Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2020

Nedan följer en kort sammanfattning av de smittsamma sjukdomarna år 2020. Detaljerade rapporter om varje smittämne publiceras löpande under våren.

I spåren av pandemin minskade många smittsamma sjukdomar kraftigt

Pandemin har haft en stor påverkan på förekomsten av smittsamma sjukdomar i samhället. Orsakerna är många och kan härledas till exempelvis förändrat beteende, införda restriktioner, färre vårdbesök samt minskat resande och migration. Många övriga smittskyddsåtgärder har också bidragit till en minskad smittspridning, till exempel att arbeta hemifrån där det är möjligt, att stanna hemma även vid lindriga symtom, undvika onödiga resor samt rekommendation om distansundervisning på gymnasier, högskolor och universitet.

Pandemins utbredning under 2020

Covid-19-pandemin gav upphov till två större toppar av smitta i Sverige under 2020. I början av mars introducerades viruset i landet genom ett omfattande resande till andra länder och det spreds vidare i samhället efter resenärernas hemkomst. Fallen minskade under våren och sommarmånaderna kännetecknades av en låg smittspridning.

Efter sommaren ökade antalet fall successivt och under senhösten och vintern var smittspridningen åter hög i hela landet. På grund av den ökade provtagningskapaciteten under året är statistiken för bekräftade fall för vår och höst inte jämförbar. Däremot är statistiken för fall som vårdats inom intensivvården i viss utsträckning jämförbar över året.

Många åtgärder har vidtagits för att dämpa smittspridningen av covid-19 och för att minska sjuklighet och dödlighet och påverkan på samhället. Utöver minskningen i internationellt resande har de grundläggande rekommendationerna genomgående varit att stanna hemma vid minsta symtom, arbeta hemma så mycket som möjligt, hålla avstånd till andra och tvätta händerna ofta. Dessa åtgärder har lett till förändrade beteenden hos människor och har påverkat förekomsten av andra smittsamma sjukdomar som sprids i nära kontakter med ett sjunkande antal insjuknade personer som resultat.

Färre personer insjuknade i livsmedelsburna infektioner förra året

Bland de livsmedelsburna infektionerna minskade antalet fall av campylobacter, som orsakar magsjuka, för fjärde året i rad. Trots ett större utbrott under sommaren och hösten orsakat av förorenad kyckling halverades det totala antalet sjukdomsfall jämfört med 2019. Både bland de som smittades i Sverige och de som smittades utomlands minskade antalet sjukdomsfall jämfört med året innan.

Även för salmonella, cryptosporidium, yersinia, ehec, shigella och hepatit A sågs liknande minskningar i antalet sjukdomsfall under 2020, medan läget var stabilt för listeria. Det minskade resandet hade en tydlig påverkan på antalet utlandssmittade. De restriktioner som infördes under året med färre sammankomster och bättre handhygien har förmodligen haft en inverkan på antalet smittade i Sverige av de livsmedelsburna sjukdomarna.

Sjukdomssäsongen blev ovanligt kort för de vintersäsongsbetonade sjukdomarna

För de vintersäsongsbetonade luftvägsinfektionerna influensa och RS-virus kännetecknades säsongen 2019–2020 av en snabb nedgång av antalet fall och ett ovanligt tidigt säsongsavslut under våren 2020. Även sjukdomssäsongen för calicivirus (vinterkräksjukan) avslutades tidigt i mars 2020, nästan två månader tidigare än förväntat. Pandemins påverkan blev också tydlig under hösten eftersom den normala ökningen av calicivirus för säsongen 2020–2021 uteblev.

De sexuellt överförbara och blodburna infektionerna minskade

Även bland de sexuellt överförbara och blodburna infektionerna sågs minskningar, om än i mindre omfattning än för många andra sjukdomar. Antalet fall av hepatit B och C minskade med 27 procent jämfört med 2019 och för hepatit C syns en nedåtgående trend de senaste fem åren. Även antalet fall av hiv minskade med 18 procent jämfört med året innan. När det gäller gonorré och klamydia minskade antalet fall till ungefär samma nivå som 2018.

Sjukdomar som smittar mellan djur och människa

Zoonoser är sjukdomar som smittar mellan djur och människa, t.ex. TBE som sprids av fästingar. Trots att fler människor än vanligt vistades i naturen under sommarhalvåret minskade antalet fall av TBE jämfört med de tre tidigare åren. För papegojsjuka är förekomsten vanligen låg och för harpest kan antalet fall variera kraftigt mellan olika år. Ingen påverkan av pandemin kunde ses på dessa sjukdomar.

Stabila och minskade nivåer bland sjukdomarna i allmänna vaccinationsprogrammet

Sverige har en hög vaccinationstäckning bland barn och under året genomfördes vaccinationsprogrammet opåverkat av pandemin. De sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet uppvisade liksom tidigare år stabila låga nivåer. Antalet fall av kikhosta minskade dock kraftigt och den förväntade ökningen under hösten uteblev. Inga fall av mässling rapporterades efter februari. Antalet fall av invasiva pneumokocker, som kan orsaka hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, minskade kraftigt under våren och låg kvar på en låg nivå året ut.

Antibiotikaresistenta bakterier minskade

Antalet fall av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier (ESBL, ESBL-CARBA, MRSA) minskade jämfört med tidigare år. Minskningen kan ses som en följd av de åtgärder som sattes in för att minska smittspridningen av covid-19, minskad screening efter resor och färre operationer.

Invasiva grupp-A streptokocker minskade kraftigt

Antalet fall av invasiva grupp-A streptokocker sjönk brant under våren och har därefter legat på en klart lägre nivå än tidigare år. Hälften så många fall rapporterades under året som under 2019.

Sjukdomar med koppling till resor och migration minskade

För sjukdomsfall bland resenärer eller personer som nyligen kommit till Sverige från länder med högre förekomst av vissa smittsamma sjukdomar sågs även en kraftig minskning 2020. Sjukdomar som tuberkulos, malaria, denguefeber och giardiainfektion minskade med 30–70 procent jämfört med 2019. En dominerande orsak är sannolikt det förändrade resmönstret och den minskande migrationen under pandemin.