Huvudsakliga resultat 2021/2022 för Skolbarns hälsovanor
LyssnaHur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.
Undersökningen är internationell och genomförs vart fjärde år i ett femtiotal länder. Den senaste datainsamlingen genomfördes 2021/2022.
Huvudsakliga resultat
Den senaste undersökningen, för 2021/2022, visar att:
- De flesta kan prata med sin mamma om bekymmer. Trots att andelen tonårsflickor som kan prata med pappa om saker som bekymrar dem har ökat, är det en tredjedel som inte kan det.
- Trivseln i skolan fortsätter att minska och allt fler känner sig stressade av skolarbetet.
- Många skolelever har kontakt med vänner eller familj via sociala medier nästan hela tidenpå dagarna.
- Det är fortfarande få som når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen. Däremot har andelen som tränar minst fyra gånger i veckan ökat sedan 1980-talets mitt.
- Andelen skolbarn som äter frukost varje dag har minskat sedan början av 2000-talet. En fortsatt hög andel äter dock sina måltider tillsammans med sin familj varje dag eller de flesta dagar i veckan.
- Sedan slutet av nittiotalet har alkoholkonsumtionen gått nedåt. Den senaste mätningen visar dock tecken på att denna utveckling har avstannat. Till exempel ökar andelen 15-åringar (pojkar och flickor) och 13-åriga flickor som varit berusade.
- Andelen 15-åringar som har snusat ökar, framför allt bland flickor. Många uppger att de snusar nikotinsnus (vitt snus), eller att de inte vet vad de snusar.
- Andelen med övervikt eller fetma ökade mellan 1989/90 och 2021/22 i alla åldrar. Andelen var högre bland pojkar än flickor oavsett ålder.
- Andelen med en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem har ökat bland pojkar i alla tre åldrar och bland 15-åriga flickor.
- Andelen 15-åringar som har haft samlag minskar. Under 2010-talet halverades användningen av kondom bland 15-åringar.
- Flickor i alla tre åldrar är mindre tillfreds med livet än jämnåriga pojkar. De 13- och 15-åriga flickorna skattar sin självförmåga lägre och har sämre självkänsla än pojkar i samma åldrar.
- Det är vanligare att pojkar är nöjda med sin kropp, dvs. tycker att de väger lagom mycket, medan fler flickor tycker att de är för tjocka.
- Många skolbarn har återkommande psykiska och somatiska besvär, såsom känner sig irriterade eller på dåligt humör, har svårt att sova, har huvudvärk eller ont i magen. Besvären förekommer oftare bland flickor än pojkar.
Rapporter
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Nationella resultat
Publicerad:Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och…
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Regionala resultat
Publicerad:Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och…
Läs mer om resultaten
-
Barn med funktionsnedsättning (resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022)
Nästan tre av tio skolbarn har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem. Det kan handla om till exempel diabetes, allergi, eksem eller adhd.
-
Barn som bor i familjehem (resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022)
Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att dessa barn är mer utsatta för mobbning i skolan, något oftare har riskabla levnadsvanor och något mindre hälsosamma levnadsvanor än barn som bor på annat sätt. Detta innebär en ökad risk för ohälsa bland dessa barn.
-
Sociala relationer hos skolbarn (resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022)
Under lång tid har andelen barn som kan prata med sin mamma om problem varit hög. Andelen som kan prata med sin pappa har dock ökat över tid. Var femte flicka och var tionde pojke känner sig ensam.
-
Skolan (resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022)
Trivseln i skolan fortsätter att minska sedan 2013/2014 för både flickor och pojkar i åldrarna 13 och 15 år. Skolstressen fortsätter att öka sedan 2009/2010 för både flickor och pojkar i alla åldrarna. Allt fler mobbas i skolan sedan 2009/2010.
-
Skolstress, självrapporterade hälsobesvär och livstillfredsställelse bland skolbarn (resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022)
Skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år som är stressade av skolarbetet har oftare självrapporterade hälsobesvär och är mindre tillfreds med livet jämfört med skolbarn som inte är stressade av skolarbetet. Det visar nya resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor.
-
Levnadsvanor hos skolbarn (resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022)
Andelen skolbarn som har snusat ökar. Vidare har de senaste decenniernas nedåtgående trend i alkoholkonsumtion avstannat. Endast en femtedel av skolbarnen är tillräckligt fysiskt aktiva. Utvecklingen av matvanor är blandad, allt färre äter frukost varje dag men allt fler äter grönsaker.
-
Hälsa hos skolbarn (resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022)
Pojkar skattar sin hälsa högre, är mer tillfreds med livet och har färre hälsobesvär jämfört med flickor. Däremot är övervikt och fetma vanligare bland pojkar än flickor. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.
-
Regionala resultat Skolbarns hälsovanor 2021/2022
År 2021/2022 presenteras för första gången resultat från Skolbarns hälsovanor för var och en av Sveriges 21 regioner. Det är möjligt tack vare det utökade urvalet i undersökningen, från cirka 10 000 elever till närmare 100 000 elever.