Mjältbrand – sjukdomsstatistik
LyssnaMjältbrand klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall skall anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och Folkhälsomyndigheten.
Mjältbrand är en smittspårningspliktig sjukdom.
Annan benämning: Antrax.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Sjukdomsinformation
Mjältbrand 2012
Mjältbrand är mycket ovanligt hos människor. Inga humanfall har inträffat i Sverige 2012, men sjukdomen har fått en ökad uppmärksamhet i Sverige och internationellt de senaste åren. Anledningen har varit de två utbrotten bland nötkreatur i Sverige, år 2008 i Hallands län och år 2011 i Örebro län samt utbrotten bland injicerande heroinmissbrukare i Europa under 2012 och innan dess under 2009 till 2010.
Epidemiologiska årsrapporten för 2011
Utbrott
Med start sommaren 2012 inträffade ett utbrott av mjältbrand bland heroinmissbrukare i Europa. Totalt har 15 bekräftade fall av mjältbrand, varav sju avlidna, rapporterats från Tyskland, Storbritannien, Danmark och Frankrike mellan juni 2012 till mars 2013.
Utbrottet har, genom typning av bakteriestammen, kunnat kopplas till utbrottet av mjältbrand bland heroinmissbrukare 2009-2010 med drygt hundra fall i Skottland och enstaka fall i Tyskland och England. Mjältbrandsutbrott bland missbrukare har tidigare varit mycket ovanligt. Smittkällan i båda dessa utbrott, tros vara ett parti heroin som troligen fortfarande cirkulerar i Europa. Det kan därför inte uteslutas att nya fall bland heroinmissbrukare i Europa kan inträffa.
Mikrobiologisk typning
Under 2012 såg myndigheten en ökning av bakteriella humanprov, med frågeställningen mjältbrand (Bacillus anthracis), med 14 prov under 2012 jämfört med 3 under 2011. Denna ökning kan härröras till en ökad provtagning av heroinmissbrukare på grund av utbrottet i Europa under 2012. Utbrottet resulterade i en försiktighet rörande prover som kunde misstänkas innehålla högpatogena bakterier och istället för att hantera proverna lokalt skickades de till säkerhetslaboratoriet vid SMI. Samtliga prover var negativa för Bacillus anthracis.
Analys
De europeiska mjältbrandsutbrotten bland heroinmissbrukare, både 2012 och åren innan, belyser vikten av beredskap och god samverkan mellan myndigheter både inom smittskydd och inom brottsbekämpning. Kontaminerat heroin utgör inte den zoonotiska smittväg som smittskyddsmyndigheterna normalt arbetar med och som aktualiserats i de utbrott bland nötkreatur som inträffat under senare år. Detta innebar utmaningar i form av kommunikation med en vanligen svårnådd riskgrupp (personer med injektionsmissbruk) samt en ökad oro bland yrkesgrupper, som laboratoriepersonal och personal inom polisen, som potentiellt skulle kunna utsättas för smitta i sitt dagliga arbete. Detta speglades bland annat i ett ökat antal prover till SMI med mjältbrand som frågeställning. Tillsammans med viktiga aktörer inom sprututbytesprogram samt frivilligorganisationer och dess uppsökande verksamhet kan riskgruppen informeras om det pågående utbrottet och delges försiktighetsåtgärder som skulle vidtas. Inga sjukdomsfall hos människa inträffade i Sverige i samband med utbrottet, men beredskapen bland inblandade myndigheter har höjts och samverkan stärkts.