Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2018
LyssnaFolkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.
Samhällsutvecklingen och många framgångsrikt riktade åtgärder har gjort att sjukdomsbördan minskat kraftigt under de senaste årtiondena. Folkhälsomyndigheten följer antalet fall av olika sjukdomar för att kunna identifiera förändringar, som kan tyda på till exempel utbrott, tidigt och tillsammans med regionernas smittskyddsenheter och andra ansvariga myndigheter vidta åtgärder.
För de allra flesta smittsamma sjukdomarna var läget fortsatt stabilt även under 2018. Vissa förändringar som kan kopplas till den varma sommaren kunde noteras, som att antalet fall av vibrioinfektion i samband med bad i framförallt Östersjön ökade. Ett ovanligt stort utbrott av ehec, en normalt livsmedelsburen smitta, inträffade också under den varma sommaren. Även om det utbrottet undantas så rapporterades flest fall av ehec-infektion någonsin under 2018. Livsmedel är trots stora insatser och stora förbättringar i livsmedelssäkerheten fortfarande orsaken till relativt många fall och utbrott av smittsamma sjukdomar och under året var situationen oförändrad för de flesta av de livsmedelsburna sjukdomarna. Campylobacterutbrottet 2016–2017 har medfört en ökad beredskap för att uppmärksamma och hantera ökningar av campylobacter i kycklingproduktionen. Tack vare detta kunde en sådan ökning snabbt uppmärksammas och utredas under 2018, utan att någon ökning av fall kunde ses bland människor.
För de sjukdomarna som normalt ökar under vintersäsongen var bilden blandad med en relativt kraftig epidemi av RS-virus, en ganska lugn influensaperiod och en ovanligt mild calicivirussäsong (2018–2019). Det förebyggande arbetet med vaccinering för influensa stördes av en tidvis uttalad vaccinbrist. Orsakerna och möjliga åtgärder utreds för närvarande.
Bland de sexuellt överförbara och blodburna infektionerna är situationen stabil för de flesta sjukdomarna. För hiv är spridningen i Sverige mycket begränsad. Hösten 2018 sågs en del tecken på en ökning av hiv men sammantaget för året så bedöms utvecklingen som fortsatt stabil. Orosmomentet är en kraftig ökning av gonorré som pågått i flera år med en spridning framför allt bland män som har sex med män. Det senaste året ses dessutom en kraftig ökning bland unga kvinnor. Ökningen av antalet fall av gonorré i kombination med en internationell trend till snabbt ökande antibiotikaresistens gör att detta kräver åtgärder. En fördjupad analys pågår för att identifiera prioriterade åtgärder. Även syfilis ökade under 2018, medan klamydia visar fortsatt minskning.
Bland zoonoserna, sjukdomar som smittar mellan djur och människa, var det ett fortsatt stort antal fall av TBE under 2018. Enstaka fall av echinokocker fortsatte att rapporteras och myndigheten bedömer nu att man inte kan utesluta att något av fallen smittats i Sverige.
Sverige har en hög vaccinationstäckning och de sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram visar liksom tidigare låga och stabila nivåer. Liksom tidigare år orsakade importerade fall av mässling mindre utbrott men även dessa små utbrott kräver stora insatser.
Infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier visar en oförändrad stadigt ökande trend. Många svenskar smittas av antibiotikaresistenta bakterier utomlands och inhemsk spridning kan ske både i samhälle och i vårdmiljön. En stor ökning av antalet fall smittade med VRE under 2018 berodde på flera större utbrott på sjukhus. Den vårdrelaterade och vanligen antibiotikautlösta diarrén orsakad av Clostridioides difficile har efter flera års minskning nu stabiliserats.
I och med att situationen i Sverige förbättrats är sjukdomsfallen bland resenärer eller personer som nyligen kommit till Sverige från länder med högre förekomst av smittsamma sjukdomar den helt dominerande andelen smittade för många sjukdomar. Antalet smittade påverkas då kraftigt av resande och migrationsströmmar och med den kraftigt minskade flyktingströmmen har därför antalet fall fortsatt att minska 2018 jämfört med 2016 och 2017. Detta gäller till exempel tuberkulos och hepatit B. Året medförde inga dramatiska förändringar bland resenärer till andra länder utan liksom tidigare en sakta avtagande trend som troligen främst beror på att risken att smittas har minskat på många stora turistmål, ett exempel är risken för salmonella. Ett undantag är de resistenta bakterierna där en ökad förekomst i många länder bidrar till den ökande trenden i Sverige.