Syfilis – sjukdomsstatistik

Syfilis 2012

Syfilis var tidigare en vanligt förekommande sexuellt överförd infektion i Sverige, men under senare delen av 1900-talet minskade incidensen och i slutet av 1990-talet rapporterades färre än 50 fall om året. Syfilisfallen har dock ökat under 2000-talet och årligen rapporteras nu omkring 200 fall i Sverige, en trend som är gemensam med många andra länder i Europa.

Syfilis botas med antibiotika. Obehandlad har infektionen normalt sett en långsam sjukdomsprocess som delas in i tre symtomgivande stadier: primär, sekundär och tertiär syfilis. Det är i tertiärstadiet som sjukdomen kan angripa bland annat hjärta, hjärna och nervsystemet och orsaka livshotande skador. Man kan bära på syfilis i många år utan att uppvisa symptom, men sjukdomen kan i många fall också självläka.

Tidig syfilis (inom 2 år efter smittotillfället), som kan vara både symtomatisk och asymtomatisk (tidig latent), är smittsam och ska därför rapporteras enligt gällande anmälningskriterier. Anmälningar av icke-smittsam (sen latent) syfilis förekommer dock i rapporteringssystemet och ingår liksom tidigare även i denna årsrapport.

Utfall och trend

Under 2012 anmäldes 201 fall av syfilis vilket motsvarar en incidens på 2,1 fall per 100 000 invånare. Det är en liten minskning jämfört med 2011 då 206 fallrapporterades, men över genomsnittet under den senaste tioårsperioden då 185 fall per år rapporterats. Syfilis är fortsatt mycket vanligare bland män, något som framför allt förklaras av att infektionen är vanligare bland män som har sex med män jämfört med övriga befolkningen.

Av de anmälda fallen hade 65 (32 %) primär syfilis, 27 (13 %) sekundär syfilis och 34 (17 %) tidigt latent syfilis (mindre än 2 år efter smittotillfället). Fem fall (3 %) uppfyllde inte de rekommenderade kriterierna för anmälan, då de anmäldes i sen latent fas av infektionen men ingår ändå i statistiken eftersom respektive smittskyddsenhet av olika skäl har bedömt att de bör ingå. Resterande 70 fall (35 %) hade oklart eller ej angivet stadium. Det betyder att minst 63 % av fallen hade smittats inom två år före syfilisdiagnosen och hade en infektion i smittsamt skede.

Figur 1: Antal anmälda fall av syfilis per kön 2000-2012.

Ålder och kön

2012 rapporterades 163 fall (81 %) av syfilis bland män och 38 fall (19 %) bland kvinnor. Syfilis är således mer än fyra gånger vanligare bland män än bland kvinnor (Figur 1). Antalet fall bland kvinnor ligger på samma nivå som genomsnittet för den föregående femårsperioden (39 fall i genomsnitt per år), medan antalet fall bland män är något högre (158 fall i genomsnitt per år) (Figur 1).

Medianåldern för kvinnor var 36 år (spridning 17–69 år) och för män 39 år (spridning 1–84 år). Medianåldern för män som smittats genom heterosexuell kontakt var 37 år (spridning 17–71 år) och för män som smittades genom sex med män 41 år (spridning 20–84 år).

I samtliga åldersgrupper var incidensen per 100 000 invånare högre för män än för kvinnor. Incidensen var högst i åldersgrupperna 25–34 och 35–44 år oavsett kön (Figur 2). Den största ökningen jämfört med 2011 skedde bland män i åldersgruppen 25–34 år (från 38 fall till 45 fall).

Figur 2: Incidens per 100 000 invånare av syfilis uppdelat på kön och åldersgrupper 2000–2012.

Smittväg och smittland

Av totalt 163 rapporterade fall bland män var 32 (20 %) smittade genom heterosexuell kontakt, en ökning med 52 % jämfört med 2011. Någon motsvarande ökning bland kvinnor sågs dock inte. Av 38 anmälda fall bland kvinnor rapporterades 19 kvinnor ha smittats genom heterosexuell kontakt medan uppgift om smittväg saknades för 19 kvinnor. 108 män (66 % av männen) hade smittats genom sexuella kontakter med män vilket är på samma nivå som 2011. Uppgift om smittväg saknades för 22 män (14 % av männen).

