Ett ökat antal fall av tularemi under sommaren 2021 jämfört med 2020

Under årets första åtta månader kan det konstateras en fördubbling av antalet fall av tularemi jämfört med 2020. I relation till ”tularemiåret” 2019 är förekomsten för 2021 lägre. Vi vill med anledning av detta uppmärksamma på förekomsten och den diagnostik som finns tillgänglig vid misstanke om tularemi.

Tularemi, eller harpest som sjukdomen också kallas, orsakas av den intracellulära bakterien Francisella tularensis och fall rapporteras årligen från de flesta regionerna i Sverige. Epidemiologin uppvisar säsongsbundenhet med en majoritet av fallen registrerade i juli-oktober och varierande antal från år till år. Sjukdomen är anmälningspliktig enligt Smittskyddslagen.

Smitta sker oftast vektorburet via bett av mygga eller fästing men kan också ske genom inhalation, intag av kontaminerade partiklar eller via direktkontakt med smittade djur. Reservoaren tros vara harar, men vilka faktorer som bidrar till ökad transmission vissa år är fortfarande oklart. Sjukdomen smittar inte från människa till människa men bakterien kan vara smittsam i laboratoriemiljö.

Tularemi kan ge varierande symtombild

Infektion med F. tularensis har en inkubationstid på 1-21 dagar och är associerad med allmänsymptom såsom hög feber, sjukdomskänsla, huvudvärk och illamående. Dessutom kan olika infektionsfokus beroende på smittväg uppstå. Den vanligaste manifestationen i Sverige är den ulceroglandulära med ett torrt nekrotiskt sår på platsen för insektsbett samt en kraftig lymfadenit i dränerande lymfkörtel. Vid lungtularemi kan hosta och förstorade lymfkörtlar kring lungorna förekomma och både konjunktivit, tonsillit, CNS symptom och oropharyngealt engagemang har beskrivits.

Ökning av antal tularemi-frågeställningar och andel positiva prover under sommaren 2021

Under sommaren 2021 har Folkhälsomyndighetens laboratorium noterat ett ökat inflöde av prover med tularemifrågeställning. Under vecka 27 till 34 har antalet prov nära fördubblats jämfört med samma period 2020 (344 analyser 2021 jämfört med 180 under 2020). Dessutom är andelen positiva prover hög under samma tidsperiod med 32 % (n=39/123) av serologianalyserna och 37 % (n=22/52) av PCR-analyserna. Vid Norrlands Universitetssjukhus har en liknande ökning noterats med 203 inkomna prover under vecka 27 till 33 jämfört med 132 under motsvarande period 2020 och 17 % (23/138) positivitet för serologisk analys samt 46 % (30/65) positiva prover i PCR. Ökningen vid de diagnostiska laboratorierna matchar motsvarande ökning av antalet fall anmälda enligt smittskyddslagen. Fram till och med vecka 33 noteras en fördubbling av antalet anmälda fall jämfört med 2021 (Figur 1). Ökningen för 2021 är dock lägre än förekomsten 2012, 2015 och 2019 som varit så kallade ”tularemiår” då ett mycket högt antal fall har konstaterats (Figur 2).

Figur 1. Antalet anmälda fall i Sminet under vecka 27 till 33 år 2020 och 2021.

Figur 2. Antalet anmälda fall i Sminet per år nationellt under en 10-årsperiod.

Laboratoriediagnostik med PCR och odling rekommenderas i det akuta skedet

I det akuta förloppet rekommenderas PCR-analys som kan utföras på sårodlingspinne (pinnprov) från misstänkta sår, lymfkörtelaspirat, BAL och vävnadsbiopsi. Metoden är snabb och har adekvat sensitivitet och specificitet. Vid mer komplexa frågeställningar och misstanke om invasiv infektion sker även odling. Då F. tularensis växer långsamt i blododlingsflaska kan positiva odlingar handläggas lokalt upp till fyra dygns inkubation för att därefter vid behov skickas vidare för odling och PCR på säkerhetslaboratorium (finns vid Folkhälsomyndigheten och Norrlands Universitetssjukhus). Förlängd odlingstid på tio dagar rekommenderas vid tularemimisstanke. Positiv blododling är ovanligt.

Hos patienter med en negativ PCR och/eller odling, kan en uppföljande serologi vara viktig för att utesluta en infektion. Om det serologiska provet tas tidigt i förloppet kan analysen bli negativ och ett uppföljningsprov behöver tas fyra till sex veckor efter insjuknandet. Serologisk diagnostik finns på flera laboratorier runt om i landet.

Norrlands Universitetssjukhus är nationellt referenslaboratorium (NRL) för tularemi och Folkhälsomyndigheten är kompletterande.

Notera att hos patienter med typisk klinisk bild och epidemiologi kan det bli aktuellt med anmälan enligt smittskyddslagen som misstänkt fall i avvaktan på laboratoriediagnostik. Även antibiotikabehandling kan bli aktuell i detta skede.

Läs mer

Uppdaterad: 8 september 2021