Hepatit B – sjukdomsstatistik

Hepatit B 2015

År 2015 rapporterades 2 388 fall med hepatit B-infektion. Av dessa hade 132 fall fått sin infektion i Sverige, vilket motsvarar 6 procent. Av 2015 års fall hade majoriteten, 82 procent, fått hepatit B- infektionen utomlands i samband med utlandsvistelse eller före immigration till Sverige medan 12 procent saknas uppgift om smittland. Under den senaste 10-årsperioden ses en uppåtgående trend av antalet rapporterade fall varav flertalet smittats utomlands (figur 1).

Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion 2006–2015, totalt antal fall per år och smittade i Sverige.

Typ av hepatit B-infektion

Av alla fall 2015 anmäldes 82 procent med kronisk infektion. Antalet fall med kronisk infektion visar en uppåtgående trend den senaste 10-årsperioden. Antalet fall med akut infektion har efter en svagt nedåtgående trend återigen ökat de senaste två åren. År 2015 rapporterades 151 fall med akut infektion. Information om typ av infektion saknades för 143 fall (figur 2).

Figur 2. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion 2006–2015, per typ av infektion.

Smittväg, åldrar och könsfördelning

Drygt 80 procent av rapporterade fall under 2015 saknade information om smittväg (1 945 fall). Den vanligaste rapporterade smittvägen var från mor-till barn (oftast i samband med förlossningen) med 134 fall följt av smitta via heterosexuell kontakt (100 fall). Övriga rapporterade smittvägar var blod/blodprodukter (46 fall), injektionsberoende (34 fall), vårdrelaterad smitta (41 fall) och sex mellan män (14 fall).

Under den senaste 10-årsperioden ses en ökning av antalet som anmäls med okänd smittväg. Övriga rapporterade smittvägarna ligger på samma nivå under motsvarande tidsintervall.

Majoriteten av alla rapporterade fall 2015 var män. Under den senaste 10-årsperioden har antalet män bland de rapporterade fallen ökat men antalet kvinnor legat på samma nivå (figur 3). Bland samtliga smittvägar var män överrepresenterade (tabell 1).

År 2015 var medianåldern för kvinnor 34 år (0–92 år) och män 33 år (0–76 år). Infektion hos barn och unga (0–24 år) rapporterades i 685 fall, varav 91 fall hos barn under 15 år.

Figur 3. Antal män och kvinnor bland alla anmälda fall 2006–2015.

Annan smittväg avser smittvägar såsom mor-till-barn-smitta, vårdrelaterad smitta, via kontaminerade blod/blodprodukter, tatuering/piercing, yrkesrelaterad smitta, personsmitta (ej sexuell) etc.

Smittland Sverige

År 2015 rapporterades 132 fall med smittland Sverige varav majoriteten var män (68 %). Antalet inhemska fall visar en svag ökning de senaste två åren. En bidragande faktor till ökningen är bland annat ett utbrott bland personer som injicerar droger samt ett utbrott med okänd smittväg (mer information nedan under rubriken Molekylär övervakning).

Akut infektion rapporterades i 87 fall och kronisk infektion i 43 fall. Två fall saknade information om infektionstyp (figur 4).

Figur 4. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion 2006 – 2015 med smittland Sverige, per typ av infektion.

Av de inhemska fallen med akut hepatit B-infektion rapporterade majoriteten heterosexuell smittväg följt av fall bland personer som injicerar droger. Vid kronisk infektion saknades information om specifik smittväg för drygt hälften av de rapporterade fallen (tabell 2).

Antal fall med smittland Sverige som rapporterats med akut infektion bland personer som injicerar droger har ökat sedan 2013 då endast 4 fall rapporterades, till 24 fall 2014 och 21 fall 2015. Heterosexuell smitta och okänd smittväg har ökat under 2015 (figur 5), troligen på grund av de utbrott som följts under 2015 (mer information nedan under rubriken Molekylär övervakning).

Figur 5. Antal fall med akut hepatit B infektion, smittland Sverige, per smittväg 2006–2015.

Barn och ungdomar smittade i Sverige

Majoriteten av barn och ungdomar (0–24 år) smittade i Sverige var av manligt kön 16/20 (80 %) (tabell 3). För majoriteten fall (55 %) var smittvägen okänd. Ett fall var via mor-till-barn-smitta. Den vanligaste kända smittvägen var sexuell kontakt följd av injektionsberoende. Resterande fall saknade uppgift om smittväg.

Smittland utanför Sverige

Under 2015 sågs en fortsatt ökning av fall som rapporterades ha smittats utomlands. 1 964 personer (82 %) uppgav ett annat smittland än Sverige. Av de fall som rapporterades 2015 som utlandssmittade var majoriteten män (72 %). Antalet kvinnor smittade utomlands har legat på samma nivå den senaste 10-årsperioden medan antalet män med utlandssmitta visar en ökande trend (figur 6).

Figur 6. Antal rapporterade hepatit B-fall 2006–2005, smittade utomlands per kön.

Majoriteten av de som smittats utomlands hade kronisk infektion (95 %) och endast 2,5 procent anmäldes med akut infektion. I övriga fall saknades information om infektionstyp.

För de flesta av fallen saknades information om smittväg. Den vanligaste rapporterade smittvägen bland utlandssmittade var mor-barn-smitta med 133 fall (7 %) (tabell 4).