Under 2012 rapporterades också ett fall av kongenital syfilis hos ett 1 år gammalt adoptivbarn smittat före ankomsten till Sverige.

Figur 3. Antal fall av syfilis per smittväg och kön 1997–2012.

För 78 fall (39 %) angavs Sverige som smittland och för 103 fall (51 %) angavs smittan ha skett utomlands. För 20 fall (10 %) saknas uppgift om smittland.

Bland kvinnorna hade 21 (55 %) smittats utomlands. Somalia och Afghanistan var de vanligaste angivna länderna med 3 fall vardera. 7 kvinnor (19 %) hade smittats i Sverige och uppgift om smittland saknades för 10 (26 %) av kvinnorna. För utlandssmittade kvinnor och i de fall inget smittland angivits rör det sig i flertalet fall om immigranter som smittats före ankomsten till Sverige.

Bland männen hade 82 (50 %) smittats utomlands och 71 (44 %) i Sverige. Uppgift om smittland saknades för 10 män (6 %). Av de 32 män som smittats genom heterosexuell kontakt hade 7 (22 %) smittats i Sverige och 25 (78 %) smittats utomlands. Afghanistan, Thailand, Marocko och Brasilien var de vanligaste länderna för heterosexuell smitta utomlands med 3 (Afghanistan) respektive 2 fall vardera. Precis som bland kvinnorna finns bland männen immigranter som smittats före ankomsten till Sverige. Av de 108 män som smittats genom sex med män hade 64 (59 %) smittats i Sverige och 43 (40 %) smittats utomlands varav Danmark och Spanien var de vanligaste smittländerna med 8 respektive 7 fall.

Geografisk spridning

2012 anmäldes flest syfilisfall från Stockholm (45 %), Västra Götaland (18 %) och Skåne och (10 %). Särskilt den inhemska smittspridningen bland män som smittats genom sex med män är koncentrerad till dessa tre storstadsregioner. Incidensen var högre än i riket som helhet (2 fall per 100 000 invånare; se Figur 4) i Stockholms län (4 fall per 100 000 invånare), Blekinge (3 fall per 100 000 invånare) och Norrbotten (3 fall per 100 000 invånare).

Figur 4. Incidens per 100 000 invånare av syfilis fördelat på län 2010–2012.

Sammanfattande bedömning och åtgärder

Den ökning av syfilis som observerats under den senaste tioårsperioden beror framför allt på ett ökat antal rapporterade fall i de tre storstadsregionerna bland män som smittas genom sex med män. Det totala antalet syfilisfall ser under de senaste åren ut att ha stabiliserats runt 200 fall per år. Antalet fall bland män som smittats genom heterosexuella kontakter utomlands ökade dock 2012, och majoriteten av alla män som smittats genom heterosexuella kontakter är smittade utomlands. Även bland män som smittats genom sex med män är andelen utlandssmittade stor (40 %) och troligen av direkt betydelse för den sedan 2000-talets början fortgående inhemska smittspridningen som sker inom denna grupp i Sverige. Det är viktigt att uppmärksamma att syfilis blivit vanligare också i omvärlden, inte bara i Sverige, och att oskyddade sexuella kontakter på utlandsresan kan innebära risk för smitta.

Hos män som har sex med män är syfilis dessutom en markör för ökad risk att också vara smittad av hiv eftersom en syfilisinfektion underlättar för överföring av hiv. För att kunna upptäcka asymtomatiska smittbärare och förebygga skador i infektionens tertiärstadium är det viktigt att erbjuda syfilistestning i samband med hivtestning och även erbjuda hivpositiva män som har sex med män rutintestning för syfilis.

De geografiska skillnaderna i landet beror utöver lokal smittspridning i de tre storstadsregionerna också på antalet genomförda hälsoundersökningar bland immigranter från länder med hög syfilisförekomst. Syfilistestning görs rutinmässigt vid hälsoundersökningar som erbjuds av landstingen till asylsökande och andra immigranter. Även alla gravida kvinnor i Sverige erbjuds syfilistest, då en obehandlad syfilisinfektion hos en gravid kvinna kan överföras till fostret och orsaka allvarliga skador.