Reviderad handläggningsrekommendation vid misstänkt zikavirusinfektion
Folkhälsomyndigheten publicerade den 27 februari en reviderad handläggningsrekommendation vid misstänkt zikavirusinfektion. Rekommendationen är resultatet av det multidisciplinära symposiet om zikavirus som anordnades i oktober 2016 där representanter från infektions-, obstetrik- och barnspecialister deltog.
Laboratoriemässig diagnostik av zikavirusinfektion är fortfarande utmanande och kräver tillgång till neutralisationstest i skyddsklass 3. WHO:s kriterier är oförändrade, det vill säga påvisande av virus arvsmassa, en fyrfaldig stegring av specifikt IgM eller påvisande av neutraliserande antikroppar. Vår erfarenhet är att kommersiella kit som riktar sig mot zikavirus NS1 ger falskt negativa resultat hos vissa individer, sannolikt på grund av att NS1 proteinet – liksom vid dengueinfektion – upp och nedregleras olika hos olika individer. Antikroppssvaret mot ytproteiner är sannolikt mycket mer robust och i linje med vad vi är vana att se mot flavigruppen, men kompliceras av hög homologi mot dengue. Vi har därför valt ett mycket låg screening cut-off innan vi går vidare med PRNT.
Vid serologisk diagnostik mot dengue måste man vara medveten om att de vanligast förekommande kommersiella IgG-kiten visar 100 % seropositivitet två veckor efter zikainfektion, vilket ofta kräver att zika- och denguefrågeställningar utreds parallellt. Kliniskt kan även chikungunya likna dessa två och blir ofta föremål för samtidig utvärdering.