Glöm inte leptospira vid utredning av oklar feber
Leptospiros är en bakteriesjukdom som kan drabba både människor och djur och orsakas av en spiralvriden bakterie (spirochet) av arten Leptospira interrogans. Bakterien förekommer i Sverige men orsakar sällan sjukdom, den förekommer mer frekvent i varmare delar av världen då bakterien trivs i fuktigt och varm miljö.
Det finns många olika serovarer av Leptospira interrogans och det är runt tio stycken som orsakar sjukdom hos människa. I Sverige har antikroppar mot L. interrogans icterohaemorrhagiae påvisats hos stadsråttor (4/30). L. interrogans icterohaemorrhagiae kan ge allvarlig sjukdom hos människa. Ännu finns det dock endast tre fall rapporterade av leptospiros med Sverige som sannolikt smittland, dessa rapporterades 2008, 2017 och 2019. Leptospiros är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen sedan 2004.
Smittar ofta via förorenat vatten
Leptospira har ett brett spektrum av värddjur, bland annat kan hund, nötboskap, svin, katt och smågnagare som råttor vara bärare. Infekterade djur utsöndrar bakterien i urinen och smitta till människa sker främst via kontakt med förorenat vatten eller blöt kontaminerad jord, ofta i samband med översvämningar och vattenaktiviteter i sötvatten. Smitta kan även ske via direktkontakt med infekterade djurs urin. Bakterien kan tränga in i sår, rispor eller via slemhinnor. Smitta mellan människor eller efter bett av infekterade djur finns beskrivet men är mycket ovanligt.
Varierande symtombild och 5-14 dygns inkubationstid
Sjukdomsbilden varierar, vanligaste är en symtomlös infektion eller en infektion med influensaliknande symtom. De flesta insjuknade blir aldrig diagnostiserade. Vid allvarlig leptospiros (Weils sjukdom, Adolf Weil 1886) blir patienten septisk med lever-, njurpåverkan och blödningar där hjärn- eller hjärnhinneinflammation kan tillstöta. Leptospiros kan i sällsynta fall leda till dödsfall. Inkubationstiden är vanligen 5–14 dygn och behandlas med antibiotika. Sjukdomen kan förebyggas genom att använda skyddsutrustning för att undvika kontakt vid arbete med potentiellt smittade djur eller deras urin, samt noggrann handtvätt efter hantering av misstänkt infekterade djur. En annan förebyggande åtgärd är att minska antalet gnagare i områden där människor lever eller arbetar. För dem som arbetar med potentiellt kontaminerat vatten, bör skyddande klädsel användas. En förebyggande skyddsåtgärd mot spridning är vaccination av djur riktad mot vissa arter.
Diagnostik vid Folkhälsomyndigheten utförs med PCR och serologi
Folkhälsomyndigheten utför analys av leptospira med molekylärbiologisk teknik (PCR) och serologi för detektion av IgM-antikroppar. I det akuta förloppet rekommenderas PCR som kan utföras på EDTA-blod och urin, andra provmaterial så som likvor kan övervägas. Under de första fem till sex dagarna kan Leptospira-DNA påvisas i blod och det kan påvisas i urin upp till fyra veckor. Hos patienter med en negativ PCR, är en uppföljande serologi viktig för att kunna utesluta en infektion. IgM-antikroppar utvecklas tidigast en till två veckor efter sjukdomsdebut, därför bör prov tas för serologi inom det tidsintervallet. Positiva prover skickas för konfirmation till Statens Serum Institut (SSI) i Danmark. SSI utför ett mikro-agglutinationstest (MAT) mot 15 leptospira serovarer.
Leptospira antistof (Weil) (R-nr. 343) (ssi.dk)
Störst risk för smitta vid resa till Sydostasien
Inom EU/EEA noterades under 2015, 1 222 fall av leptospiros varav 626 var konfirmerade fall enligt EU/EEAs falldefinition. Antalet anmälda fall inom EU/EEA var då 0.1 fall per 100 000 invånare. Infektionen är vanligare hos vuxna män inom EU under sommar och höst. Totalt har 57 personer diagnosticerats med leptospiros hos Folkhälsomyndigheten sedan 2004 varav tre av dessa har Sverige som sannolikt smittland. De vanligaste orsakerna till leptospiros hos de diagnosticerade fallen är resa till Sydostasien med bad i sötvatten. Andelen män är fler än andelen kvinnor. En studie som gjordes i Sverige 2005-2008 visade på underdiagnostik av leptospira hos svenska resenärer som rest till tropikerna och kom hem med feber.
Annual Epidemiological Report for 2015: Leptospirosis (ecdc.europa.eu)
Serologic Analysis of Returned Travelers with Fever, Sweden (ncbi.nlm.nih.gov)
Figur. Antalet positiva fynd av leptospira 2009-2019.
