Utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017
LyssnaHär redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2017.
Observera att redovisningen behandlar utbrott som kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till databasen Sminet. Det kan alltså finnas ytterligare utbrott som inte identifierats i Sminet. För några sjukdomar är inte samtliga utbrott redovisade och i vissa sammanhang kan det vara en aning oklart om vad som ska betraktas som ett utbrott eller inte.
Redovisningen av utbrott är en komplettering till de årsrapporter av anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar 2017 som Folkhälsomyndigheten publicerat. För några sjukdomar beskrivs utbrott av mindre omfattning endast i årsrapporten och finns alltså inte med i nedanstående uppräkning.
Årsrapporter av anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar 2017
Definition
Ett utbrott brukar definieras som fler sjukdomsfall än väntat i en befolkning eller en djurpopulation under en viss tidsperiod. Ofta ökar antalet fall snabbt och att en utbrottssituation föreligger är uppenbart. Ibland är bedömningen svårare och mer subjektiv. Förekomst av smittsamma sjukdomar varierar ofta säsongsbundet med olika incidens från år till år. Denna variation kan uppfattas som normal, eller som ett utbrott under en ovanligt svår säsong. Dessutom kan en skenbar ökning av antal sjukdomsfall bero på ökad provtagning eller förändrad rapportering av fall.
För att stödja bedömningen behöver man ibland ha så kallade nämnardata, det vill säga totalt antal tagna prover med frågeställning om den aktuella sjukdomen, förutom antal positiva prover. Statistiska mått på signifikanta avvikelser från en beräknad normal förekomst av sjukdomen i fråga kan beräknas om man har tillgång till en längre tidsserie av antalet fall.
WHO har en särskild och mer praktiskt inriktad definition för vatten och livsmedelsburna utbrott: "Två eller fler personer som får en likartad sjukdom efter intag av samma typ av livsmedel eller vatten från samma källa och där de epidemiologiska bevisen utpekar livsmedlet eller vattnet som orsak till sjukdomen".
De redovisade utbrotten redovisas i bokstavsordning utifrån aktuell sjukdoms beteckning. De sjukdomar för vilka det inte förekommit några kända utbrott i Sverige finns inte med i redovisningen nedan.
Campylobacter
Under perioden augusti 2016 till juni 2017 pågick det hittills största utbrottet av campylobacter i Sverige. Utbrottet, som innebar att drygt 5 000 fler fall (uppdaterat antal fall) än förväntat rapporterades under den period som utbrottet pågick, orsakades av att en stor kycklingproducent levererade kontaminerat kycklingkött till butiker. Anledningen till förhöjd förekomst och förhöjda halter av campylobacter rapporterades vara en felaktigt installerad tvättanläggning, där smutsigt vatten av misstag användes för att tvätta transportburar. Detta ledde även till att utbrottstammen spreds till flera uppfödare.
Kopplingen till svensk kyckling har bekräftats med hjälp av helgenomsekvensering av campylobacter från både kycklingkött inhandlat från butik och patienter (Livsmedelsverket).
Resultaten från studien antyder fortsatta brister avseende sanering och hygienbarriärer fram till augusti 2017 eftersom utbrottsstammen fortfarande fanns kvar ett halvår efter det att problemen med förorenade transportburar identifierats. Utbrottsstammen var även spridd bland ett flertal gårdar och orsakade alltjämt betydande sjuklighet i befolkningen.
Ytterligare information om utbrottet:
Campylobacter (Sverige 2016–2017)
Inga andra utbrott än det omfattande utbrottet kopplat till svensk kyckling kom till Folkhälsomyndighetens kännedom under 2017.
Årsrapport för campylobacterinfektion 2017
Ehec
Nedanstående utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till Sminet.
Majoriteten av fallen som anmäls är sporadiska med okänd smittkälla. Ett antal mindre utbrott med smitta på förskolor eller i familjekretsar inträffar årligen och beskrivs inte här. Stora utbrott med ehec har tidigare varit ovanligt, men under senare år har några större utbrott anmälts. Under 2017 har dock inget större utbrott skett, däremot var det två utbrott som startade under 2016 och där personer insjuknade under början av 2017.
Sex fall insjuknade under vintern 2017 i det utbrott av ehec O157:H7 (stx2+, klad 8) som startade i september 2016. Livsmedelsverkets spårning har lett till slutsatsen att alla som blivit sjuka sannolikt smittats av olika partier nötfärs gjorda på kött från ett och samma slakttillfälle. Av de totalt 26 personer som insjuknade i utbrottet drabbades sex personer av den allvarliga komplikationen HUS.
