Miljöhälsoenkäten

Enkät skickas ut vart fjärde år

Miljöhälsoenkäten (MHE) är en urvalsundersökning i befolkningen som har genomförts vart fjärde år, varannan gång för vuxna och varannan gång för barn, sedan 1999. Genom enkäten följer Folkhälsomyndigheten hur exponering och besvär av den fysiska miljön både inomhus och utomhus utvecklas.

Syftet med undersökningen är att ta fram underlag och information om befolkningens miljörelaterade hälsa samt hur exponering och besvär fördelar sig i befolkningen. Vi försöker genom miljöhälsoenkäten också fånga hälsofrämjande aspekter och miljöns positiva inverkan på hälsa, till exempel genom utevistelse i natur och aktiv transport.

Data från miljöhälsoenkäterna används för att följa upp de nationella miljömålen och i Sveriges internationella rapportering av miljörelaterad hälsa till WHO och Europeiska miljöbyrån (EEA) samt inom Agenda 2030. Resultaten används även av kommuner inom arbetet med miljö- och hälsoskydd och samhällsplanering samt av länsstyrelser och regioner för att beskriva den regionala situationen i jämförelse med den nationella.

Resultat

Människor tillbringar en stor del av sin tid inomhus. Inomhusmiljön i bostäder och i lokaler för olika verksamheter har därför stor betydelse för människors hälsa.

Preliminära resultat från MHE23 visar att fler upplever besvär av inomhusmiljön i sin bostad jämfört med tidigare undersökningsår. Cirka 11 procent rapporterar att de under de senaste 3 månaderna upplevt besvär som trötthet, huvudvärk, ögonbesvär, näsbesvär, heshet eller hosta på grund av inomhusmiljön i sin bostad (se figur 1). Besvären är vanligare bland kvinnor (14 procent) än bland män (9 procent).

Figur 1. Andel (procent) personer som anger att de upplevt besvär av inomhusmiljön i sin bostad. Källa: MHE.

Trångboddhet var ett betydande problem i Sverige fram till 1970-talet och börjar nu åter att uppmärksammas. MHE23 visar att cirka 9 procent av befolkningen är trångbodda enligt norm 2. Det är dubbelt så vanligt att vara trångbodd bland dem som är födda utanför Europa (18 procent). Om de boende är fler än vad bostaden är anpassad för kan det leda till problem med inomhusmiljön, till exempel otillräcklig ventilation och fuktskador.

Buller i omgivningen utgör en av våra främsta miljö­exponeringar och ca 23 procent av befolkningen uppger att de störs av buller i eller i närheten av sin bostad. Sömnstörningar är en av de allvarligaste effekterna av buller, och i MHE23 anger 8 procent av befolkningen att de dagligen eller varje vecka får störd sömn på grund av trafikbuller, vilket är en ökning över tid (se figur 2).

Figur 2. Andel (procent) personer som anger att de dagligen eller varje vecka har störd sömn av trafikbuller. Källa: MHE.

MHE23 visar också en ökning av allergier för de flesta allergener, men särskilt för pollen. Med ett varmare klimat förlängs vegetationsperioder och pollenproduktion från träd och gräs ökar. I MHE23 anger 39 procent att de är allergiska eller överkänsliga mot pollen, vilket är en ökning över tid (se figur 3).

Figur 3. Andel (procent) personer som anger att de är allergiska eller överkänsliga mot pollen. Källa: MHE.

Resultaten från tidigare miljöhälsoenkäter finns sammanställda i miljöhälsorapporter.

Miljöhälsorapporter

Från och med 2024 tillgängliggörs all data från enkäterna i Folkhälsomyndighetens webbaserade verktyg för att presentera och visualisera statistik; Folkhälsodata och Folkhälsostudio. I de verktygen finns möjlighet att göra egna visualiseringar utifrån ålder, kön, region, utbildningsnivå, födelseland och funktionsnedsättning.

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Miljöhälsoenkäten vuxna – interaktivt faktablad (extern webbplats)

Miljöhälsoenkät 2023

Miljöhälsoenkät 2023 skickades under våren ut till cirka 236 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18-84 år. Det var fjärde gången som enkätundersökningen riktades till den vuxna befolkningen. Det var totalt 88 725 personer som besvarade enkäten, vilket motsvarar 38 procent.

Det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för den nationella miljöhälsoenkäten, men Statistiska centralbyrån (SCB) har hanterat utskick, insamling och sammanställning av svaren. Regionala och kommunala aktörer har medfinansierat undersökningen i 17 län för att få tillgång till bättre regionala underlag.