Resistensbestämning av Brucella species och Burkholderia pseudomallei har övergått till buljongspädningsmetod

I samarbete med det nationella referenslaboratoriet för antibiotikaresistens i Växjö (tillika EUCAST utvecklingslaboratorium för antibiotikaresistens) och andra europeiska projekt har det konstaterats att buljongspädningsmetodik med MIC-bestämning är mer tillförlitlig än gradienttester för Brucella species (spp) och Burkholderia pseudomallei (B. pseudomallei).

Den 21 september 2020 övergick Folkhälsomyndigheten därför till buljongspädningsmetodik för Brucella spp och B. pseudomallei. Brytpunkter finns fastställda för B. pseudomallei medan artspecifika brytpunkter för Brucella spp är under framtagande och kan sannolikt antas av EUCAST under 2021.

Resistensbestämning för Brucella spp och B. pseudomallei med buljongspädningsmetod

På Folkhälsomyndighetens laboratorium utförs resistensbestämning på alla kliniska isolat av Brucella spp eller B. pseudomallei. Den 21 september 2020 övergick all resistensbestämning av dessa till buljongspädningsmetodik. För B. pseudomallei är brytpunkter fastställda för amoxicillin/klavulansyra, ceftazidim, kloramfenikol, doxycyklin, imipenem, meropenem, och trimethoprim-sulfa, vilka analyseras på Folkhälsomyndigheten. De antibiotika där MIC fastställs för Brucella spp är ciprofloxacin, doxycyklin, gentamicin, kloramfenikol, levofloxacin, rifampicin, streptomycin och trimethoprim-sulfa. Vedertagna vildtypsdistributioner liksom brytpunkter från EUCAST saknas för Brucella spp så därför utgår för närvarande inga SIR-tolkningar i provsvaren från Folkhälsomyndigheten. Målet är att under 2021 i EU-projekt och i samarbete med EUCAST utvecklingslaboratorium i Växjö tillika NRL för antibiotikaresistens inom SLIM, ta fram förslag på brytpunkter till EUCAST för beslut.

Diagnostiken på Folkhälsomyndigheten består av PCR, odling och antikroppspåvisning

Diagnosen ställs genom påvisning av bakteriellt DNA (realtids-PCR) i kombination med odling av bakterien från blod/benmärg, ledvätska, vävnad eller urin. Det är viktigt med korrekt artbestämning vid diagnostiken då effektiviteten av antibiotikabehandling i kliniska studier är artspecifik och för B. pseudomallei har klinisk effekt endast påvisats för ett fåtal antibiotika. Odling av Brucella spp eller B. pseudomallei ska i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker bedrivas med skyddsåtgärder på minst skyddsnivå 3. Detta på grund av risk för laboratorieassocierad smitta. På Folkhälsomyndigheten utförs även antikroppspåvisning mot dessa bakterier.

Smittrisker (AFS 2018:4), föreskrifter (av.se)

Misstanke om brucellos eller melioidos ska noteras på remissen

Vi påminner om att såväl Brucella spp- som B. pseudomallei kan orsaka smitta på laboratoriet när bakterien växer fram i odlingar från patientprover. Det är därför mycket viktigt att misstanke om brucellos alternativt melioidos framgår på laboratorieremissen. Det finns globalt sett flera fall av laboratorieexponering vid tillfällen då överföring från odlingsflaska till odlingsplattor, vid gramfärgning på laboratoriebänk samt vid analyser som inkluderat granskning av odlingsplattor utan tillräckliga skyddsbarriärer, skett. Med dagens krav på riskbedömning av laboratorieprocedurer och tillgång till adekvat skyddsutrustning kan denna risk minimeras.

Läs mer

Uppdaterad: 14 april 2021