Influensa – sjukdomsstatistik
LyssnaInfluensa är sedan 1 december 2015 anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Laboratorieanmälan ska göras för patienter som har positiv laboratorieanalys men ingen klinisk anmälan behövs.
Veckorapporter
Folkhälsomyndigheten följer löpande influensans geografiska utbredning och förlopp via olika indikatorer och rapporteringssystem. Under perioden vecka 40 till vecka 20 sammanfattas läget i veckorapporter som publiceras på webbplatsen. Efter varje influensasäsong publicerar Folkhälsomyndigheten en säsongsrapport som sammanfattas nedan.
Fall per län/region och vecka säsongerna 2015/2016–2019/2020 (Excel, 33 kB)
Fall per ålder och kön säsongerna 2015/2016–2019/2020 (Excel, 16 kB)
Fall per vecka och influensatyp säsongerna 2015/2016–2019/2020 (Excel, 22 kB)
Sjukdomsinformation
Influensa 2021–2022
Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera smittsamma sjukdomar minskat under pandemin, vilket medfört att fler var mottagliga för infektioner när kontakterna ökade. Läs mer om de smittsamma sjukdomarna i årssammanfattningen.
Årssammanfattning smittsamma sjukdomar 2022
Sammanfattning och bedömning
Säsongen 2021–2022 skiljer sig från tidigare säsonger, med två influensavågor och en period däremellan med mycket låg aktivitet, som sammanföll med den intensiva smittspridningen av omikronvarianten av covid-19. Subtypning av prover visade en kraftig dominans av influensa A(H3N2) under säsongen.
Under övervakningsperioden från vecka 40 2021 till och med vecka 20 2022 rapporterades 13 287 laboratorieverifierade fall av influensa, vilket var på liknande nivå som säsongerna 2016–2017 och 2018–2019 (figur 1), men under säsongen 2021–2022 bedömdes flera fall ha varit mildare.
I och med den höga provtagningen av covid-19 under pandemin, ökade även provtagningen för influensa jämfört med tidigare säsonger, vilket gör att jämförelser blir missvisande. Många prover analyserades samtidigt för influensa, RS-virus och SARS-CoV-2, vilket betyder att provtagningen nådde individer med mildare sjukdom, som tidigare inte provtagits i samma utsträckning. Den ökade provtagningen innebar att en högre andel personer med influensainfektion upptäcktes än tidigare och anmäldes enligt smittskyddslagen från laboratoriet. Detta gällde särskilt i grupperna under 65 år som normalt sett sällan behöver söka vård för en influensainfektion. Covid-19-pandemin påverkade även vårdsökandebeteendet då fler vände sig till vården vid symtom.
Totalt analyserades ungefär 425 000 prover säsongen 2021–2022, jämfört med 2016–2017 och 2018–2019 då ungefär 68 000 respektive 83 000 prover analyserades. Av de laboratorieverifierade fallen 2021-2022 var 13 150 influensa A och 137 var influensa B. Av de subtypade influensa A-proverna var 1 102 (99 procent) influensa A(H3). Samtliga linjetypade influensa B-prover var influensa B/Victoria. Totalt karaktäriserades 175 stammar i subtypningen av influensaproverna, varav 158 av subtyp A(H3N2), sex av subyp A(H1N1)pdm09 och elva av linjetyp B/Victoria avseende genetisk grupptillhörighet baserat på hemagglutinin (HA)-genen. De flesta av dessa cirkulerande stammar visade nedsatt korsreaktivitet mot antisera genererat med de respektive vaccinstammar som ingår i influensavaccinet för norra halvklotet 2021–2022.
För de markörer som övervakas vid genotypisk analys avseende resistens mot antivirala läkemedel påvisas ingen minskad känslighet, utöver känd resistens mot amantadin hos influensa A.
Jämfört med tidigare säsonger var incidensen per vecka lägre bland personer 65 år och äldre, medan antalet fall per vecka i åldersgrupperna 5–14 år och 15–39 år var betydligt högre. Bland de laboratorieverifierade fallen var det fler kvinnor (55 procent) än män (45 procent), statistiskt säkerställd skillnad (p<0,001). Det beror sannolikt på en högre testningsfrekvens bland vårdpersonal – en grupp som övervägande består av kvinnor. Data från ett urval av laboratorier visar att fler kvinnor än män testades under säsongen. Medelåldern för influensafallen var 35 år för influensa A och 39 år för influensa B.
Under sommaren 2021 rapporterades sporadiska fall och hösten liknade inledningen av en vanlig säsong, med ett ökat antal rapporterade fall under november. Den första epidemistarten inträffade i början av december och antalet fall ökade till en topp under vecka 50 2021. Samtidigt introducerades omikronvarianten av covid-19 till Sverige och när antalet fall av covid-19 ökade kraftigt i början av januari minskade antalet influensafall snabbt. Den ökning av influensa som brukar ses efter årsskiftet uteblev och ovanligt få influensafall rapporterades under perioden februari till mars. I början av april 2022 rapporterades sedan ett ökat antal fall och en andra våg sågs med en topp vecka 16. Spridningen av influensa fortsatte in på sommaren och nådde en mycket låg nivå vecka 25 2022. Den sammantagna bedömningen är att säsongens första våg var medelhög i intensitet medan den andra vågen var låg i intensitet.
Figur 1. Antalet laboratorieverifierade fall av influensa per vecka för säsongerna från influensapandemin 2009–2010 till säsongen 2021–2022.
