Difteri – sjukdomsstatistik

Difteri 2017

Bakgrund

Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Toxinbildande korynebakterier kan också ge upphov till infektioner i huden (huddifteri).

Smittämnet

Korynebakterier är allmänt förekommande i naturen och hos djur, samt kan ingå i människors normalflora i tarm och urinvägar, samt på hud och slemhinnor. Tre arter kan bilda difteritoxin: Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans och C. pseudotuberculosis. C. diphtheriae kan smitta mellan människor genom små droppar i luften eller hudkontakt, medan C. ulcerans är en zoonos (smittspridning mellan människor har inte beskrivits). Infektioner med C. pseudotuberculosis är ovanliga.

Utfall

Under 2017 rapporterades fyra fall av difteri, hos ett barn och tre vuxna. I tre av fallen rörde det sig om huddifteri och i det fjärde påvisades korynebakterier i luftvägarna, men utan att några beläggningar hade bildats.

Luftvägsdifteri var vanlig i Sverige innan nationell vaccination infördes på 1940-talet, men har sedan dess blivit en mycket ovanlig sjukdom. Endast sex fall har rapporterats under den senaste tioårsperioden (tabell 1). De flesta av dem var ofullständigt vaccinerade och hade smittats utomlands. Numera är huddifteri den vanligaste kliniska formen. Vaccinet ger nämligen endast skydd mot allvarlig toxinutlöst sjukdom och inte mot att bli infekterad med difteribakterien.

Även om det totala antalet fall fortfarande är lågt, har antalet rapporterade fall per år ökat under den senaste tioårsperioden. Laboratoriernas övergång till nyare metoder som gör att fler smittämnen kan påvisas samtidigt kan ha bidragit till att difteribakterier påvisas oftare än tidigare.

Vaccinationsstatus

Samtliga rapporterade fall var vaccinerade.

Mikrobiologi

År 2017 testades 16 isolat av korynebakterier vid Folkhälsomyndigheten för förekomst av toxin-gen med PCR respektive toxinbildning med immunoprecipitation (Elek), och i fyra isolat kunde toxinbildande förmåga påvisas: två isolat var C. diphtheriae och två C. ulcerans.

Smittland

Två fall misstänktes vara smittade utomlands (i Filippinerna) och hade en infektion med C. diphtheriae. De övriga två fallen misstänktes vara smittade i Sverige och var infekterade med C. ulcerans.

Samtliga 17 fall som under de tio senaste åren misstänks ha smittats utomlands har varit infekterade med C. diphtheriae. Thailand var det vanligast förekommande misstänkta smittlandet; fyra fall misstänks ha smittats där. De totalt tio fall som misstänks ha smittats i Sverige har varit infekterade med C. ulcerans.

Nytt för året

Under 2017 etablerade Folkhälsomyndigheten en PCR med två målsekvenser för difteritoxin, för att snabbare kunna utesluta misstänkt difteri vid påvisad växt av potentiellt toxinbildande korynebakterier. Läs mer i Diagnostikaktuellt.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Luftvägsdifteri fortsätter, tack vare ett välfungerande vaccinationsprogram, att vara en mycket ovanlig diagnos.

Med tanke på smittrisken i andra länder bör grundskyddet mot difteri alltid ses över inför en utlandsresa. Grundskyddet bör också ses över hos definierade riskgrupper såsom asylsökande från områden med låg vaccinationstäckning och vissa yrkesgrupper (t.ex. personal inom sjukvård, tull- och polisväsendet, samt personer som arbetar med asylsökande). En påfyllnadsdos rekommenderas vart tjugonde år till alla vuxna.

Läs mer

• Årssammanfattning 2017
• Sjukdomsinformation om difteri
• Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 – Epidemiologisk årsrapport, tabellsamling
• Frågor och svar om difteri och stelkramp
• Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp