”Det är vår generation som får lösa problemet med antibiotikaresistens”

Hanna har nämligen sedan början av skolåret arbetat intensivt med hur olika antibiotika påverkar bakterier. Hon har därmed tangerat något som berör oss alla – problematiken kring antibiotikaresistens. Det gymnasiearbetet gör hon inom ramen för en Antibiotikasmart skola.

Antibiotikaresistens. Det är inte bara ett ord för Hanna Svehög, elev i årskurs N22D på Katedralskolan i Lund. Det är en verklighet. En verklighet med livsavgörande konsekvenser. Hanna har nämligen sedan början av skolåret arbetat intensivt med hur olika antibiotika påverkar bakterier. Hon har därmed tangerat något som berör oss alla – problematiken kring antibiotikaresistens. Det gymnasiearbetet gör hon inom ramen för en Antibiotikasmart skola.

Hanna och hennes studiekamrat har inte bara läst om antibiotika och antibiotikaresistens. De har även dykt ner i forskningen på djupet. I sitt gymnasiearbete analyserar Hanna och hennes labbkamrat hur Proviva-bakterien Lactiplantibacillus plantarum 299v påverkas av olika sorters antibiotika, och på labb testar de effekten genom att stryka ut bakterierna på agar-plattor och sedan lägga på filterpapper indränkta i antibiotika.

Fungerande antibiotika skyddar

Hanna förklarar varför arbetet med att motverka antibiotikaresistens är så viktigt för henne.

– Bakterier finns överallt, och många är bra för oss. Men det finns även bakterier som kan vara farliga och göra oss sjuka. När farliga bakterier dyker upp kan vi använda antibiotika för att döda bakterierna, utan att skada människan. Men bakterier som är antibiotikaresistenta rår vi inte på, och det är ett stort problem. Antibiotika är vårt verktyg för att skydda oss, och tappar vi det kan konsekvenserna bli förödande.

Genom skolan har Hanna fått en djupare förståelse för vad antibiotikaresistens verkligen innebär.

– Tidigare visste jag inte exakt vad antibiotikaresistens innebar, och vilka konsekvenser överanvändning av antibiotika kan medföra. Men nu förstår jag att allting hänger ihop. Exempelvis påverkar användningen av antibiotika på djur oss människor negativt eftersom mängden bakterier som utsätts för antibiotika ökar. Det ökar riskerna för resistens. Bakterier kan mutera slumpmässigt. Det kan göra dem resistenta, och i en omgivning där alla icke-resistenta bakterier dör kan de resistenta växa.

Men det handlar inte bara om hur mycket antibiotika vi använder, utan också i vilka situationer och hur vi hanterar avfallet.

– Antibiotikaresistens är ett komplext problem och för att kunna bekämpa det måste man ta hänsyn till många olika aspekter.

Kunskap leks in

Katedralskolan är först ut med att diplomera sig som en antibiotikasmart verksamhet. Arbetet med de antibiotikasmarta kriterierna startade i årskursen över Hanna, då lärarna tog fram ett antibiotikaspel för att öka förståelsen för problematiken. Spelet går ut på att man i rollen som doktor ska välja rätt behandling för fiktiva patienter, och därefter se vilka utfall de valda behandlingarna ger.

- Att leka in kunskap är ett jättebra sätt. Genom spelet insåg jag att det är mycket en slump hur antibiotikaresistens utvecklas. Det är som ett vågspel – ibland fungerar antibiotikan och patienten blir frisk, men ibland har sjukdomen orsakats av bakterier som är resistenta mot antibiotika. I spelet får man gå 1–3 rutor bakåt på spelplanen om man misslyckas med att bota en patient, men i verkligheten kan det vara liv som står på spel.

Skräddarsydda informationskampanjer

En av de största utmaningarna är att nå ut till hela samhället med insikter om antibiotikaresistens. För skolans del ser Hanna en mix av olika metoder för undervisning.

– Spel, föreläsningar och interaktiva övningar – allt har sin plats. Olika åldersgrupper behöver olika sätt att lära sig, och undervisningen måste anpassas utifrån elevernas ålder och tidigare kunskaper.

Hon reflekterar över hur svårt det är för samhället i stort att förstå och ta till sig
budskapet om antibiotikaresistens.

– Många äldre har en annan syn på antibiotika än vi som växer upp idag, vilket inte alls är konstigt eftersom forskningen har tagit stora kliv inom området.

För att nå ut med den nya kunskapen behövs dock Informationskampanjer, och om de verkligen ska göra skillnad måste de vara lättförståeliga och relevanta. Man måste jobba på olika fronter om man vill nå ut till hela samhället.

Skolan är viktig

Hanna tror att skolan har en avgörande roll i kampen mot antibiotikaresistens.

– Här kan vi nå ut till en stor del av befolkningen. Om vi undervisar eleverna, tar de med sig kunskapen ut i samhället och arbetslivet.

Hanna tystnar. Så säger hon:

– De som förstår problemet vet vad som behöver göras, men det är svårt att lösa det. Det handlar om att skapa en förståelse i hela samhället så att alla kan göra sin del. Det ligger med största sannolikhet på vår generation att lösa problemet.