Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) – sjukdomsstatistik

ESBL-producerande Enterobacteriaceae 2008

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra bakterier. Förekomsten av ESBL hos bakterierna är ofta kopplad till samtidig resistens mot andra antibiotikatyper, vilket gör att endast få behandlingsalternativ återstår även vid vanligtvis okomplicerade infektioner.

I början av 1980-talet kom de första rapporterna i Europa om patienter som var infekterade med tarmbakterier som bildade ESBL. Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats både nationellt och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan 2005 ingår även Klebsiella pneumoniae i denna övervakning. ESBL-producerande Enterobacteriaceae blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. Detta innebär en enklare rutin för anmälan, men den epidemiologiska informationen om fallen blir begränsad. Information om smittland (Sverige eller annat land) och smittplats (vård eller samhälle) finns därför inte tillgänglig.

Trender

Under 2008 rapporterades 2 957 fall med ESBL. Det innebär att problemet med ESBL sett till antalet rapporterade fall är större än vad till exempel MRSA är. Vid jämförelse av perioden 1 juli till sista december 2008 sågs en ökning med 27 % jämfört med samma period 2007.

Geografisk fördelning

ESBL rapporterades från alla 21 landstingen, med en incidens för hela riket på 32 fall per 100 000 invånare (figur). I Uppsala län sjönk incidensen från 73 (under 11 månaders rapporteringsplikt 2007) till 57 fall per 100 000 invånare 2008 som resultat av bekämpningen av ett utbrott som startade våren 2005 på Akademiska sjukhuset. Det indikerar att omfattande bekämpningsåtgärder kan bidra till att vända utvecklingen i en utbrottssituation.

Figur. Antal fall av ESBL per 100 000 invånare i riket samt per län 2008.

Art och undersökningslokal

Hos de 2 957 patienter där ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) påträffades var artfördelningen:

(a) Hos 65 fall förekom två ESBL-bärande arter samtidigt och sju fall rapporterades med tre olika arter därav är totala antalet rapporterade arter högre än antalet rapporterade fall.

Bakterierna påträffades enligt den först insända laboratorierapporten i urin i 70 % av fallen. Därefter följde feces med 13 %. Dessa prover utgjordes sannolikt av screeningprover. Blod- och sårodlingar utgjorde 4 % vardera. Under 2008 rapporterades 150 patienter ha invasiv ESBL-infektion, alla i blod. Av dessa var 138 helt nya fall för 2008, medan 12 fall hade ett känt ESBL-bärarskap sedan föregående år.

Ålder och kön

Totalt 1 990 kvinnor och 963 män rapporterades med ESBL-producerande Enterobacteriaceae. I fyra fall var kön inte angivet. Patienter återfanns i alla ålderskategorier men ålders- och könsfördelningen varierade beroende på art. Escherichia coli med ESBL var vanligare hos kvinnor (69 %). Kvinnorna hade en medelålder på 53 år, medan männens medelålder var 59 år. Klebsiella pneumoniae med ESBL var nästan jämt fördelade mellan könen (48 % kvinnor) med en medelålder på 56 år för kvinnor och 59 år för män. För Klebsiella pneumoniae noteras att 2008 hade medelåldern sjunkit med 12 år för kvinnor och 8 år för män jämfört med 2007. Flera fynd av Klebsiella pneumoniae gjordes hos yngre personer, bland annat i samband med utbrott inom neonatalsjukvård.

Epidemiologisk typning

Epidemiologisk typning med PFGE är den metod som primärt används för att kunna ge svar om två isolat är lika eller olika. Epidemiologisk typning av ESBL-producerande tarmbakterier utförs ännu inte generellt, varken på Folkhälsomyndigheten eller vid andra laboratorier, och kriterier för när typning ska ske är under utarbetande.