Mykoplasma pneumoniae ökar
Rapporter från Danmark visar på ett ökat antal fall av Mycoplasma pneumoniae denna säsong. En sammanställning av svenska diagnostiska data avseende M. pneumoniae visar på en uppgång även i Sverige.
Rapporter från Danmark (EPI-NYT. Statens seruminstitut. 12 oktober 2016) visar på ett ökat antal fall av M pneumoniae denna säsong. Inom ramen för ett europeiskt nätverk har klinisk mikrobiologi vid Klinisk mikrobiologi vid Gävle Sjukhus i samarbete med svenska kliniska mikrobiologiska laboratorier sammanställt diagnostiska data avseende M pneumoniae. Tretton laboratorier har deltagit med PCR-resultat vilket täcker ett upptagningsområde motsvarande ca 70 % av Sveriges befolkning.
Andelen positiva prover högre i år jämfört med föregående säsonger
Insamlade data bekräftar den kända säsongsvariabiliteten som M pneumoniae uppvisar. Likaså framträder den sedan tidigare konstaterat högsäsongen 2011-2012 tydligt med en hög andel positiva prover.
En högre andel positiva prover ses under nuvarande säsong jämfört med de föregående fyra säsongerna. Drygt 10 % positiva prov konstateras från v. 37, vilket är den högsta andelen positiva prover sedan säsongen 2011-2012. Jämfört med säsongen 2011-2012, då andelen positiva prov vecka 37 var 23 %, är det dock en relativt låg nivå.
Figur 1. Andelen positiva fynd av M. pneumoniae genom PCR. Analysvecka angiven med år och veckonummer. Data sträcker sig fram till vecka 41, 2016.
Realtids-PCR är den vanligaste och rekommenderade diagnostiska metoden
Diagnostik för M. pneumoniae finns etablerad på de flesta av landets kliniska mikrobiologiska laboratorier. Samtliga laboratorier använder realtids-PCR för påvisning av M. pneumoniae-DNA och de flesta har P1 adhesin som målgen. Serologiska metoder finns också etablerade på flera av landets laboratorier men enligt en sammanställning som utförts vid klinisk mikrobiologi i Klinisk mikrobiologi vid Gävle Sjukhus visar PCR-metoden tydligare på mykoplasma-infektionernas förändring över tiden (figur 2). Serologiska metoder bör inte användas i primär diagnostik, dels då det ofta tar 2-3 veckor från insjuknandet innan antikroppar kan påvisas och dels för att de har en lägre specificitet och sensitivitet än de PCR-baserade metoderna.
Under perioden 2011 till och med vecka 17, 2016 (figur 2) är analysresultat från serologiska analyser aggregerade från Klinisk mikrobiologi vid, Uppsala akademiska sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Centralsjukhuset i Karlstad, Unilabs, Universitetssjukhuset Örebro, Hallands sjukhus i Halmstad, Norra Älvsborgs sjukhus Trollhättan.
Figur 2 Andel positiva M. pneumoniae-prover analyserade per vecka med serologi respektive PCR per vecka. Data sträcker sig fram till vecka 16, 2016.
Huvudvärk, hosta och långdragen feber
Symtom som brukar associeras med mykoplasmapneumoni är långdragen feber, hosta och huvudvärk, där insjuknandet ofta sker gradvis. De flesta smittade får bara dessa symtom men en liten andel av de smittade kan utveckla pneumoni. Bland unga vuxna i Sverige, där pneumoni generellt dock är relativt ovanligt förekommande, är M. pneumoniae den vanligaste etiologiska orsaken till pneumoni.
Sprids genom kontaktsmitta
M. pneumoniae är en bakterie som sprids från människa till människa via droppsmitta. Nära kontakt krävs för smitta och smittsamheten är stor inom familjer och barngrupper. Inkubationstiden är lång, 2-3 veckor och alla kan bli smittade och insjukna eftersom genomgången sjukdom inte ger bestående immunitet. I primärvård behöver man inte provta normalpatienten med icke-allvarlig sjukdom för mykoplasma.
Antibiotikabehandling är endast indikerad vid svår sjukdom
Antibiotikaförskrivning bör ske enlighet de behandlingsrekommendationer som finns. Mykoplasma är sällan farligt, medan akut svåra pneumonier betydligt oftare orsakas av pneumokocker. Penicillin V är därför förstahandsval vid samhällsförvärvad pneumoni med oklar genes, eftersom det är viktigast att säkert täcka pneumokocker.
Om mykoplasmainfektion verifierats och patienten är sjuk i pneumoni används makrolider eller tetracyklin. Också om det vid pneumoni finns stark klinisk misstanke om mykoplasma (symtom, pågående epidemi) kan makrolider eller doxycyklin vara alternativ då mykoplasma in vitro är okänsliga för betalaktamantibiotika. Man ska dock komma ihåg att mykoplasmapneumonier ofta är lindriga och självläkande även om hostan kan vara långdragen.
Analysresultat från PCR-analyser
Under perioden 2011 till och med vecka 17, 2016 är analysresultat från PCR-analyser aggregerade från Klinisk mikrobiologi vid; Skåne Universitetssjukhus, Uppsala akademiska sjukhus, Gävle sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Sundsvalls sjukhus, Centralsjukhuset i Karlstad, Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Unilabs, Universitetssjukhuset Örebro, Aleris, Hallands sjukhus i Halmstad, Falu lasarett. Under perioden vecka 18-41 2016 är data aggregerade från 10 laboratorier omfattande samtliga ovan förutom de tre sistnämnda.