Beskrivning av datakällor för övervakning av covid-19
LyssnaDokumentet uppdaterat 2023-08-10 med information om ändrad definition för avlidna bekräftade fall anmälda från och med 1 januari 2023.
Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av covid-19 i Sverige. Syftet med övervakningen under en pandemi är:
- att insamlade data ska ge underlag för beslut om åtgärder som minimerar dödlighet, sjuklighet och negativa effekter på samhället
- att följa och utvärdera effekterna av vidtagna åtgärder
- att göra det möjligt att följa och till viss del förutsäga pandemins utveckling.
Figur 1 kommer från pandemiberedskapsdokumentet "Pandemiberedskap – Hur samhällets aktörer kan förbereda sig – ett kunskapsstöd för beredskapsplanering", som publicerades december 2019, och redovisar de system som var tänkta att användas under en pandemi. Nedan beskrivs de indikatorer som följs och datakällorna som används i övervakningen av covid-19.
Figur 1. Övervakningssystem vid pandemi.
Data som presenteras i veckorapporter och på Folkhälsomyndighetens webbplats är preliminära och kan komma att kompletteras och justeras i efterhand. De presenteras enligt de uppgifter som finns i respektive övervakningssystem. Där uppgift om kön presenteras avses juridiskt kön.
Bekräftade fall av covid-19
Bekräftade fall är personer som anmäls i databasen SmiNet med pågående infektion med covid-19 enligt falldefinitionen vid anmälan enligt smittskyddslagen. Data inkommer och analyseras löpande.
Från den 1 januari 2022 ändrades definitionen av reinfektion (individer som infekteras på nytt efter genomgången infektion) som används i övervakningen av covid-19. I statistiken för 2020 och 2021 redovisas ett covid-19 fall per individ och 12-månaders period. Från den 1 januari 2022 redovisas fall med ny infektion hos samma individ om det passerat 6 månader från den tidigare anmälda infektionen.
Anmälningsplikten för covid-19
Fall av covid-19 är enligt falldefinitionen anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen från både laboratorium och från behandlande läkare som konstaterar covid-19 efter ett positivt antigentest för såväl patienter och brukare som personal i de fall anmälan inte görs från ett mikrobiologiskt laboratorium. Anmälningsplikten infördes den 1 februari 2020. Sedan den 26 november 2020 ingår påvisande av antigen i falldefinitionen.
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
Under perioder har fall av covid-19 även varit klinisk anmälningspliktiga från behandlande läkare. Här följer en tidslinje över förändringar i anmälningsplikten för fall av covid-19:
- Den 1 februari 2020 blev fall av covid-19 anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen från både laboratorium (laboratorierapportering) och behandlande läkare (klinisk anmälningsplikt).
- Mellan den 27 mars 2020 och 4 maj 2020 omfattade den kliniska anmälningsplikten endast patienter som lades in eller vårdades på sjukhus eller äldre personer som bodde i en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre människor.
- Mellan den 5 maj 2020 och 30 september 2020 undantogs den kliniska anmälningsplikten nationellt men fanns kvar inom vissa regioner.
- Mellan den 1 oktober 2020 och 16 januari 2022 gällde återigen den kliniska anmälningsplikten.
- Sedan den 17 januari 2022 och framåt undantogs den kliniska anmälningsplikten helt utom för behandlande läkare som konstaterar covid-19 efter ett positivt antigentest i de fall anmälan inte gjorts från ett mikrobiologiskt laboratorium.
Anmälningsplikten begränsas i Folkhälsomyndighetens föreskrifter om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall.
Testade individer
Varje vecka sammanställer Folkhälsomyndigheten antalet individer som testats för pågående infektion via nukleinsyrapåvisning (PCR-test) på laboratorium. Syftet med sammanställningen är att följa och rapportera hur testningen utvecklas, både nationellt och på regionnivå. Insamlingen av data sker på aggregerad nivå genom frivillig veckovis rapportering från landets laboratorier. Sedan vecka 40 år 2020 rapporteras data över antalet testade individer per åldersgrupp och sedan vecka 40 2022 även per kön. Data redovisas på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Över tid har det skett förändringar i provtagningsindikationen för covid-19 som medfört stora förändringar i antalet testade individer. Förändringar i provtagningen under olika delar av pandemin påverkar möjligheten att följa antalet bekräftade fall över tid eftersom olika grupper har provtagits i varierande omfattning under olika tidsperioder. Läs om förändringar i provtagningen på sidan om bekräftade fall.
Bekräftade fall av covid-19 i Sverige
Mellan vecka 27 och vecka 39 år 2020 samlades data in över antalet utförda tester istället för antalet testade individer.
