Samhällsengagemang för att antibiotika ska fortsätta fungera: En rapport om delaktighet och gemensamma lösningar
Under hösten anordnade Antibiotikasmart Sverige, i samarbete med ReAct och Uppsala Antibiotic Center, två webbinarier och en workshop om hur ideella organisationer, patientföreningar och det civila samhället kan bidra till att bromsa antibiotikaresistensen.
Efter engagerade diskussioner online och på plats i Uppsala vid workshopen, har nu en rapport publicerats med input från deltagare från mer än 15 länder. Deltagarna representerade frivillig- och studentorganisationer, akademin, patientföreningar och myndigheter.
– ”Det lokala engagemanget har spelat en nyckelroll för varaktig positiv förändring i många folkhälsofrågor runt om i världen, till exempel för cancer, hiv/aids och tuberkulos. Vi hoppas att denna rapport kan bidra till en förståelse för att samma kraft kan användas för att rädda antibiotikan”, berättar Andrea Caputo Svensson som har sammanfattat diskussionerna i rapporten.
Delaktighet och lokalt engagemang nycklar till förändring
Rapporten betonar att människor måste känna ägarskap för frågan, vara medvetna om hur de påverkas, och ha möjlighet att komma med egna lösningar. För att detta ska kunna ske krävs det att politiker och beslutsfattare lyssnar på invånarna och prioriterar deras behov i sammanhang där de kan ta en mer aktiv roll. Antibiotikaresistensfrågan bör integreras i andra relevanta frågor, som till exempel rättigheter för personer som lever med kroniska sjukdomar som t ex. cancer och HIV. Ideella organisationer, patientföreningar och civila samhället kan spela en viktig roll i detta arbete.
Rapporten pekar också på svårigheterna med att förstå vad antibiotikaresistens är, och betonar vikten av att anpassa språket som används för att beskriva detta fenomen till den lokala kulturen och människors erfarenheter.
Deltagarna från höstens workshop hoppas att beslutsfattare och andra viktiga aktörer kommer att ta till sig rapportens budskap inför det högnivåmöte om FN arrangerar i september 2024. Detta möte kommer att fokusera på antibiotikaresistens och blir det första på ämnet sedan 2016.
Nyckelbudskap från rapporten:
- Vi behöver ändra uppfattningen om att antibiotikaresistensen enbart är en medicinsk fråga och göra det tydligare hur ett brett samhällsengagemang kan bidra till förändring.
- För att bygga samhällsengagemang behöver invånare känna att frågan är viktig för dem och att de är en del av lösningen. Det krävs insatser både på gräsrotsnivå och policynivå och att dessa möts i ett gemensamt arbete
- För att göra frågan relevant för hela samhället bör arbetet präglas av ett One Health-perspektiv – ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som hjälper oss att förstå hur människor, djur, växter och vår gemensamma miljö är sammankopplade i det här sammanhanget.
- För att stärka och effektivisera insatser så bör arbetet mot antibiotikaresistensen integreras i andra hälsoområden som påverkas när mediciner förlorar sin kraft. I detta är det angeläget att inkludera invånare och civilsamhälle som viktiga samarbetspartners när lösningar tas fram och förankras.
- FN:s deklaration om antibiotikaresistens som kommer att antas i FNs högnivåmöte i september bör återspegla vikten av samhällsengagemang i frågan.
