Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”
LyssnaDen nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) är en befolkningsundersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur Sveriges befolkning mår och följa förändringar i hälsa över tid.
Resultaten publiceras i databasen Folkhälsodata, som i november 2024 kommer att uppdateras med resultaten från den senaste undersökningen.
Nedan redovisas några av resultaten.
Bakgrund och kvalitet
Undersökningen ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) genomförs nu för artonde gången på 20 år. Sedan 2016 genomförs HLV vartannat år, med undantag av en extra omgång under 2021 med anledning av pandemin. Dessförinnan genomfördes undersökningen varje år.
Läs mer om undersökningen:
I det nationella urvalet 2022 ingick 44 800 slumpmässigt utvalda personer över 16 år. Av dessa besvarade 16 971 personer enkäten, en svarsfrekvens på 37,9 procent. Resultaten i HLV viktas enligt beprövade statistiska metoder för att redovisningen ska spegla hela befolkningen och inte bara de som har svarat. Datainsamlingen för 2024 års undersökning pågår till mitten av maj och efter det vet vi vad svarsfrekvensen blev 2024.
Sveriges 21 regioner kan välja att delta med regionala tilläggsurval i HLV, vilket i praktiken betyder att enkäten varje år undersökningen genomförs skickas ut till över 100 000 personer.
Svarsfrekvensen i HLV har sjunkit över tid. Detta är inte unikt för HLV, samma mönster ses för många andra undersökningar. Folkhälsomyndigheten bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete med HLV. Vi försöker öka svarsfrekvensen genom bland annat förändrade kontaktstrategier men arbetar också kontinuerligt med att öka tillförlitligheten i resultaten genom olika statistiska metoder.
Officiell statistik
Folkhälsomyndigheten är sedan 2021 statistikansvarig myndighet inom ämnesområdet folkhälsa, och en delmängd av resultaten från HLV 2022 utgjorde myndighetens första statistikprodukt. Sveriges officiella statistik är statistik som är särskilt viktig för att beskriva Sverige. Den bidrar till utvecklingen av vårt samhälle genom att vara objektiv och relevant.
Samtliga resultat från HLV 2024 som publiceras i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio kommer att ingå i Sveriges officiella statistik.
I Folkhälsodata är de resultat som ingår i den officiella statistiken märkta med symbolen för Sveriges officiella statistik. På liknande sätt märks dessa resultat upp i FolkhälsoStudio.
Läs mer om officiell statistik.
Resultat 2022
Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat något sedan undersökningen startade 2004. Inga större förändringar ses i andelen som upplever att de har en dålig eller mycket dålig hälsa. Likaså har andelen som upplever att de har en långvarig sjukdom legat stabilt på strax under 40 procent.
Figur 1. Andel av befolkningen 16–84 år som upplever bra eller mycket bra hälsa, dålig eller mycket dålig hälsa respektive långvarig sjukdom. Åldersstandardiserat.
Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas när muspekaren förs över en datapunkt i figuren.
Trots den höga andelen som upplever en god hälsa, finns det fortfarande skillnader mellan olika grupper. Andelen med god hälsa ökar med längre utbildning. Under tidsperioden 2015–2022 upplever fler personer med eftergymnasial utbildning sig ha en god hälsa, knappt 80 procent, jämfört med personer med förgymnasial utbildning, drygt 60 procent. Andelen av hela befolkningen som upplever psykiska besvär och suicidtankar har legat på ungefär samma nivå sedan 2018. I ett längre perspektiv har dock andelen med psykiska besvär ökat, men det finns även här skillnader mellan olika grupper i befolkningen.
Läs mer: Statistik om psykisk hälsa
Figur 2. Andel av befolkningen 25–84 år som upplever bra eller mycket bra hälsa, efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserat.
Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas när muspekaren förs över en datapunkt i figuren.
Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiva i minst 150 respektive minst 300 minuter per vecka har ökat något under de senaste åren. Samtidigt har andelen som sitter stilla i minst 10 timmar per dygn ökat. Andelen individer med fetma fortsätter att öka i befolkningen.
Figur 3. Andel av befolkningen 16–84 år som är fysiskt aktiva i minst 150 respektive 300 minuter per vecka, samt andel av befolkningen 16–84 år som sitter minst 10 timmar per dag.
Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas när muspekaren förs över en datapunkt i figuren.
I år redovisar Folkhälsomyndigheten för första gången data för åldersgruppen 85 år och äldre. En betydligt lägre andel av personer 85 år och äldre (40 procent) upplever att de har bra eller mycket bra hälsa jämfört med den övriga befolkningen (73 procent). Likaså upplever en högre andel av de äldsta att de har en långvarig sjukdom, 56 procent jämfört med 38 procent i den övriga befolkningen. Ingen större skillnad kan påvisas vad gäller gott psykiskt välbefinnande, depression, ängslan, oro eller ångest samt andel som saknar emotionellt stöd.
Figur 4. Andelar personer 85 år och äldre respektive 16–84 år som upplever god respektive dålig hälsa, långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande, ängslan, oro eller ångest, depression, respektive avsaknad av emotionellt stöd, 2022.
Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas.
Resultaten för fysisk hälsa, levnadsvanor, miljöhälsa, privatekonomi, psykisk hälsa, sociala relationer samt tandhälsa går att hitta i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio. Det enklaste är att söka på respektive ämne i Statistik A–Ö.
Nationella folkhälsoenkäten i korthet
Undersökningen, som är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna, genomfördes första gången 2004. Urvalet är obundet och slumpmässigt. Sedan 2016 genomförs undersökningen vartannat år. I 2022 års undersökning var det nationella urvalet 45 000 personer. Regioner kan delta med ytterligare urval för respektive län eller region. 2022 deltog 12 regioner med tilläggsurval vilket gjorde att det totala urvalet bestod av ungefär 340 000 personer.
Svarsfrekvensen i 2022 års undersökning var 37,9 procent. Resultatet viktas så att det återges för hela populationen.
Frågeformuläret omfattar ett 60-tal frågor och kompletteras med registeruppgifter från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen.
Dokumentation och fakta om undersökningen
En beskrivning av urval, svarsfrekvens, bortfall samt vilka landsting och regioner som deltagit och vid vilka år:
Fakta om nationella folkhälsoenkäten 2022
Beskrivning av frågorna, hur de redovisas samt ytterligare dokumentation kring den nationella folkhälsoenkäten:
- Syfte och bakgrund med nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor
- Frågeformulär och följebrev för respektive år till nationella folkhälsoenkäten
Statistiska centralbyråns tekniska rapporter med beskrivningar av insamlingsmetoder, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet m.m:
Kvalitetsdeklaration för de delar av undersökningen som ingår i Sveriges officiella statistik:
Vad betyder bortfallet för resultaten? En bortfallsanalys har tagits fram av Statistiska centralbyrån 2018:
Korrigeringar
13 februari 2023: Resultat (flerårsmedelvärden) för Gotland perioden 2019–2022 har tagits bort på grund av få observationer.