Normer

I många fall kan normer vara något positivt, t ex skapa ordning. Ett exempel är att vi står i kö till kassan i mataffären. Andra normer, t ex de som rör utseende, språk eller sexualitet kan påverka negativt, genom att de leder till dåligt bemötande eller diskriminering för de som inte passar in i normen. Detta kan både ske medvetet och omedvetet. I många fall är det omedvetet.

Men normer uppstår inte av sig själva. Det är vi människor som skapar dem och vi kan också ifrågasätta och förändra dem.

Frågor att diskutera

För styrelsen och ledare

1. Titta på filmen om normer tillsammans. Vad uppfattas som norm hos er? När upplevs någon som annorlunda?

2. Upplever ni att er verksamhet är inkluderande? Dvs. är alla utifrån diskriminerings­grunderna lika välkomna, lika inkluderade, lika synliggjorda och lika uppmärk­sammade?

3. Vilka är det som trivs bäst hos er? Vilka är självklara, tar plats och blir lyssnade på?

4. Finns det några normer som kan upplevas exkluderande? Hur fungerar t.ex. er verksamhet för de som har avvikande religiösa värderingar, könsöverskridande identitet eller inte kan svenska så bra?

5. Finns det något ni kan göra för att förändra dessa? I så fall vad?

6. Vad säger er värdegrund om antidiskriminering, inkludering och tillgänglighet (t.ex. för personer med funktionsnedsättning, transpersoner, andra språk än svenska)?

För ledare

7. Vad ses som manligt och kvinnligt hos er? Finns det normer kring maskulinitet och femininet? Hur ställer ni er t ex. till "skitsnack" i omklädningsrummet?

8. Finns det andra normer eller "sociala koder" som tar sig uttryck i omklädnings­rummet som kan upplevas exkluderande? I så fall, vilka? Vad behöver ni förändra och utveckla för att arbeta mer normmedvetet?

9. Hur kan ni arbeta konkret med att hålla dessa frågor och samtal om normer levande i gruppen?

Underlaget är framtaget i samarbete med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och SISU Idrottsutbildarna.

Filmen Hur funkar normer?