Sentinelövervakning
Sentinel kommer från engelskans ord för spejare. Sentinelprovtagning innebär att läkare inom öppenvården tar näsprov från patienter med influensaliknande sjukdom eller akut respiratorisk infektion och skickar in proven till Folkhälsomyndigheten för kostnadsfri analys. Sedan mars 2020 inkluderas covid-19 analys för prover som tas inom sentinelövervakningen. Övervakningen ger en bild av de virusvarianter som sprids i samhället och proverna ingår i den fördjupade viruskarakteriseringen.
Sentinelövervakning för influensa, covid-19 och RS-virus
Fördjupad viruskaraktärisering
För att Folkhälsomyndigheten ska kunna följa hur SARS-COV-2 förändras analyseras arvsmassan för ett antal inkomna prover, såväl från de svenska laboratorierna som från sentinelövervakningen. De sekvenserade stammarna laddas upp i den globala sekvensdatabasen GISAID. Aktuella kategorier för övervakning med helgenomsekvensering finns beskrivna i indikationen för sekvensering.
- GISAID (gisaid.org)
- Indikationer för helgenomsekvensering av SARS-CoV-2 inom det nationella mikrobiella övervakningsprogrammet
Övervakning av fall som behöver sjukhusvård
Intensivvårdade patienter med covid-19
Genom Svenska Intensivvårdsregistret särskilda rapporteringsmodul SIRI sker övervakning av intensivvårdade patienter med covid-19. Genom registreringen i SIRI följer Folkhälsomyndigheten löpande antalet patienter med laboratoriebekräftade covid-19 infektion som påbörjat intensivvård. Systemet bidrar till att tidigt kunna identifiera en ökning av antalet intensivvårdade patienter. Data visar även viktig information om riskgrupper och åldersgrupper bland de intensivvårdade patienterna. Systemet visar till viss del belastningen på intensivvården. Viss fördröjning i rapporteringen förekommer. Läs mer vid länken om influensa och virusinfektion.
Influensa och virusinfektion (icuregswe.org)
Aktuell beläggning på sjukhus och IVA
Socialstyrelsen presenterar på sin webbplats data över antalet patienter med covid-19 som vårdas på vanlig vårdavdelning och i intensivvård, både totalt för riket och per region. Data bygger på rapportering från regionerna samt från Svenska intensivvårdsregistret. Socialstyrelsen redovisar även andelen av de nyinskrivna patienterna i slutenvården respektive intensivvården som har covid-19 som huvuddiagnos.
Statistik om covid-19 (socialstyrelsen.se)
Sjukhusvårdade fall med huvuddiagnos covid-19
Folkhälsomyndigheten följer antalet bekräftade fall av covid-19 som vårdats med huvuddiagnos covid-19 genom samkörning av data från Socialstyrelsens patientregister med SmiNet. Även bekräftade fall utan diagnosinformation ingår till dess huvuddiagnos rapporterats. Data har en lång fördröjning och ingår därför i den långsiktiga uppföljningen av covid-19 snarare än den veckovisa övervakningen.
Övervakning av avlidna
Avlidna bekräftade fall
Dödfallen i Folkhälsomyndighetens statistik för 2020-2022 visar antalet personer med laboratoriebekräftad covid-19 som avlidit, oavsett dödsorsak, och är rapporterade som avlidna i databasen SmiNet. Dödsfallen har antingen rapporterats avlidna av behandlande läkare eller avlidit enligt folkbokföringen inom 30 dagar efter en covid-19 diagnos. I ett begränsat antal fall kan det vara känt av Smittskyddsenheten att dödsorsaken inte varit relaterad till covid-19 och då räknas inte dödsfallet med i statistiken. För fall anmälda från och med den 1 januari 2023 har definitionen av avlidna ändrats. Statistiken för 2023 visar antalet personer med laboratoriebekräftad covid-19 som avlidit enligt folkbokföringen, oavsett dödsorsak, inom 30 dagar efter en covid-19 diagnos. Därmed behöver inte uppgift om avliden vara rapporterad i SmiNet för att räknas i statistiken. Ändringen trädde ikraft den 21 juni och i samband med detta reviderades antalet avlidna fall anmälda från och med 1 januari 2023.
Information om dödsorsaker ingår inte i Folkhälsomyndighetens statistik och dödsfallen kan ha en annan dödsorsak än covid-19. Detta mått utelämnar också alla som kan ha avlidit med covid-19 utan att få en laboratorieverifierad diagnos, vilket sannolikt ger ett visst mörkertal, samt i de flesta fall personer som avlidit mer än 30 dagar efter diagnos. Rapporteringen sker med fördröjning.
