Indikatorlabbet – ett modernt verktyg för regional uppföljning av cancerpreventivt arbete

Hur kom du i kontakt med Indikatorlabbet?

– Jag fick i uppgift att ta fram data för ett sextiotal indikatorer som på olika sätt berör cancer och cancerpreventivt arbete. Forskningen har visat att de levnadsvanor som har störst påverkan på en individs risk att drabbas av cancer är tobaksanvändning, övervikt och fetma, nivån av fysisk aktivitet, matvanor, alkoholkonsumtion och solvanor. Vi ville kunna presentera data för Västra Götaland, Halland och riket separat, för att kunna göra jämförelser. När vi skulle samla data om tobak och alkohol började vi titta i länsrapporterna för respektive län, och via dom kom vi i kontakt med Indikatorlabbet. Indikatorerna som vi plockat från Indikatorlabbet till vår rapport handlar om hur kommuner arbetar med alkohol- och tobaksfrågor.

På vilket sätt har Indikatorlabbet bidragit till framtagning av rapporten?

– Indikatorlabbet underlättade sammanställningen av rapporten. Den data vi behövde finns samlad på ett ställe, både från olika geografiska områden och över tid. Det var betydligt lättare att få en överblick jämfört med att titta i respektive rapport. Framförallt eftersom vi ville jämföra våra regioner med rikssnittet.

Hur upplevde ni Indikatorlabbet?

– Indikatorlabbet är snyggt och känns genomarbetat, men krävde lite övning att komma in i. För mig som inte är så bevandrad inom ANDT-området och insatt i terminologin ledde det kanske till lite onödiga klick längsmed vägen. Men jag måste säga att jag fått väldigt fin hjälp från medarbetare på Folkhälsomyndigheten när jag haft funderingar, de har varit mycket lyhörda och verktyget känns mer lättarbetat nu.

Vilka fördelar respektive nackdelar ser ni med Indikatorlabbet kopplat till regional uppföljning inom ANDT-området?

– Vi ser bara fördelar. Eftersom Sverige är känt för mycket bra data, och tillförlitliga register, så bör detta tas tillvara på. Och genom Indikatorlabbet så samlas tillförlitlig data på ett och samma ställe och den tillgängliggörs för de tjänstpersoner som arbetar inom ANDT-området på lokal och regional nivå. Det är angeläget att Folkhälsomyndigheten har tagit sig an denna uppgift – att skapa ett modernt verktyg som bidrar i uppföljnings- och utvärderingsarbetet och stödjer oss i att jämföra viktiga aspekter i det hälsofrämjande arbetet.

Finns det något annat som ni vill lyfta till andra som vill följa ert exempel?

– Vi skulle vilja lobba för att använda en bredd av indikatorer i uppföljningsarbetet med levnadsvanor. Det är ju komplexa frågor, och en perfekt indikator kommer man aldrig hitta. I vår rapport har vi till exempel kring tobaksområdet både använt mått på hur vanligt det är med dagligrökning i olika grupper, hur vanligt det är att barn utsätts för tobak i hemmiljön, hur stor andel av skolgårdarna som är rökfria, vilka hälsofrämjande insatser som görs i vården samt hur kommunerna och regionerna arbetar med frågan. I Indikatorlabbet finns ju över tvåhundra indikatorer, så där finns ju mycket att arbeta med!

Avslutningsvis, har ni några tips till andra som vill använda Indikatorlabbet i sin regionala uppföljning?

– Det finns mycket man skulle kunna göra med informationen som finns tillgänglig i Indikatorlabbet. Jag tycker att man kan börja med att kika runt i och utforska databasen för att se vad som fångar ens intresse. Kanske kan man med hjälp av Indikatorlabbet göra ANDT-uppföljning på ett annat sätt än innan? En möjlighet är ju till exempel att jämföra vad som gjorts i områden med liknande demografi eller storlek som ens eget.