De vanligaste länderna för rapporterad utlandssmitta var Syrien (21 %), Afghanistan (12 %), Eritrea (12 %) och Somalia (9 %). Information om smittland saknades i 12 procent av fallen.

Molekylär övervakning

Folkhälsomyndigheten startade 2013 en nationell molekylärepidemiologisk baslinjestudie för akuta fall med hepatit B-infektion. Studien analyserar genotyper, resistens samt "vaccine escape"- mutationer, det vill säga virusstammar av hepatit B-viruset (HBV) som muterat så att vaccin inte skyddar effektivt. Den molekylära typningsmetodiken möjliggör att påvisa utbrott och smittkedjor i Sverige vilket kan användas för att rikta preventionsinsatser.

Totalt 110 prover analyserades under 2015 från alla Sveriges landsting. Av dessa prover kom 102 från patienter med rapporterad akut hepatit B-infektion, medan övriga prover analyserades som bakgrundsinformation och kom från patienter med kronisk infektion. Distributionen av HBV-genotyperna för akuta och kroniska patienter visas i tabell 5.

Med hjälp av molekylär typning och fylogenetisk analys av DNA-sekvenser från de 110 hepatit B-stammar som inkom under året sågs en fortsatt ökning av fallen som tillhörde två pågående svenska utbrott.

Filen Fylogenetiskt träd är inte tillgänglighetsanpassat och är därför inte optimalt för skärmläsare.

Fylogenetisk träd, NJ metod baserat på analys av HBV hela S-genen (preS1, preS2, S, 1170nt), 2013-2015 (PDF, 138 kB)

En fortsatt ökning med 32 nya fall 2015 med genotyp/subtyp D/ayw3 tillhörde utbrottet som startade 2014 (totalt 67 fall per 2015-12-31). Majoriteten av dessa fall (19/32; 59 %) var rapporterade bland personer som injicerar droger. Fem fall (25 %) var smittade via heterosexuell kontakt och för resterande 8 (15 %) var smittvägen okänd. Prover kopplade till detta utbrott kom ifrån åtta län (Uppsala, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västmanland, Västerbotten, Västernorrland, Östergötland).

Under 2015 upprättades ett nytt utbrottsärende med en stam med genotyp/subtyp A/adw2. Totalt under året påvisades 21 fall. Några fall var även rapporterade 2014 med totalt 26 fall (per 2015-12-31). Samtliga fall var män (medelålder 45 år) och 14/21 fall (67 %) hade okänd smittväg. I sju av fallen uppgavs heterosexuell smittväg. Fallen rapporterades från fem län (Stockholm, Blekinge, Västra Götaland, Västmanland och Jönköping), varav majoriteten av fallen från Stockholm (80 %).

En annan stam med genotyp/subtyp D/ayw3 påvisades även i tre fall som smittats via män som har sex med män. De hade samma sekvens som ytterligare ett fall rapporterat 2014.

Inga mutationer som orsakar antiviral resistens påvisades vilket visar att de analyserade stammarna är känsliga mot de antiviraler som finns tillgängliga för behandling. Alla stammar utom en saknade mutation förknippad med "vaccine escape", vilket indikerade att vaccinet fortfarande skyddar.

Analys

Antalet personer som smittats i Sverige av hepatit B-infektion ökade något under 2015. Ökningen gäller både för akut och kronisk infektion. Tydligast är uppgången av akut infektion bland personer som injicerar droger. Bland akuta fall som smittats genom heterosexuell smittväg ses också en viss ökning de senaste tre åren, medan antalet fall bland män som smittats genom sex med män har minskat under samma period.

Det totala antalet hepatit B-fall som rapporteras i Sverige har ökat successivt under den senaste 10-årsperioden varav den största andelen under perioden är personer med kronisk infektion som har smittats i utlandet. Migration till Sverige från högprevalenta länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks bland migranter som smittats före ankomst till Sverige. Under 2015 rapporteras en fortsatt ökning av utlandssmittade fall; 1 964 fall, vilket utgör 82 procent av det totala antalet fall under året. Det är viktigt att asylsökande och andra migrantgrupper tidigt nås av informations- och preventionsinsatser, t ex vid de kostnadsfria hälsoundersökningar som erbjuds vid inflyttningen till Sverige.

Med hjälp av molekylär typning kan smittkedjor för hepatit B-spridning påvisas vilket ger stöd till hur preventionsinsatser bör riktas. Resultat från den molekylärepidemiologiska baslinjestudien som myndigheten startade 2013, påvisade att antalet fall ökade i två utbrott under 2015. I ett av utbrotten identifierade 32 nytillkomna fall under 2015, de flesta fall bland personer som injicerar droger. I det andra utbrottet, där smittvägarna inte kunnat fastställas, upptäcktes totalt 26 fall (5 fall från 2014).

Det är viktigt att nå ut med erbjudande om hepatit B-vaccination till personer som injicerar droger och deras sexualpartner för att förbättra vaccinationstäckningen i denna riskutsatta grupp. Lågtröskelmottagningar med möjlighet till sprututbyte är en viktig preventiv insats som nu (juni 2016) finns på sju orter i landet. Vaccination bör fortsatt rekommenderas till män som har sex med män och till utlandsresenärer med fokus på resande till länder med hög prevalens av hepatit B, t ex Thailand.