Skolan lägger grunden för hållbar antibiotikaanvändning
I grundskolan finns det goda möjligheter att undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens – till skillnad från gymnasieskolan. Det visar en granskning som utförts inom ramen för innovationsmiljön Antibiotikasmart Sverige.
För att förstå vilka möjligheter det finns att undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens inom skolans läroplaner, genomförde Camilla Christensson, lektor i naturvetenskaplig specialisering vid Katedralskolan i Lund, en granskning av grundskolans och gymnasieskolans styrdokument och stödmaterial inom ramen för Antibiotikasmart Sverige. Granskningen genomfördes 2020-2022.
Granskningen visar att det finns goda möjligheter att undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens i grundskolan, till skillnad mot gymnasieskolan. I rapporten ges förslag på hur det skulle kunna inkluderas i undervisningen i flera ämnen och kurser.
När kan man undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens? (ri.se)
Öppningar i läroplanerna
- Antibiotikaresistens är ett växande globalt problem. Därför är det viktigt att lärare tar tillvara på de öppningar som finns i läroplanerna. Det är också viktigt att de möjligheter som finns för gymnasieskolan inte försvinner med införandet av de nya ämnesplanerna, säger Camilla Christensson.
Skolan har en nyckelroll i arbetet med att nå visionen om ett antibiotikasmart Sverige där alla bidrar till att antibiotika fungerar och fortsätter rädda liv.
- Genom att morgondagens vuxna får ökad förståelse för värdet av antibiotika, skapar vi möjligheter för goda beteenden. Därför behöver våra barn och unga få undervisning om vad bakterier är, hur spridning av infektioner kan förhindras, hur antibiotika fungerar och dess vikt för att behandla bakterieinfektioner. Men även om vad antibiotikaresistens är, hur den uppkommer och kan förhindras.
”När kan man undervisa om antibiotika och antibiotikaresistens?”
Granskningen riktar sig till lärare i grund- och gymnasieskolan som vill förstå hur de kan lyfta och bredda undervisningen om antibiotika och antibiotikaresistens. Den riktar sig även till personer med intresse för policy- och styrdokument i skolan som vill förstå hur och i vilken utsträckning antibiotika och antibiotikaresistens nämns i läroplanerna - och således hur mycket kunskap elever som går ut grund- och gymnasieskolan får i denna viktiga hållbarhetsfråga. Resultaten från rapporten har även använts som underlag i arbetet med att ta fram kriterier för Antibiotikasmarta skolor, också det som en del av Antibiotikasmart Sverige, en innovationsmiljö med syfte att få hela samhället att engagera sig i insatser som stärker förutsättningarna för att antibiotika ska fortsätta vara verksamma.