Seminarium: Covid-19 pandemins konsekvenser på folkhälsan

Övergripande om projektet covid-19 pandemins konsekvenser på folkhälsan

Pandemin har en direkt påverkan på människors hälsa genom sjukdom och dödlighet i covid-19, men folkhälsan kan också påverkas indirekt. Det kan exempelvis handla om förändringar i psykisk hälsa och levnadsvanor på både kort och lång sikt, men även om att förutsättningarna för hälsa påverkas genom förändrade livsvillkor och levnadsförhållanden. Sammantaget har covid-19-pandemin satt fokus på att folkhälsan är beroende av många samhällsområden och det krävs en tvärsektoriell ansats i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för en god och jämlik hälsa.

Anna Månsdotter, enhetschef Folkhälsomyndigheten.

Så mår och lever vi under pandemin

Under pandemiåret 2020 påverkades livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor av samhällets smittskyddsåtgärder. De grupper som redan före pandemin hade förhöjd risk för ohälsa har drabbats mest inom skolan, på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Vi ser en minskning av fysisk aktivitet och en tendens till något sämre psykisk hälsa i början av pandemin, enligt våra sammanställningar av den internationella forskningslitteraturen. Här redovisar vi resultat från svenska data och internationell forskning under 2020.

Petra Löfstedt, Hillevi Bush och Grethe Fochsen presenterar och diskuterar resultaten.

Ett samtal om folkhälsoarbete och grupper i särskild utsatthet

Folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå har ställts in och ställts om som en konsekvens av covid-19-pandemin. Vi har sett en stor kreativitet och vilja att ersätta inställda insatser på ett smittsäkert sätt, t.ex. genom digitala lösningar, utomhusaktiviteter och organisatoriska anpassningar. Samtidigt visar våra intervjuer med ideella riksorganisationer att inställda och omställda verksamheter, inom en rad olika samhällsarenor, har drabbat socialt, ekonomiskt och hälsomässigt utsatta grupper extra hårt. I samtalet presenteras resultat från Folkhälsomyndighetens undersökningar om konsekvenser av pandemin på folkhälsoarbetet och upplevelser och erfarenheter av pandemin hos personer som redan lever under utmanande förhållanden. Vi får även ta del av erfarenheter från Länsstyrelsen i Västerbotten, Röda Korset och Stadsmissionen.

Karin Guldbrandsson, Eva Linghede och Linda Brännström från Folkhälsomyndigheten, Carl Lundberg från Länsstyrelsen Västerbotten, Anna Rehnvall från Röda Korset och Johanna Rudmark, från Stadsmissionen.

Samlad bedömning av pandemins konsekvenser för folkhälsan

Vi ser att hela samhället har påverkats av covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna, men att vissa grupper har drabbats hårdare än andra. De som redan lever under utsatta förhållanden har fått det svårare, och skillnader i påverkan på livsvillkor och levnadsförhållanden riskerar att öka ojämlikheterna i hälsa på sikt.

Det finns både positiva och negativa tendenser i hälsans utveckling, men det är för tidigt för att se de fulla effekterna på folkhälsan. Pandemin pågår fortfarande och det är viktigt att fortsätta följa kunskapsläget och att ta fram ny kunskap om särskilda fenomen, t.ex. om hur digitala förutsättningar påverkar jämlikhet i hälsa.

Redan nu ser vi dock att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver stärkas och prioriteras för att behålla en god folkhälsa och minska skillnaderna i hälsa.

Anna Bessö, avdelningschef Folkhälsomyndigheten.