Under början av 2017 utreddes ett utbrott där 15 personer från fem olika län insjuknat i ehec O145:H28 (stx2a). De flesta fallen insjuknade under hösten 2016, inget av fallen drabbades av HUS. Smittkällan kunde inte identifieras men då fallen insjuknat under en längre tidsperiod misstänktes att ett livsmedel med lång hållbarhet var smittkälla.
Vid sju tillfällen med totalt tio insjuknade har misstanke om kontakt med nötkreatur eller intag av livsmedel (kött eller mejeri) från nötkreatur föranlett provtagning av djur. Vid fem av dessa tillfällen har smittkällan bekräftats.
Hepatit A
Figur 1. Insjukningskurva för de svenska fallen i de europeiska hepatit A utbrotten, mars 2016–december 2017 (n=27).
Beskrivning av de svenska fallen i de europeiska utbrotten av hepatit A, 2016–2017
- Tid då utbrottet inträffade: Första fallet 2016, Stockholm.
- Antalet insjuknade totalt under 2016–2017: n=27 (varav ett fall 2016)
- Plats under tiden 2016–2017: Dalarna (ett fall), Stockholm (15 fall), Skåne (ett fall), Västra Götaland (fyra fall), Östergötland (fem fall), Örebro (ett fall)
- Typningsresultat: De tre utbrottsklustren utgörs av tre molekylärt olika stammar av subgenotyp IA: 1. V16-25801; 2. RIVM-HAV-16-090; 3. VRD-521_2016
- Beskrivning av utbrottet: Totalt 27 fall mellan 2016-2017,varav 23 män (12–66 år) och fyra kvinnor (41–58 år).
- Antalet fall per utbrottskluster/stam: 1. V16-25801 – tre fall, män; 2. RIVM-HAV-16-090 – 13 fall
varav 11 män och två kvinnor; 3. VRD-521_2016 – 11 fall varav nio män och två kvinnor - Smittkälla: Sexuell smitta i gruppen män som har sex med män, men också okänd smittväg.
- Vidtagna åtgärder: Kontakter med regionala smittskyddsenheter Riktade informationsinsatser rörande vaccination.
Legionella
Under försommaren 2017 inträffade ett utbrott vid en kombinerad hotell- och golfanläggning i Sverige. Smittspårningen kunde härleda sammanlagt sex svenska och danska fall till anläggningen. Miljöprover från en enskild brunn på hotellanläggningen visade på riklig förekomst av legionellabakterier, proverna analyserades vidare för sekvenstyp på Folkhälsomyndigheten. Patientprover sekvenstypades av danska myndigheter och en koppling mellan de danska fallen och de svenska miljöproverna kunde fastställas. Anläggningen har därefter sanerats.
I Stockholmsregionen upptäcktes under andra halvan av året åtta misstänkt epidemiologiskt relaterade legionellafall. Då fallen hade ett geografiskt samband inleddes ett miljöprovtagningsarbete inom området och flera potentiella smittkällor utreddes med bland annat sekvenstypning. Ett kyltorn blev så småningom misstänkt och med stöd av helgenomsekvensering kunde förekomsten av legionellabakterier i kyltornet kopplas till patienternas insjuknande.
I oktober 2016 inträffade ett legionellautbrott i Dubai, Förenade Arabemiraten. En ökning av rapporterade fall inom det europeiska legionellanätverket ELDSNet föranledde att ECDC i september 2017 sammanställde en riskbedömning där det konstaterades 75 reserelaterade fall som var kopplade till Dubai. Åtgärder för att förhindra mer legionellasmitta sattes in av lokala myndigheter i Dubai under första halvan av 2017. Totalt har åtta svenska fall rapporterats i detta utbrott (fem fall 2016 respektive 3 fall 2017) varav det senaste i april 2017.
Årsrapport för legionella 2017
Listeria
Folkhälsomyndigheten utför molekylärepidemiologisk analys av isolat i syfte att upptäcka kluster och utbrott. Under 2017 kunde ett kluster av serotyp IVb ST6 kopplas till ett pågående europeiskt listeriautbrott. Klustret inkluderade totalt 6 fall, varav tre fall från 2016, och det senaste fallet insjuknade i december 2017. Samtliga fall var över 70 år. Utbrottet omfattar totalt 32 fall mellan 2015 och 2018 från fem europeiska länder och identifierades via helgenomssekvensering. Undersökningar har visat att fryst majs producerad i Ungern och förpackad i Polen är den sannolika smittkällan.
