Pneumokockinfektion (invasiv) – sjukdomsstatistik

Invasiv pneumokockinfektion 2012

Pneumokocker är en av de vanligaste orsakerna till luftvägsinfektioner, men kan även ge invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast bland de yngsta och de äldsta. Personer med t.ex. vissa blodsjukdomar, immunbrist och borttagen mjälte löper högre risk att drabbas av invasiv sjukdom.

Det finns minst 93 olika kapseltyper hos pneumokockbakterien. Förekomsten av olika typer varierar mellan åldersgrupper, geografiska områden samt över tid. Ett 23-valent polysackaridvaccin har använts för att vaccinera dem som tillhör riskgrupp sedan 80-talet, och rekommenderas för alla som fyllt 65 år.

Vaccination mot pneumokockinfektioner med s.k. konjugatvacciner, som ger bättre skydd mot ingående bakterier än polysackaridvaccinet, infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet den 1 januari 2009. Konjugatvaccinerna ger skydd mot de vanligaste pneumokocktyperna. I fem län påbörjades vaccination tidigare och i Stockholms län redan 2007. Under 2010 ersattes det 7-valenta konjugerade pneumokockvaccinet med det 10-valenta eller det 13-valenta vaccinet. 2012 använde 15 län det 10-valenta och 6 län det 13-valenta vaccinet. Då vaccinerna endast skyddar mot en del av pneumokocktyper är serotypning en viktig del i uppföljningen av vaccinationseffekten. SMI följer därför vilka kapseltyper av pneumokocker som cirkulerar.

Utfall och trend

År 2012 anmäldes 1387 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 14,5 fall per 100 000 invånare. Årsincidensen har varierat från 14,4 till 19,5 under 2005-2011 (Figur 1). Majoriteten (95%) av 2012 års isolat var liksom tidigare från blod. Likvorfynd rapporterades från 46 patienter (3%). Bland barn under 2 år har pneumokockmeningiter minskat från i genomsnitt 16 fall åren före vaccination till 3 fall under 2012.

Figur 1. Incidens av invasiv pneumokockinfektion per åldersgrupp 2005-2012.

Vid jämförelse med Skatteverkets register över avlidna personer visades att 13 % (183 stycken) av de insjuknade hade avlidit inom 30 dagar från insjuknandet. Bland de avlidna fanns ett immunsupprimerat barn.

Två fall av vaccinationsgenombrott inträffade. Två 1-åriga barn var sjuka av serotyper som ingår i vacciner (serotyp 3 respektive 19F) och båda var vaccinerade med 3 doser av pneumokockvaccin. Det ena barnet hade en bakomliggande immunsupprimerande sjukdom.

Ålder och kön

Medianålder bland fallen var 67 år. Incidensen var högst bland personer över 80 år. Bland barn under 5 år rapporterades 27 fall, varav 18 var yngre än 2 år. I åldersgruppen 0-5 månader inträffade 5 fall och i åldersgruppen 6-11 månader 2 fall. Bland barn under 2 år var incidensen 2012 75% lägre än den genomsnittliga incidensen 2005-2007, före införandet av den allmänna vaccinationen (Figur 1). Bland 2-4 åringar minskade incidensen med 57 % jämfört med genomsnittet 2005-2007 (Figur 2). Bland vuxna har inga större förändringar i incidens observerats (Figur 1). Könsfördelningen var relativt jämn bland fallen.

Figur 2. Incidens av invasiv pneumokockinfektion bland barn under 5 år 2005-2012.

Mikrobiologisk typning

Invasiva pneumokockstammar serotypas vid SMI sedan 2006. Omkring 97 % av alla invasiva S.pneumoniae-isolat inkom för typning 2012.

Preliminära typningsdata visar att de vanligaste serotyperna i fallande ordning var typ 22F (13%), 3 (13%), 7F (9%), 19A (7%), 33F (5%) och 11A (4%). Av dessa ingår typ 22F, 33F och 11A inte i det 13-valenta vaccinet. Andelen vaccinserotyper har minskat jämfört med tidigare år. Endast 16 % av alla typade isolat tillhör serotyper som ingår i det 7-valenta vaccinet och 48 % tillhör dem som ingår i det 13-valenta vaccinet (Figur 3 och 4).

Figur 3. Andel vaccintyper bland typade invasiva S.pneumoniae-isolat 2009-2012, alla åldrar.

Figur 4. Andel vaccintyper bland typade invasiva S.pneumoniae-isolat 2009-2012, barn yngre än 2 år.

Av 24 barn från de kohorter som har omfattats av den allmänna vaccinationen mot pneumokockinfektion hade 10 barn infektioner orsakade av serotyper som ingår i vaccinet. Två av dessa barn var fullvaccinerade. De övriga 8 barnen var antingen ovaccinerade eller vaccinerade med vaccin som inte skyddar mot respektive serotyp.

Antibiotikaresistens

I maj 2012 ändrades gränsvärdet för anmälan enligt smittskydslagen av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G från MIC ≥0,5 mg/L, till MIC > 1 mg/. Nedsatt känslighet för penicillin påvisades hos 12 invasiva isolat (0.8%).

Sammafattande bedömning och åtgärder

Incidensen av allvarlig pneumokocksjukdom har minskat bland barn i de vaccinerade kohorterna. Flockeffekt av barnvaccinationen med minskad incidens av invasiva infektioner även i ovaccinerade åldersgrupper har setts i andra länder men har inte observerats i Sverige än. Incidensen bland vuxna är i stort sett oförändrad.

Andelen fall orsakade av serotyper som ingår i det 7-valenta vaccinet har minskat kraftigt. Bland barn under 5 år var endast 3 fall orsakade av dessa serotyper. Även andelen serotyper som ingår i det 10- och 13-valenta vacciner har minskat, både bland barn under 2 år och i alla åldrar.

Pneumokockvaccin har haft en god acceptans bland småbarnsföräldrar. En hög vaccinationstäckning har rapporterats hos barn födda 2009 då 97,5 % av barnen var vaccinerade med 3 doser vid 2 års ålder.

Uppföljning av vaccinationseffekten är angelägen, särskilt uppföljning av förändringar i serotypsfördelningen. SMI har publicerat en plan för övervakning av effekten av pneumokockvaccination, som finns under agensinformationen på SMI:s hemsida. Förutom uppföljning av sjukdomsförekomst, serotypsfördelning och vaccinationstäckning innehåller planen även kliniska och registerbaserade studier.