Dödsorsak covid-19
Socialstyrelsen mäter dödsfall genom dödsorsaksregistret, som innehåller information från dödsorsaksintyget som läkare skickar in till Socialstyrelsen inom tre veckor efter att ett dödsfall inträffat. Läkaren beskriver i intyget det sjukdomsförlopp eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet (underliggande dödsorsak), samt andra sjukdomar och tillstånd som kan ha bidragit till dödsfallet (bidragande dödsorsaker). Läkaren kan uppge exempelvis misstänkt eller bekräftad covid-19.
Socialstyrelsen publicerar statistik om hur många som dött av covid-19 i riket, per län och kommun, utifrån var de är folkbokförda.
Statistik om covid-19 (socialstyrelsen.se) (se rubrik Avlidna i covid-19)
Överdödlighet
Som en del av det europeiska samarbetsprojektet EuroMoMo analyserar Folkhälsomyndigheten varje vecka det totala antalet dödsfall i Sverige oavsett orsak (på engelska så kallad all-cause mortality) som jämförs mot ett förväntat värde. Dödsfall utöver det förväntade värdet kallas överdödlighet och kan ha olika förklaringar såsom exempelvis kallt eller varmt väder eller hög aktivitet av infektionssjukdomar som t.ex. influensa eller covid-19.
Analyser sker både nationellt och regionalt samt för specifika åldersgrupper. Resultat visas både i veckorapporterna för covid-19 respektive influensa, och mer ingående på sidan för analyser och prognoser om covid-19.
Analyser och prognoser om covid-19 (se rubriken Dödlighet)
Syndromövervakning
Folkhälsomyndigheten använder flera datakällor för syndromövervakning i exempelvis övervakning av influensa och calicivirus. Dessa datakällor bidrar även till bedömningen av det epidemiologiska läget gällande covid-19.
Hälsorapport
Eftersom de allra flesta som smittas av covid-19 och influensa inte behöver vård för sina symptom, är det viktigt att kunna mäta sjukligheten hos de som inte uppsöker läkare. Därför pågår sedan mars 2020 en veckovis rapportering av symptom genom webbpanelen Hälsorapport. Hälsorapport består av en grupp inbjudna personer från hela Sverige som tillsammans hjälper Folkhälsomyndigheten att få en bild av befolkningens hälsa. Data från Hälsorapport viktas för att uppskatta hur svaren skulle se ut i hela Sveriges befolkning. Med hjälp av svaren kan en uppskattning av andelen i befolkningen med exempelvis akut luftvägsinfektion göras. Många virus orsakar akut luftvägsinfektion (här definierat som snuva, halsont, andningssvårigheter eller hosta), vilket betyder att förekomsten av luftvägssymtom inte enbart speglar smittspridningen av covid-19.
Samtal till 1177
Varje vecka analyseras statistik över de telefonsamtal om symtom som inkommit till regionernas telefonrådgivningstjänst 1177. Statistiken baseras på de kontaktorsaker som sjuksköterskor på de olika sjukvårdsrådgivningarna registrerat.
Serologiska immunitetsstudier (förekomst av antikroppar mot SARS-CoV-2)
Folkhälsomyndigheten har under pandemin utfört regelbundna undersökningar för att mäta och uppskatta hur många i samhället som har haft covid-19. Blodprover från laboratorier i klinisk kemi och klinisk immunologi i nio regioner: Jämtland Härjedalen, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västra Götaland och Örebro har ingått, samt överskottsprover från vårdcentraler och blodcentraler. Det har även gjorts två olika insamlingar av regionala data rörande serologiska analyser av blodgivare. Resultaten redovisas på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Undersökningar av förekomsten av antikroppar mot SARS-CoV-2
Prevalensstudier (förekomst av covid-19)
Folkhälsomyndigheten har regelbundet genomfört regionala och nationella undersökningar för att mäta förekomsten av covid-19 i Sverige. Resultaten, och detaljer kring hur undersökningarna har genomförts, hittar du i våra rapporter. Förutom förekomsten av covid-19 redovisas de symtom som personerna har rapporterat i samband med provtagningen.
Undersökningar av förekomsten av covid-19
Vaccinationer mot covid-19
Vaccinationer mot covid-19 registreras i Nationella Vaccinationsregistret (NVR), som är ett verktyg för att följa upp nationella vaccinationsprogram och covid-19-vaccinationer. Där vaccinationsstatus används i övervakningen av covid-19 har data hämtats från NVR.
Statisk över vaccinationstäckningen mot covid-19 redovisas på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Statistik för vaccination mot covid-19
Virushalter i avlopp
Folkhälsomyndigheten utvärderar hur data från avloppsövervakningen relaterar till data från andra övervakningssystem.