Mässling
Stockholm januari-mars 2017
I Stockholm inträffade på våren ett utbrott med totalt tolv fall varav nio barn (av vilka två var under 18 månader gamla). Utbrottet involverade spridning i vårdmiljöer och mellan familjemedlemmar.
Göteborg, Västra Götalandsregionen december 2017–februari 2018
I december startade årets största utbrott i Göteborg, som totalt resulterade i 28 fall, varav 11 rapporterades under 2017. Inom detta utbrott drabbades främst vuxna (vårdpersonal och medpatienter), men smitta bedömdes också ha inträffat i indexfallets bostadsområde.
Dessutom inträffade fyra mindre utbrott med 2–4 fall vardera i Kronobergs län, Region Skåne, Uppsala län respektive Västra Götalandsregionen. Smittkedjorna var i dessa fall korta eller involverade två fall som smittades samtidigt.
Påssjuka
Stockholms län februari–juni 2017
Under året befanns tio fall ha samma genotyp (G) och stam, och sju av dem insjuknade inom en vecka i Stockholmsområdet. Fall med samma stam rapporterades också från Sörmlands och Värmlands län. Trots noggrann utfrågning kunde inte någon gemensam smittkälla eller något epidemiologiskt samband identifieras. Ytterligare två fall hade en epidemiologisk koppling till detta kluster, men kunde inte genotypas.
Västerbottens län maj–juni 2017
I Västerbotten kunde två fall av påssjuka kopplas samman. De hade samma genotyp och det fanns även en epidemiologisk koppling mellan fallen. Sannolikt ingick de båda vuxna i en smittkedja som också involverade milda fall som inte hade diagnosticerats som påssjuka.
Salmonella
Följande utbrott har kommit till Folkhälsomyndighetens kännedom via anmälningar till SmiNet. Årets tre största utbrott, varav ett är pågående, beskrivs i tabell 2–4.
Under 2017 kunde fyra fall av Salmonella Enteritidis kopplas till det större europeiska utbrottet orsakat av polska ägg som beskrevs i årsrapporten för 2016 (för mer information se tabell 11, årsrapporten 2016). Ytterligare ett utbrott med koppling till polska ägg utreddes under året, se tabell 2. I samband med en klassresa till Polen insjuknade 27 elever i Salmonella Enteritidis. Typning av stammar visade att det här utbrottet hade en annan profil än det europeiska utbrottet.
Under februari-mars insjuknade elva personer med en ovanlig profil av Salmonella Typhimurium. Personerna var hemmahörande i Hallands, Skåne, Stockholms, Västmanlands och Uppsala län och var mellan 1–61 år gamla. Fördelningen av fall över tid visade på en punktsmittkälla men smittkällan kunde inte fastställas.
Under juni och juli insjuknade tio personer med Salmonella Napoli. Även här var personerna hemmahörande i olika län (Västerbotten, Norrbotten, Kalmar, Skåne, Halland, Västra Götaland, Värmland, Dalarna) och mellan 8–83 år gamla. Smittkällan kunde inte fastställas.
Under maj till augusti insjuknade sex personer med Salmonella Kottbus vilket är fler än förväntat. Samtidigt pågick ett utbrott i Tyskland med S. Kottbus. Smittkällan kunde inte fastställas men den fall-kontrollstudie som genomfördes i Tyskland pekade på rå eller rökt skinka som smittkälla.
Utbrott Salmonella Enteritidis, flera län augusti–september 2017
- Tid då utbrottet inträffade: Augusti–september
- Plats: Blekinge, Kalmar, Jönköping
- Antal insjuknade, totalt: 10
- Ålder och kön: Medianålder 16 år (spridning 0–86 år), 4 kvinnor och 6 män.
- Beskrivning av utbrottet: Ett tiotal personer insjuknade under augusti och september i samma typ av Salmonella.
- För mer information se utbrottsarkivet
- Utredningsarbetet: I intervjuer med det första sällskapet som insjuknade framkom att de ätit råa ägg från Polen. Ytterligare ett sällskap hade ätit bearnaisesås gjord på polska ägg. Livsmedelsverket och berörda kommuners spårningsarbete visade att smittkällan var polska ägg som sålts i småbutiker i Sverige.
- Typningsresultat: Salmonella Enteritidis MLVA 2-10-7-3-2
- Smittkälla: Helgenomsekvensering visade att 10 fall hörde till utbrottet och samma utbrottsstam påvisades i bearnaisesås och i polska ägg.
