Frågor och svar om Indikatorlabbet

På uppdrag av Regeringskansliet tillsattes en arbetsgrupp som under hösten 2010 och vintern 2011 som arbetade med att föreslå en uppföljnings- och utvärderingsstruktur av ANDT-strategin 2011-2015. Arbetsgruppen bestod av representanter från dåvarande Statens folkhälsoinstitut (Folkhälsomyndigheten), Socialstyrelsen, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). De fick i uppgift att ta fram förslag på indikatorer som skulle ingå i uppföljningen av ANDT-strategin 2011–2015. Vilket resulterade i tre rapporter med föreslagna indikatorer för den samlade uppföljningen som regeringen antog. I rapport #2 föreslogs definition, vem som ansvarade för bevakning, redovisning och kvalitetsutveckling för respektive indikator.

Uppföljning av regeringens alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi, #2: Förslag på indikatorer avseende de långsiktiga målen i strategin (Regeringen.se)

Leverantören ansvarar för att all data är av god kvalitet. All data och de tekniska beskrivningar som levereras till Folkhälsomyndigheten genomgår dessutom en kvalitetskontroll innan publicering i Indikatorlabbet. Varje leverans innehåller hela tidsserier som även omfattar tidigare perioder för att minska risken för felrapportering och för att få med retroaktiva korrigeringar. Vidare utvecklas indikatorerna efter behov för att öka kvaliteten.

Det kan bero på att systemen beräknar indikatorn på olika sätt, har olika definitioner och populationer eller använder en annan enhet i resultatredovisningen.

Det som många gånger avgör om indikatorn kan brytas ned på läns- eller kommunnivå är storleken på dataunderlaget. Om underlaget är för litet, som det ofta är på kommunnivå och ibland även på länsnivå, finns en risk att data kan knytas till en specifik person genom s.k. bakvägsidentifiering. I uppföljningssystemet inkluderas då endast sammanslagen (aggregerad) data för att få en total mängd där det inte ska gå att identifiera en viss individ. Ytterligare ett problem med små underlag är att siffrorna kan bli för osäkra för att dra några slutsatser, t.ex. kan små förändringar ge oproportionerligt stort utslag på resultatet. Målet är dock att så långt det är möjligt visa data på läns- och kommunnivå.

De undersökningar eller register som många indikatorer bygger på har startat olika år, en del har existerat i decennier medan andra är nystartade. Det kan även ha skett en utveckling eller revidering av enkätfrågor eller registeruppgifter som gör att data inte längre är jämförbara med tidigare år. Sådana data som inte är jämförbara med tidigare år redovisas inte i Indikatorlabbet.

Det viktigaste är att först göra klart för sig vad det är man vill studera och följa upp. Sedan går det att genom olika filter i Indikatorlabbet minska antalet indikatorer som kan vara aktuella. Några exempel:

• Om du vill se utvecklingen av debutålder för att dricka alkohol, välj först "Senare debutålder" under filterfliken "Mål" och sedan "Alkohol" i rutan med indikatorer.
• Om du vill se utvecklingen av narkotikaanvändning, välj först "Konsumtion/användning" under filterfliken "Tema" och sedan "Narkotika" i rutan med indikatorer.
• Om du vill se de indikatorer för tobak som finns nedbrutna på ditt län, välj först "Län" under filterfliken "Region" och sedan "Tobak" i rutan med indikatorer.

Efter att på detta sätt ha gjort en filtrering bör det vara lättare att välja ut den eller de indikatorer som bäst passar ditt syfte.

Du får gärna använda data från Indikatorlabbet i ditt arbete. Om du använder uppgifterna i ett dokument som ska spridas vidare ska dessa uppgifter ingå i referensen:

• ursprungskälla
• ansvarig myndighet/organisation
• att informationen är hämtad via Indikatorlabbet.

Informationen hittar du i anslutning till vald indikator.

I dagsläget kan vi inte ta emot data från andra fristående undersökningar.

Skicka en e-post till indikatorlabbet@folkhalsomyndigheten.se och beskriv felet.