Tuberkulos – sjukdomsstatistik

Tuberkulos 2016

Tuberkulos är en luftburen smitta och sprids när någon som insjuknat får hosta på grund av att infektionen satt sig i luftvägarna. Den största riskgruppen i Sverige är personer som vuxit upp i länder där tuberkulos fortfarande är vanligt, men det är också större risk att insjukna om man har ett nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av annan sjukdom. Tuberkulos är en anmälningspliktig sjukdom och data över antalet fall i Sverige finns sedan 1940.

Utfall

Jämfört med 2015 har incidensen och det totala antalet fall sjunkit på grund av att Sverige tagit emot färre flyktingar under 2016. Incidensen 2016 var 7,3 fall per 100 000 invånare och år, och det totala antalet fall 734. Antalet fall bland personer födda i annat land än Sverige har stadigt ökat sedan tidigt 1990-tal, medan antalet fall bland personer födda i Sverige fortsatt att sjunka under samma period.

Figur 1. Incidens av tuberkulos i Sverige 1940 till 2016.

Figur 2. Antal fall av tuberkulos i Sverige 1989–2016, per födelseland.

Ålder och kön

Medianåldern har de senaste fem åren oftast legat strax över 30 år men är något lägre 2016 eftersom så många ensamkommande minderåriga kom till Sverige under 2015. Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 28 år med spridning 0–96 år. Bland de ensamkommande minderåriga dominerar pojkar starkt och det avspeglar sig också i en ökad andel män bland fallen. Av fallen var 491 män (67 procent) och 243 kvinnor (33 procent).

Figur 3. Antal rapporterade tuberkulosfall i Sverige 2016 per åldersgrupp och födelseland (n = 734).

Smittland

Totalt bedöms 115 av samtliga fall under 2016 ha smittats i Sverige vilket är 16 procent av det totala antalet fall under 2016. Bedömningarna grundar sig på uppgifter i anmälningarna om smittspårningen sammanvägt med resultat från typning av bakteriefynden. Av de som bedömts ha blivit smittade i Sverige och smittkällan var känd, var det i de flesta fall någon i samma hushåll som smittat och sekundärfallen upptäcktes vid smittspårning. Störst antal smittade i Sverige återfinns bland personer 10–29 år i riskgruppen utlandsfödda. Många av dessa upptäcktes ha aktiv TB i samband med smittspårning och hade inte hunnit hälsoundersökas tidigare varför uppgiften om smittland är osäker.

Geografisk fördelning i Sverige

Flest fall rapporterades från Stockholms län (145 fall), Västra Götalandsregionen (138 fall) och Region Skåne (69 fall). Den geografiska fördelningen av fall under ett år påverkas främst av hur många nyanlända som bosätter sig i respektive landsting.

Figur 4. Antal rapporterade fall av tuberkulos 2014, 2015 och 2016, per landsting.

Kluster

Målsättningen i Sverige är att typa alla odlingsverifierade fall och under 2016 har hittills 96 procent av dessa typats. Detta görs för att se om fall bildar kluster och då undersöka om det kan bero på inhemsk smittspridning. Typning underlättar också upptäckt av eventuella kontaminationer mellan prover på laboratorier vilket kan ge felaktigt positiva provsvar. Några små kluster där man inte kände till kopplingen har upptäckts under året, men i de flesta fall har resultaten verifierat redan tidigare känd koppling eller visat unika stammar vilket då talar emot smitta i Sverige i närtid.

Mikrobiologi

Av multiresistent TB, så kallad MDR-TB, anmäldes under 2016 tjugotvå fall vilket är samma antal som under 2015. Det är en liten ökning i andel MDR-TB av alla odlingsverifierade fall ifrån 3 procent till 3,7. Tre av fallen var resistenta mot någon aminoglykosid och även mot kinolon vilket klassar dem som XDR-TB som innebär att de är extra komplicerade att behandla och bota. Alla tre fallen var dock känsliga för amikacin, vilket är den aminoglykosid som används mest i Sverige.

Åtta av de 22 fallen var 18 år eller yngre varav en bedöms kunna vara smittad i Sverige av en jämnårig landsman. Fyra av fallen är födda i Sverige och alla är mest troligt smittade i ett annat land. Alla de övriga är också smittade utanför Sverige. Sex av de 22 fallen har behandlats för aktiv TB någon gång tidigare.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Nytt för året

Ändrad övervakning

På Folkhälsomyndigheten användes under ett flertal år metoden MIRU-VNTR kombinerat med spoligotypning medan man i Göteborg använder enbart MIRU-VNTR. Sedan september 2016 har dock Folkhälsomyndigheten helt gått över till att typa med helgenomsekvensering som ger bättre upplösning och minskar risken för att fall som inte hör ihop ändå hamnar i samma kluster.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Jämfört med 2015 så har antalet rapporterade fall av tuberkulos i Sverige minskat med 12 procent under 2016. Då cirka 90 procent av de som konstateras ha tuberkulos i Sverige kommer från något annat land så är minskningen inte oväntad med tanke på att antalet asylsökande minskade kraftigt under 2016. Antalet fall bland svenskfödda har också minskat. De flesta som insjuknar i tuberkulos har kommit till Sverige under de senaste fem åren. Risken att insjukna minskar med tiden. Långt ifrån alla som har tuberkulos är smittsamma och för dem som är smittsamma försvinner smittsamheten snabbt när de får behandling. Den allra viktigaste åtgärden för att minska smitta är därför tidig diagnos och rätt behandling. Om man kommer från ett land där tuberkulos fortfarande är vanligt så ingår screening för tuberkulos i den hälsoundersökning som erbjuds asylsökande. Det är därför viktigt att detta sker så snart som möjligt efter ankomst till Sverige och helst bör det även innefatta personer som kommer till Sverige på grund av familjeanknytning, arbete och/eller studier.

Läs mer

• Sjukdomsinformation tuberkulos (TBC)
• Tabellsamling – årsrapporter 2016