- Vidtagna åtgärder: Berörd kommun förbjöd företaget som sålt äggen att sälja livsmedel och krävde att företaget återkallade de ägg som fanns kvar på marknaden.
Salmonella Enteritidis (Sverige 2017)
Utbrott Salmonella Typhimurium, flera län, augusti–november 2017
- Tid då utbrottet inträffade: Augusti–november
- Plats: Norrbotten, Skåne, Stockholm, Uppsala, Värmland, Västernorrland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland.
- Antal insjuknade, totalt: 72
- Ålder och kön: Medianålder 29 år (spridning 2–74 år), 29 kvinnor och 43 män.
- Beskrivning av utbrottet: Under perioden augusti till november insjuknade ett 70-tal personer, alla hade ätit salami.
- Utredningsarbetet: Intervjuer med fall visade tidigt att flera ätit salami av samma märke. Företaget återkallade produkten så snart de fick kännedom om misstanken. Utbrottsenkät skickades ut till fall. Salami från flera fall och även från företaget analyserades och var positiva.
- Typningsresultat: Salmonella Typhimurium, 3-19-11-N-311
- Smittkälla: Salami
- Vidtagna åtgärder: Utredningen ledde till att smittkällan återkallades.
Salmonella Enteritidis (Sverige 2017)
Utbrott Salmonella Kentucky, flera län, oktober 2017–maj 2018
- Tid då utbrottet inträffade: Oktober 2017–maj 2018
- Plats: Västra Götaland, Uppsala, Stockholm, Kronoberg, Skåne, Värmland
- Antal insjuknade, totalt: 41 rapporterade fall under 2017.
- Ålder och kön: Fallen rapporterade under 2017 har medianålder 85 år (spridning 30–98), 31 kvinnor och 10 män.
- Beskrivning av utbrottet: Utbrottet började i oktober. Alla fall har bott på äldreboenden eller vårdats på olika sjukhus under inkubationsperioden.
- Utredningsarbetet: Folkhälsomyndigheten utreder utbrottet i samarbete med berörda smittskyddsenheter, kommuner och myndigheter. Två enkäter har skickats ut, en till fall och en till berörda storkök, för att identifiera smittkälla.
- Typningsresultat: Salmonella Kentucky, alla fall klustrar i helgenomsekvensering
- Smittkälla: Ej fastställd
- Vidtagna åtgärder: Flera livsmedel har analyserats med negativt resultat. Restriktioner för vissa livsmedel har införts.
Salmonella Kentucky (Sverige, 2017–2018)
Årsrapporter för salmonella 2017
Vankomycinresistenta Enterococcus faecium och Enterococcus faecalis (VRE)
Tio sjukhusrelaterade utbrott med VRE identifierades under 2017. Fyra av dessa var större utbrott med mer än 25 fall och sex var mindre smittspridningar med 2–4 fall vardera. Tre av de större utbrotten orsakades av ST203 och ST80 (clonal complex (CC) 17), som i litteraturen är kända för att orsaka stora sjukhusrelaterade utbrott. Ett av utbrotten inkluderade 48 fall av E. faecium vanA (SE-EfmA-1207, ST203). Ett annat stort utbrott orsakades av E. faecium vanB (SE-EfmB(A)-1612, ST80) och spreds mellan två län med totalt 42 fall. Det tredje större utbrottet, med ursprung i Danmark, var med en E. faecium med både vanA and vanB (SE-EfmA/B-1704, ST80). Denna stam spreds sedan mellan två län med totalt 27 fall. Ett fjärde utbrott med E. faecium vanA (SE-EfmA-1608, ST552) startade under våren 2016 och fortsatte till slutet av 2017 och inkluderade totalt 29 fall.
Yersinia
I slutet av februari inträffade ett utbrott i Örebro län vid en konferens med 48 deltagare. Totalt identifierades 17 deltagare som inom loppet av åtta dagar hade insjuknat med gastroenteritsymtom och/eller ont i leder (n=4). Fem av dessa kunde verifieras som odlingspositiva för Y. enterocolitica typ 3 och en uppvisade antikroppar mot Y. enterocolitica typ 3 vid det regionala kliniska laboratoriet. Helgenomsekvensering vid Folkhälsomyndigheten visade att de fem isolat som epidemiologiskt associerades med konferensen var av samma stam. Dåligt stekta färsbiffar misstänktes vara smittkällan men inga livsmedel fanns kvar för provtagning.