Så har vi tagit fram kriterierna

Antibiotikasmart Sverige har tagit fram kriterier för kommunledning, äldre- och funktionshinderomsorg, vatten och avlopp, skola, förskola, regionledning, vårdcentraler och sjukhus i samverkan med representanter från de olika områdena.

Syftet med kriterierna är att skapa engagemang, ge inspiration och stödja ett systematiskt förbättringsarbete inom antibiotika- och vårdhygienområdet för att skapa en hållbar utveckling där antibiotika fortsätter att fungera och rädda liv.

Kriterierna är formulerade för att vara realistiska och genomförbara, framåtsyftande och utmanande, utvärderingsbara och angelägna för de olika kriterieområdena.

En process byggd på implementerings-och beteendekunskap

För att ta fram antibiotikasmarta kriterier följde vi en process uppdelad i fyra faser: Förberedelse, Framtagning, Testning och utvärdering samt Revidering. För utformningen av processen och även under själva arbetet tillämpade vi implementerings- och beteendeforskning.

Tre grundläggande principer styrde arbetet:

• Vi involverade och engagerade våra målgrupper under hela processen för att säkerställa att kriterierna skulle vara relevanta för dem som ska implementera dem.
• Kriterierna baseras på evidens och erfarenhet för att vara trovärdiga.
• Vi erbjöd kontinuerligt stöd och erfarenhetsutbyte för deltagande verksamheter under hela processen. Dels från Antibiotikasmart Sverige, dels via en kontaktperson som arbetade i eller nära verksamheten.

Fas 1: Förberedelse

Vi förberedde framtagningen av kriterierna genom att:

• identifiera relevanta verksamhetsområden för kriteriearbetet,
• rekrytera kriterieledare med kompetens inom respektive område,
• bilda en mindre kriterieområdesgrupp som leds av respektive kriterieledare,
• utforska och analysera exempelvis lagkrav, riktlinjer, arbetssätt, evidens och goda exempel inom varje kriterieområde för att skapa underlag inför dialogmöten,
• bjuda in lämpliga aktörer till dialogmöten.

Fas 2: Framtagning

Kriterierna utformades för att vara realistiska och genomförbara, framåtsyftande och utmanande, utvärderingsbara och angelägna. I nära samarbete med yrkesverksamma och andra berörda aktörer tog vi fram, formulerade och förankrade kriterierna genom att:

• diskutera innehåll, fokus och prioritering av kriterierna,
• omformulera och utveckla kriterierna och arbeta fram exempel på arbetssätt och aktiviteter för kriteriearbetet,
• förankra kriterierna hos ansvarig ledning inför testning.

Fas 3: Testning och utvärdering

Kriterierna testades praktiskt i flera verksamheter och vi följde upp verksamheternas kriteriearbete genom återkommande avstämningar. Efter testperioden utvärderades kriterierna och arbetssätten. Fas tre innebar att:

• rekrytera pilotverksamheter inklusive kontaktpersoner som med stöd av kriterieledare ansvarade för testningen,
• stötta och driva på arbetet i verksamheterna genom enskilda eller gemensamma uppstartsmöten, kontinuerliga avstämningar och avslutningsmöten mellan kriterieledare och pilotverksamheternas kontaktpersoner,
• erbjuda möten mellan pilotverksamheter för att utbyta erfarenheter,
• samla in synpunkter på kriterierna genom en enkät, och identifiera upplevelser av hindrande och främjande faktorer i kriteriearbetet genom intervjuer.

För kriterierna på ledningsnivå genomfördes piloten i form av dialoger. Anledningen var att innehållet i kriterierna gjorde det svårt att testa dem praktiskt.

Fas 4: Revidering

Resultaten från utvärderingarna ledde till revidering av kriterierna för att anpassa dem ytterligare. Revideringen innebar att:

• diskutera resultatet från utvärderingarna och revidera kriterierna inom respektive kriterieområdesgrupp,
• ge pilotverksamheterna möjlighet att ge synpunkter på de reviderade kriterierna,
• förankra kriterierna hos ansvarig ledning och fastställa en slutversion av kriterierna,
• ta fram stödmaterial i form av till exempel mallar för handlingsplan och årshjul samt instruktion för hur kriterierna ska följas upp inför diplomering.

Läs mer

Pilotverksamheter