Clostridioides difficile-infektion – sjukdomsstatistik

Clostridioides difficile-infektion 2016

Clostridioides difficile är en anaerob, grampositiv sporbildande tarmbakterie. Sporerna kan överleva i omgivningen runt smittade personer under lång tid och därigenom lätt spridas till andra. Cirka 2–5 procent av befolkningen och framförallt spädbarn har bakterien i tarmen utan att visa tecken till sjukdom. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande på tarmslemhinnan. Sjukdomsbilden kan variera från mycket lindrig diarré till en mer sällsynt livshotande sjukdomsbild med hög feber och blodiga diarréer. Antibiotikabehandling är en utlösande faktor för flertalet som insjuknar. Andra vanliga riskfaktorer är lång vårdtid, hög ålder och förekomsten av andra sjukdomar.

För att kunna följa det epidemiologiska läget i Sverige finns sedan oktober 2009 ett frivilligt nationellt övervakningssystem där samtliga 26 kliniska mikrobiologiska laboratorier som utför primärdiagnostik för Clostridioides difficile deltar. Övervakningen kompletteras med stickprovsinsamlingar av C. difficile-isolat.

Utfall

Förekomsten av CDI har under flera år minskat och 2016 var incidensen 66 fall per 100 000 invånare och år, och det totala antalet nya fall var 6613. Det är en minskning av antalet fall med 7 procent jämfört med 2015 då 7112 nya fall rapporterades (figur 1).

Figur 1. Incidens (fall per 100 000 invånare) av C. difficile infektion 2012–2016.

Invånarantalet i länet har använts som nämnardata i incidensberäkningen. Där information om i vilket län provet har tagits saknades, har det län som vanligen rapporterats av laboratoriet använts i beräkningarna. För Jönköpings län används siffror från Jönköpings läns landstings hemsida då rapporteringen visat felaktiga siffror. Ett fall betraktas som nytt om minst åtta veckor har förflutit sedan föregående positivt prov, i annat fall räknas det som pågående sjukdomsepisod eller recidiv. Det överensstämmer med den europeiska falldefinitionen av CDI.

Ålder och kön

Liksom tidigare rapporterades en medianålder kring 70 år. Av samtliga rapporterade fall 2016 var medianålder 74 år. Liksom tidigare rapporterades något fler kvinnor än män med CDI. Av fallen var 3 572 kvinnor (53 procent), 3 196 män (47 procent) och 3 okänt. Majoriteten av fallen (73 procent) var liksom föregående år över 60 år (figur 2).

Figur 2. Incidensen av nya fall med C. difficile per kön och åldersgrupp 2016.

Geografisk fördelning i Sverige

Skillnaderna i incidens mellan länen/regionerna ökade under 2016 jämfört med föregående år (spridning 4–113 per 100 000  jämfört med 59–108 invånare 2015, figur 3). Trots det har incidensen under 2016 minskat på bred front, 16 av 21 regioner uppvisar en minskning i incidens jämfört med 2015.

Figur 3. Incidensen av nya fall med C. difficile per län 2012–2016. Länen är rangordnade efter högsta till lägsta incidens 2016.

Mikrobiologi

C. difficile ingår i Folkhälsomyndighetens mikrobiella övervakningsprogram. Från och med 2009 insamlas samtliga C. difficile-isolat framodlade under vecka 11 samt vecka 39 och undersöks med resistensbestämning och PCR ribotypning.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Nya studier

Studien, Emergence and spread of moxifloxacin-resistant Clostridium difficile ribotype 231 in Sweden between 2006 and 2015 (se länk nedan) har analyserat släktskapet mellan isolate av PCR ribotyp 231 och funnit att det skett en bred nationell spridning som har korsat länsgränser men framförallt propagerats inom ett sjukvårdsområde.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Under 2016 fortsatte antalet infektioner med C. difficile att minska. Mellan åren 2012 och 2016 har antalet nya fall av CDI minskat med 20 procent och incidensen med 22 procent. Den relativt stora skillnaden i incidens mellan länen tyder på att incidensen kan minska något ytterligare framöver. I det mikrobiella övervakningsprogrammet för C. difficile 2016 noterades en minskning av multiresistenta isolat med 58 procent jämfört med 2015. Framgångsfaktorer för att minska spridning i vården har varit åtgärder som ändrade städ- och hygienrutiner, klok antibiotikaanvändning och snabbare diagnostik- och fallrapportering. Resultaten belyser vikten av ett fortsatt aktivt arbete kring rationell antibiotikaförskrivning och förbättrad vårdhygien.

Läs mer

• Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 – Epidemiologisk årsrapport, tabellsamling
• Clostridium difficile årsrapport 2016
• Sjukdomsinformation om Clostridioides difficile-infektion
• Emergence and spread of moxifloxacin-resistant Clostridium difficile ribotype 231 in Sweden between 2006 and 2015 (ncbi.nlm.nih.gov)