Stelkramp – sjukdomsstatistik

Stelkramp 2017

Bakgrund

Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Bakterien kan bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen. Sjukdomen karakteriseras av smärtsamma, krampliknande muskelsammandragningar som först brukar uppträda i ansiktet och nacken, och som sedan sprider sig till övriga kroppen. Dödligheten varierar mellan 10 och 80 procent, beroende på patientens ålder, smittdosen och tillgången på behandling (inklusive intensivvård). Sjukdomen smittar inte och överförs inte mellan människor.

Utfall

Under 2017 rapporterades två fall av stelkramp. Båda var kvinnor, över 80 år, och med okänd vaccinationsstatus.

Sedan vaccinationsprogram infördes i Sverige har stelkramp blivit en mycket ovanlig sjukdom. Under de senaste tio åren har 0–3 fall rapporterats per år. Medianåldern för fallen av stelkramp som rapporterats de tio senaste åren är 80 år.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Vaccinationsprogrammet för barn mot stelkramp och den utbredda användningen av vaccin som stelkrampsprofylax vid sårskador har haft mycket god effekt. Stelkramp är numera en mycket ovanlig sjukdom i Sverige som framförallt drabbar äldre personer som är födda innan de allmänna vaccinationsprogrammen infördes på 1950-talet. Ett fåtal fall har fått någon enstaka dos flera tiotals år innan smittotillfället.

För att förebygga stelkramp genom hela livet är det viktigt att vara grundvaccinerad och ha ett uppdaterat skydd mot stelkramp. En påfyllnadsdos rekommenderas till alla vuxna vart tjugonde år.

Läs mer

• Årssammanfattning 2017
• Sjukdomsinformation om stelkramp
• Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 – Epidemiologisk årsrapport, tabellsamling
• Frågor och svar om difteri och stelkramp
• Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp