Neurocysticerkos – ny möjlighet att utvärdera behandling med hjälp av antigentest

Vid stor parasitbörda, mer än tre cystor, utsöndras det tillräckligt med antigen för att följa och utvärdera behandlingen. Mängden antigen sjunker i regel inom två till tre månader efter behandling till skillnad mot antikropparna som kvarstår under mycket lång tid.

Beroende på hur man smittas ger infektion med svinbandmasken Taenia solium två helt skilda kliniska bilder: taeniasis eller cysticerkos.

Taeniasis, en tarminfektion med lindriga besvär

Vid taeniasis finns den vuxna bandmasken i tarmen. Man har blivit smittat genom att äta otillräckligt värmt griskött som innehåller bandmaskens larv i små cystor eller dynter i köttet. Taeniasis är oftast asymtomatisk men kan även ge lindriga gastrointestinala besvär. Taeniasis diagnostiseras genom att påvisa äggen vid mikroskopi av fecesprov. Hela segment (proglottider) från bandmasken kan också hittas i feces. Taenia solium är endemisk i stora delar av världen men inte i Sverige.

Cysticerkos, cystbildning i vävnad på grund av Taenia solium-infektion med risk för allvarliga komplikationer

I en situation där man smittas fekal-oralt med Taenia solium ägg från human feces riskerar man att utveckla cysticerkos. På samma sätt som hos gris bildar bandmaskens larv då cystor eller dynter i muskulatur. En allvarlig variant är neurocysticerkos då det också bildas en eller flera cystor i hjärnan. Den kliniska bilden vid neurocysticerkos varierar mellan asymtomatisk infektion till allvarliga neurologiska symptom, beroende på var i hjärnan cystorna finns och graden av inflammation de ger upphov till. I högendemiska områden för Taenia solium så som Latinamerika, Indien, Kina, Sydostasien, och södra och västra delarna av den afrikanska kontinenten är det bland den vanligaste orsaken till nydebuterade epileptiska anfall hos tonåringar och vuxna. Nötbandmasken Taenia saginata ger aldrig cysticerkos hos människor.

Diagnostik vid cysticerkos

Diagnostiken baseras oftast på röntgendiagnostik kombinerad med antikroppsbestämning. Antikroppsanalysen kan vara negativ vid enstaka cystor. Ägg i feces påvisas endast i de få fall där patienten samtidigt också har taeniasis och man inte kan bekräfta eller avfärda diagnosen cysticerkos. I tillägg till antikroppbestämning kan man nu även påvisa T. solium-antigen (excretory secretory products, ESP) i serumprov. Antigenanalysen är mindre känslig än antikroppsbestämningen, vilket gör att den inte rekommenderas som primärdiagnostik. Däremot är den ett viktigt diagnostiskt komplement i de fall där antikroppsbestämningen är positiv och patienten har mer än tre cystor.

Uppföljning av behandling

I fall där antikroppsanalysen är positiv och patienten har mer än tre cystor görs antigenbestämningen på befintligt prov. Det är av stor vikt att man utför analysen innan man har påbörjat behandling, eller kort tid efter påbörjad behandling. Kontrollserum för antigen ska tas tidigast två till tre månader efter avslutad behandling för att se om antigennivåer sjunkit, vilket är ett tecken på god behandlingseffekt. Antikropparna däremot kvarstår under lång tid och serologi kan inte användas för behandlingskontroll. En positiv antigenanalys tyder på levande cystor, ett negativt resultat ses vid gamla, förkalkade cystor och vid enstaka cystor, även om dessa är levande. Både antikropps- och antigenbestämning utförs i samarbete med laboratorium i Schweiz.

Läs mer

• Parasites - Cysticercosis (cdc.gov)
• Taeniasis/cysticercosis (who.int)
• Fallbeskrivning/Infektion med svinbandmask finns sporadiskt i Skandinavien: Neurocysticerkos som orsak till epileptiskt anfall (Läkartidningen)
• Immunological and molecular diagnosis of cysticercosis (ncbi.nlm.nih.gov)