar sig till alla som har ett intresse för området och utgår från rapporten:

Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa

Det finns även ett faktablad som sammanfattar rapporten:

Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet

Vad är cannabis?

Cannabis är samlingsnamnet för hasch, marijuana, hascholja och andra varianter som kommer från växten hampa. Det vanligaste är att cannabis röks, ibland utblandat med tobak, men det går även att äta, dricka och inhalera cannabis. Cannabis är narkotikaklassat och är den vanligaste illegala drogen i Sverige och världen.

Cannabis innehåller en mängd så kallade cannabinoider, ämnen som binder till cannabinoidreceptorer, varav de två primära cannabinoiderna är THC och CBD. THC har psykoaktiva effekter och är det ämne som ger ett rus. CBD dämpar i stället de psykoaktiva effekterna av THC. THC omfattas av narkotikalagstiftningen och CBD av läkemedelslagstiftningen.

Hälsomässiga och sociala effekter av cannabis

De flesta som använder cannabis gör det under en kort tid och utvecklar inte ett beroende eller ett problematiskt bruk. Men samtidigt kan cannabisanvändning ge allvarliga problem som påverkar hälsan, det sociala livet och det allmänna välbefinnandet. Ett omfattande cannabisbruk i tidig ålder är i högre grad kopplat till allvarliga och varaktiga risker för hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder.

Ungefär 10 procent av de som använt cannabis någon gång utvecklar ett beroende, liksom upp till 50 procent av dem som använder cannabis dagligen. Dessa skattningar bygger dock på data från 1990-talet och andelen som utvecklar beroende kan vara högre idag, bland annat på grund av allt starkare cannabis.

Faktorer som avgör vilka effekter cannabisanvändningen ger och hur starka de blir:

• om man är van eller ovan att använda cannabis
• ålder på den som använder cannabis
• hur stark cannabisen är (THC-halt)
• hur mycket cannabis man intar
• samtidigt intag av andra substanser.

Effekterna kan vara både kortsiktiga och långsiktiga. Kortsiktiga effekter uppkommer omedelbart under och efter cannabisanvändning, även efter enstaka tillfällen. Negativa effekter av ett långvarigt bruk kan uppkomma vid dagligt bruk eller nästan dagligen under en längre tidsperiod: månader, år eller decennier.

De vanligaste kortsiktiga effekterna under ett cannabisrus:

• Försämrade kognitiva funktioner (minne, förmåga till planering, beslutsfattande, reaktion och precision).
• Försämrad motorisk koordination, vilket påverkar till exempel körförmågan.
• Ångestkänslor, panikattacker och hallucinationer.

De vanligaste långsiktiga effekterna av cannabisanvändning:

• Cannabisberoende, inklusive problem med relationer, studier och arbete.
• Försämrade kognitiva funktioner (minne, förmåga till planering, beslutsfattande, reaktion och precision). Det är dock oklart om den kognitiva förmågan helt återställs om man slutar använda cannabis.
• Ökad risk att utveckla psykotiska symtom. Cannabisbruk kan även ha en liten bidragande roll till uppkomsten av schizofreni.
• Fysiska hälsoeffekter, till exempel luftrörskatarr.

Det finns kopplingar mellan regelbunden cannabisanvändning som påbörjats i tidig ålder och lägre utbildningsnivå, arbetslöshet, problematisk skolfrånvaro, lägre inkomst samt bruk av andra substanser. Det går dock inte att konstatera något orsakssamband mellan cannabisbruk och dessa sociala effekter eller avgöra i vilken riktning sambanden går.

Användning av cannabis

Användningen av cannabis ligger lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder. Den har legat relativt stabilt under de senaste 10 åren. I gruppen unga och unga vuxna (16–34 år) uppgav cirka 8 procent av männen och 5 procent av kvinnorna att de använt cannabis minst en gång under 2022. Personer som använder cannabis anger i högre grad att de också oftare använder andra substanser.

Enkäter där människor själva får uppge om och hur de använder narkotika är den vanligaste metoden för att ta reda på hur många som använder cannabis och annan narkotika. I sådana befolkningsstudier finns risken att individer som använder narkotika inte svarar på enkäter och att de som svarar underrapporterar sitt bruk. Anledningen kan vara att det är en känslig fråga och att bruk av narkotika är kriminaliserat. Därmed är cannabisbruket sannolikt högre än vad som fångas upp i enkätstudier, men möjligheten att fånga upp trender i hur användningen ser ut betraktas ändå som goda.

Narkotikabruket och utvecklingen

Attityder till cannabis

Folkhälsomyndigheten genomförde 2021 en undersökning om vuxnas attityder till cannabis och annan narkotika. Resultaten visade att de flesta hade en negativ inställning till att använda narkotika, men att fler var positiva till cannabis än annan narkotika och fler ansåg att cannabis var mindre riskfyllt än annan narkotika. De flesta ansåg att cannabis och annan narkotika borde vara olagligt, men jämfört med annan narkotika var det fler som ansåg att cannabis borde vara lagligt att använda. Yngre personer var genomgående mer positivt inställda till cannabis och annan narkotika jämfört med äldre personer.

Det pågår många förändringar inom narkotikaområdet runt om i världen och cannabisfrågan hanteras politiskt på olika sätt. Detta kan påverka framför allt ungas attityder till cannabis.

Cannabisförebyggande arbete

Arbetet för att förebygga användning och skador av cannabis har många likheter med övriga insatser på ANDTS-området (alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar) eftersom flera av orsakerna till varför man börjar använda eller utvecklar ett problematiskt bruk ofta är samma. Därför kan cannabisanvändning förebyggas genom ett brett folkhälsoarbete, även om förutsättningarna ser annorlunda ut på grund av att användningen är kriminaliserad.

Ett effektivt förebyggande arbete behöver vara kunskapsbaserat. För att få ett bra underlag är det viktigt att undersöka hur omfattande användningen är och hur den fördelar sig i befolkningen samt vilka faktorer som kan orsaka och bidra till situationen

Vårt bidrag i det cannabisförebyggande arbetet

Folkhälsomyndigheten arbetar med att förebygga narkotikarelaterad ohälsa genom att sammanställa, analysera och förmedla kunskap om bland annat cannabis. Vi tar fram kunskap för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med fokus på narkotika. Målet är att på sikt minska bruket och dess negativa konsekvenser. Målgrupperna för vårt arbete är bland andra länsstyrelser, regioner och kommuner.

Narkotikaförebyggande arbete

Lagar och regler för cannabis

I Sverige är all befattning med icke-medicinsk och icke-förskriven cannabis förbjuden. Det är förbjudet att använda, inneha, sälja, framställa och förvara narkotika. Straff för narkotikabrott varierar stort – det kan handla om allt från böter till fängelse i 10 år.

Reglerna finns att läsa i Narkotikastrafflagen:

Narkotikastrafflag (1968:64) (riksdagen.se)

I Europa varierar påföljderna för eget bruk av narkotika. I drygt en tredjedel av EU-länderna är cannabisbruk ett brott, och i drygt hälften av dessa länder finns fängelse i straffskalan för cannabisbruk.